En pinot noir to go, tack!

Winenine kändes som ett givet namnval när Hans Sundkvist fick nycklarna till lokalen på Klostergatan 9 i Växjö förra året. Idén om en egen vinbar hade han kläckt tillsammans med vännerna Göran Stenberg och Anders Hytte, som hade funnit varandra genom vinentusiasternas sällskap Munskänkarna några år tidigare.

Restaurangskylten hann dock inte ens hänga upp en hel vinter, förrän det att bargästerna försvann i mars. Mejlkorgen för bokningar av catering med vin och mat gapade tom. Avhämtning av matlådor kunde knappast väga upp, och mat tillsammans med vin var ju hela konceptet som kompistrions verksamhet byggde på.

Det var då idén om ”mikrocatering” kläcktes, det vill säga catering till mindre sällskap i hemmiljö. Och tack vare lokalpolitikernas tillåtande bedömning blev det möjligt. I april började Winenine ta in bokningar och leverera genom sitt befintliga cateringtillstånd.

Processen kan kort och gott beskrivas som kommunal byråkrati i expressfart. När en bokning kommer in genereras automatiskt ett mejl som direkt dimper ner i inkorgen hos kommunens handläggare. I normalfallet krävs då en remiss för serveringstillståndet till brandskyddsmyndighet – men, ett undantag får göras när catering sker i hemmiljö.

Om handläggaren beviljar tillstånd, kan Winenine leverera och väl på plats måste de sköta serveringen. Allt detta brukar vara avklarat på sex timmar från beställning till servering. Och trots allt merjobb, fick möjligheten stor betydelse.

– Jag tror inte vi hade överlevt april, om det inte var för det här, säger Hans Sundkvist.

På den politiska sidan fanns det moderata kommunalrådet och nämndordföranden Oliver Rosengren. Efter beslutet har han blivit nedringd av andra intresserade kommuner. Nacka var först med att följa efter, och i många andra kommuner har förslaget lyfts, nu senast i Malmö.

– Jag tycker det är ett bra exempel på en jobbvänlig lokal myndighetsutövning, där vi har en modig företagare som kommer på en ny lösning i en utsatt situation, och en kommun som svarar att det borde kunna vara möjlig, säger Oliver Rosengren.

När krogarna gick på knäna, ökade samtidigt försäljningen på Systembolaget

Hörde av sig gjorde också myndigheterna. Först Länsstyrelsen, som menade att tilltaget bröt mot alkohollagen om servitörerna inte stannade kvar hos folk till dess att vinglasen var tomma. Sedan Folkhälsomyndigheten som stämde in med Länsstyrelsen.

– De gör en annan tolkning. Vi har en bra demokratisk ordning på det sättet. Rådgivande myndigheter får yttra sig, men till sist är det vi som fattar beslutet, säger Oliver Rosengren.

Intäkterna gick till Systembolaget

I våras när det såg som mörkast ut för restaurangnäringen och alla de som jobbar inom den, skissade man på forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum på krisåtgärder. I mitten av april hade 32 000 inom branschen varslats om uppsägning eller redan blivit av med jobbet.

Arbetsmarknadsforskaren Hans Seerar Westerberg vid Handelns Forskningsinstitutet noterade att kunderna förvisso beställde hämtmat i stället för att gå på restaurang, men intäkterna från alkoholförsäljningen försvann. Inte nödvändigtvis för att folk drack mindre; när krogarna gick på knäna, ökade samtidigt försäljningen på Systembolaget. Plötsligt förfogade staten över marknadsandelar som annars hörde restaurangerna till.

För en genomsnittlig restaurang med alkoholtillstånd står dryckesförsäljningen för en tredjedel av intäkterna, och försäljningen av dryck är betydligt mer lönsam än den av mat. Något som skulle kunna förändra situationen – i alla fall delvis – som både är självfinansierat och enkelt att genomföra, enligt Hans Seerar Westerberg, vore att helt enkelt låta restauranger sälja hämtmat tillsammans med vin, öl eller andra alkoholhaltiga drycker.

Sökningar på ”takeaway pints” ökade med 3 000 procent

I maj när förslaget presenterades hade liknande lagändringar redan blivit något av en internationell trend. När Andrew Cuomo, som är guvernör i delstaten New York, i mars aviserade att det var tillfälligt stopp för bordsservering meddelande han samtidigt att det blev lagligt att blanda drinkar för takeaway och hemleverans – om kunderna beställde mat också. I en rad andra delstater, från New Hampshire och Maryland till Kalifornien och Texas, fattades liknande beslut.

I Storbritannien blev avhämtning från pubar också något av ett fenomen när de stängdes ner i våras. Häromveckan var det dags för nedstängning på nytt – då tog många britter sin tillflykt till Google. Sökningar på ”takeaway pints” ökade med 3 000 procent. En av de första träffarna är takeawaypints.co.uk, som i våras lanserade en karta över pubar att stödja i London. Nu täcker sajtens ölkarta hela Storbritannien.

Blandade reaktioner

Hans Sundkvist på Winenine säger att intresset för mikrocatering svalnade efter våren när bargästerna återvände. Nu spår han att efterfrågan kommer att öka i spåren av regeringens hårdare restriktioner, där udden särskilt är riktad mot verksamheter som hans egen. Just stoppet för alkoholservering efter klockan 22 är inget som drabbar Winenine så mycket, de lockar en mognare publik.

Den allmänna avrådan från att besöka dem lär göra desto mer. Efterfrågan har kommit och gått, men det har hela tiden funnits ett högljutt motstånd, dels juridiskt som bekant, men också principiellt från organisationer som IOGT-NTO.

– Jag tycker det är fullständigt galet att det funnits ett sådant motstånd mot catering av vin och mat, när Systembolaget i vårt ställe ökar sin försäljning av billigt vin på dunk, säger Hans Sundkvist.

Oliver Rosengren för ett liknande resonemang, men säger att han framför allt mötts av positiva reaktioner.

– Många växjöbor som jag stött på är förvånade och säger att det är otroligt att det ifrågasätts om detta ska vara tillåtet, och att vi ska behöva bråka om sådana här vardagsofriheter.

Även om han inte delar myndigheternas tolkningar, tycker han att lagen borde förtydligas så att mikrocatering blir uttalat möjligt. Men han tycker också att alkohollagstiftningen borde liberaliseras så att även takeaway av mat tillsammans med alkoholhaltiga drycker blir tillåtet.

– I ljuset av de nya restriktionerna, som i praktiken innebär att restaurangerna helt får förlita sig på takeaway och hemleverans är detta särskilt angeläget, säger Oliver Rosengren.

Tillfälligt – eller permanent?

Det är en linje som fått gehör från Karin Ernlund, som Centerpartiets borgarråd i Stockholm. I fredags skrev hon i Aftonbladet att takeaway av alkoholhaltiga drycker vid beställning av hämtmat borde tillåtas, om än tillfälligt under tiden som alkoholförsäljning efter klockan 22 är förbjudet. Det vill säga: fram till och med den sista februari nästa år.

En sådan tillfällig justering lär förvisso minska förlusterna under den tid som restaurangbranschen utsätts för den hårdaste prövningen, men inte bidra till återhämtning efter det. Det är en av anledningarna till att inget slutdatum sätts för reformen i rapporten från Entreprenörskapsforum. En annan är att marknaden för hämtmat var växande redan innan pandemin, och ett naturligt sätt att bemöta förändrade konsumtionsvanor vore att låta en sådan alkoholliberalisering bli permanent.

Att tillåta takeaway permanent kan det också framföras folkhälsoargument för. Som nationalekonomen David Sundén konstaterat ökar inte alkoholkonsumtionen med antalet återförsäljare. I stället verkar det vara priset som är den avgörande förklaringen till att många andra EU-länder har högre alkoholkonsumtion än Sverige.

Låga priser är inte något som varken Winenine eller andra serveringsställen kan konkurrera med. I den grenen vinner Systembolaget alltid mot restaurangerna. Men kanske är det just det som talar för att fler kommuner borde följa Växjös exempel.