Samhälle Reportage
Elkrisen i Skåne är bara början
”Putinpriser” kallar statsministern de höga elräkningarna. Men i Skåne har energibristen varit ett faktum länge, och det saknas fortfarande en robust lösning. Carolin Dahlman skriver om de sydsvenska företagen som drabbas av elkrisen och den reella risken att många i södra Sverige inte kommer ha råd att värma sina hem i vinter.
”Elpriset fortsätter skena – ny toppnivå i dag”. ”Elpriset i södra Sverige rusar – 850 procent högre än i norr”. ”Elpriserna upp 69 procent i södra Sverige”.
Under det senaste året har energikrisen blivit synlig och kännbar i Skåne. Men även om problemet har eskalerat på sistone har det varit känt sedan länge att det är ont om el i söder. Bristen drabbar dock allt fler, och experter varnar för att Sveriges konkurrenskraft försvagas på sikt, att elbristen hotar jobben och välfärden.
Klippans pappersbruk har tillverkat papper i Skåne betydligt längre än landskapet varit svenskt, sedan 1573. Nu har pappersbruket tvingats varsla till följd av elpriserna. Bageriföretaget Pågens har tvingats höja priset på bröd som en konsekvens av elbristen i södra Sverige. Och chefen för industriföretaget Lindab i Grevie, Ola Ringdahl, talar om hur elbristen riskerar att hota framtida investeringar i Sverige.
Redan i energikrisens linda för några år sedan konstaterade Ringdahl i en intervju: ”Man vågar inte bygga ut produktion i ett land som inte kan garantera elförsörjningen. Sverige blir allt för riskfyllt.”
Företag efter företag i södra Sverige drar nu åt svångremmen. Det är stabila, framgångsrika företag med stark lokal förankring som drabbas.
***
Även småföretagare drabbas. På Mat- och chokladstudion i Malmö träffar jag Joel Lindqvist. Han berättar att hans elräkning i mars var högre än hyran. Det är svårt att göra något åt saken.
– Vi måste ha våra stenugnar igång, för ingen vill ju äta bröd som inte är färdigbakat, konstaterar Joel.
Enskildas ekonomi påverkas naturligtvis också. En ishall i Höör tvingades i vintras skramla till räkningen via Swish.
”Elräkningen sväljer Judits pension”, rapporterade Kvällsposten i januari.
Men vad beror elkrisen, eller elbristen, på? Av Smedjan ges jag uppdraget “förklara det här så att alla förstår”. Bland tidningsspalternas experter får man ingen klarhet. Förklaringarna spretar åt olika håll beroende på vilka artiklar man läser. Jag börjar ringa till dem man bör kunna få svar från. Även där spretar det. Och det finns så många aktörer – kommuner, regioner, staten och dess myndigheter. Företag, forskare, intresseorganisationer och politiker. Alla har sin bild.
Är det elprisområdena som är boven? Stamnäten? Expansion i norr? Danskarna? Den internationaliserade elmarknaden? Åsikterna går isär. Statsministern talar om ”Putinpriser”. Energiministern säger att de höga elpriserna är direkt beroende av att man varken vill eller kan använda rysk gas på grund av ”Putins energikrig”.
Det finns också några som menar att vi inte alls har några problem. ”Vi ser fullt ut att Sverige även under Europas största elpriskris har bland Europas lägsta priser och en säker elförsörjning”, sa energiminister Khashayar Farmanbar (S) i riksdagen i februari. ”Både elproduktionen och elkapaciteten är på en god nivå.”
Bara häromdagen sa han att ”vi har en stabil, fossilfri och god elproduktion i Sverige. Det är en stor fördel, både för våra hushåll och våra industrier”. Han skröt om hur vi exporterar.
Men Pågen, Lindahl och Klippan har inte hittat på. Nyhetsrubrikerna är på riktigt. De frustrerade företagen lider. Och detta började innan Rysslands invasion av Ukraina.
***
1997 beslutade Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om nedläggningen av kärnkraftverk i södra Sverige.
Beslutet var en konsekvens av folkomröstningen 1980 och oro efter Tjernobylkatastrofen 1986. Dessutom klagade danskarna på att Barsebäck låg nära Köpenhamn.
Barsebäcks ena reaktor stängdes 1999, den andra 2005. Socialdemokraterna gjorde ett försök att stoppa nedmonteringen 2003, men V och C pressade på.
2005 varnade den nordvästskånske riksdagsledamoten Torkild Strandberg (L) för att stängningen av Barsebäck skulle leda till högre elpriser och ett osäkert investeringsklimat.
Regionpolitikern Anna Jähkne (M) noterar att man redan 2006 gjorde noteringar om framtida elprishöjningar i de skånska regionala strategierna. Riksdagen hade ställt upp kravet att stängningen av Barsebäck inte fick medföra påtagligt negativa effekter för elpriset, för tillgången på el för industrin, för effektbalansen och för miljön och klimatet.
Tobias Edfast, chef för nätutveckling på Svenska Kraftnät, menar dock att man stängde kraftverken relativt snabbt, innan det fanns en chans att bygga ut elnätet.
2009 öppnades naturgaskraftverket Öresundsverket i Malmö, en möjlig kompensation för Barsebäck. 2019 och 2020 stängdes kärnkraftsreaktorerna i Ringhals. MP hade lovat detta i sitt valmanifest. Och 2021 införde regeringen energiskatt på förnybar bioolja samt hög koldioxidskatt. Öresundsverket monterades ned.
Men kan vi inte lösa elbristen i södra Sverige med bättre ledningar från norr? Det sägs ju ofta att det finns massor av el i norra Sverige, och att bristen i söder beror på bristfälliga stamnätsledningar genom landet. Svenska Kraftnät har redan börjat bygga och räknar med att vara klara 2033.
Det är korrekt att vattenkraften är en viktig källa och att det ibland finns överskott, men strömmen som tillverkas i norr kommer mycket snart att behövas där.
Flera företag satsar och behöver el. LKAB kommer från 2030 att behöva motsvarande hälften av Sveriges totala elproduktion för att driva sina anläggningar.
Läs också:
Också H2 Green Steel etablerar sig just nu i norr och kommer att behöva väldigt mycket el. Men vill ha el från Sverige, men hoppas även att få ström från ett nystartat kärnkraftverk i Finland och hjälp från vattenkraftverk i Norge.
Från 2027 kan södra Sverige tvingas att klara sig utan elöverskotten från norr, enligt Region Norrbotten. Även Svenska kraftnät har erkänt att elproduktionen inte kommer att räcka till alla nyetableringar i Norrbotten.
Det betyder att det inte är så enkelt som att bygga ut stamnätet. Om det inte finns något att skicka till konsumenterna i syd behövs ju inga kraftfulla ledningar.
***
Ytterligare en orsak till att priserna är höga i söder är att Sverige sedan 2011 har delats in i fyra elprisområden.
Dessa kom till efter att Svenska Kraftnät försökt lösa elunderskottet efter nedläggningen av kärnkraften genom att stoppa exporten till Danmark. Det ledde i sin tur till att branschorganisationen Dansk Energi anmälde Sverige till EU-kommissionen för brott mot EU:s konkurrensregler.
Tanken var att högre elpriser i syd skulle motivera fler investeringar. Men förhoppningarna kom på skam.
***
Många jag talar med lyfter tillståndsprocesserna som ett hinder för att bygga ut produktionen.
Eon investerar, men det är många aktörer inblandade när ledningar ska byggas och det kan ta tid att få tillstånd. Myndigheter måste ta hänsyn till boendes åsikt, riksintressen, markägare, försvaret och så vidare.
Även Svenska Kraftnät besväras av långa processer. Det tar lång tid att få upp ledningarna eftersom många ska komma till tals.
Peter Kihlgren ordförande i SKGS, den svenska basindustrins energisamarbete, menar att tillståndsprocessen behöver bli snabbare:
– Man behöver se på nyttan i ett större perspektiv. Ibland kanske det innebär att någon blir trampad på tårna, konstaterar han.
”Med dagens system, där det ofta tar 10–15 år att bygga en ny ledning, blir helt omöjligt att klara den historiska elektrifieringsvåg som Sverige nu står inför”, varnade Johan Lindehag, vd för Ellevio, till Dagens Industri i maj.
***
Elpriset påverkas även av att cirka 40 procent av elräkningen går till skatter och avgifter. Den totala beskattningen av el har tredubblats sedan 1990. 2021 uppgick statens intäkter via skatt på el och drivmedel till närmare 98 miljarder kronor, enligt Ekonomistyrningsverket.
Men i norr har konsumenterna sedan 1981 rabatt på skatten, något som politikerna inte verkar intresserade av att ändra.” Det är bra att EU-reglerna tillåter lägre energiskatt i området”, säger dåvarande finansministern Magdalena Andersson i en kommentar i Dagens Nyheter.
***
Orsaken till elbrist och skyhöga räkningar i syd verkar alltså vara en mix av att det produceras för lite el i närområdet – delvis på grund av nedläggningar av kärnkraften och omfattande tillståndsprocesser – samt att tillgång, skatter och priser skiljer sig åt på grund av ledningar, elprisområden och skatterabatt i norr.
***
Partier till vänster talar ofta om förnybara energikällor. ”Svenska folket behöver billig el, och där är vindkraften vägen framåt”, sa statsminister Magdalena Andersson (S) i riksdagens partiledardebatt i juni.
”Vindkraft till havs har en enorm potential”, menade dåvarande miljö-och klimatminister Per Bolund (MP).
Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) sa till Dagens Industri att behoven av el i norr kommer att lösas med havsbaserad vindkraft och vindkraftsparker på land.
”Bygger vi vindkraftverk till havs så pratar vi om ett antal år, ett eller två år”, sa energiministern till P4.
Men det stämmer inte riktigt. Enligt Svenska Kraftnät kan det bli verklighet först 2030. Många varnar också för att vindkraften inte är stabil, utan beroende av att vi har gynnsamma väderförhållanden.
Från höger talas det å andra sidan ofta om att åter välkomna kärnkraften, eftersom den levererar stora mängder el med låga klimatutsläpp, och dessutom inte är väderberoende.
Om Ringhals hade funnits kvar hade priserna kunnat vara 30-50 procent lägre hösten 2021, enligt forskningsorganisationen Energiforsk.
***
När jag pratar med regionpolitikern Louise Eklund från Liberalerna säger hon att:
– Vi måste maxa allt. Vi behöver vind, sol, kraftvärmeverk. Viktigaste är att ta in kärnkraften igen.
Eklund har en majoritet av svenska folket med sig. 56 procent vill antingen bygga ny kärnkraft eller återstarta Ringhals. Vi svenskar är faktiskt mer positiva till kärnkraft än andra EU-medborgare, enligt Europeiska investeringsbanken.
Både Internationella energiorganet IEA och FN:s klimatpanel IPCC vill att kärnkraftsländerna behåller befintliga reaktorer – samt utvecklar nya. Och detta sker i flera länder. Kina, Ryssland, USA, Kanada, Storbritannien, Finland, Estland och Polen talar om utbyggnad, främst om små modulära reaktorer.
***
Länge var en majoritet emot satsningar på kärnkraft. Politikerna satte käppar i hjulen med skatter och regler. Men nu ändras tongångarna. I maj sa energiministern att en översyn av lagarna kring kärnkraft kan få vänta till ”en bra bit in på 2030-talet”, sa han till SvD i maj.
Men bara en månad senare aviserade regeringen att man skulle låta Stålsäkerhetsmyndigheten se över hur regelverken kan utvecklas för att befintliga och framtida kärnkraftverk ska kunna utnyttjas. Plötsligt tyckte energiministern att det var ”viktigt att utvecklingen av kärnkraft fortsätter”.
Dagarna efter sa till och med Miljöpartiet att man gav grönt ljus till ny kärnkraft.
Eftersom det var politiska beslut som föranledde förtida nedstängning av kraftverk kan ändrade regler göra det lönsamt att starta nya.
Kärnfull Next har sagt sig vilja bygga om det görs lagändringar. Också Jacob Wallenberg har sagt sig vara öppen för att investera i ny kärnkraft – ”om de politiska förutsättningarna var de rätta”. Till exempel får enligt Miljöbalken högst tio reaktorer vara i drift och enbart på de platser där det finns kärnkraft idag.
Vattenfall skrev i ett mejl till Svenska Dagbladet att man kunde ”bygga ut småskalig kärnkraft när de juridiska och marknadsmässiga förutsättningarna finns på plats”.
***
Per Tryding på Sydsvenska handelskammaren konstaterar när jag pratar med honom att Sverige tidigare hade dyr arbetskraft, men ändå kunde locka industrier – eftersom elen var billig. Nu har vi förlorat en konkurrensfördel och därmed investeringar.
Företagen kämpar fortsatt. Majoriteten har lågt förtroende för energipolitiken, enligt Svenskt Näringsliv. För var tionde har bristen påverkat investeringsviljan.
Kritiken mot regeringen från de sydsvenska företagen är tuff.
– Det är inte omöjligt att vi måste se över bemanningen framöver. Hade vi bara haft ordning på politiken hade vi inte behövt landa i det”, säger Pågens vd till mig. Han kallade i vintras den svenska energipolitiken ”huvudlös, oansvarig, aktivistisk och gravt inkompetent”.
– Dagens socialdemokrater planterar inte ekar. De hugger ner träd som andra har planterat”, utbrister Lindabs Ola Ringdahl uppgivet till mig när vi ses.
Peter Kihlgren instämmer:
– För att företagen ska kunna göra sina stora investeringar måste grundförutsättningar finnas. Elförsörjningen är en av hörnpelarna. Han utbrister uppgivet att om industrin inte kan göra sina investeringar i Sverige, utan dessa hamnar utomlands, riskerar hela vårt välfärdssystem.
”Dyraste junimånaden någonsin”, rapporterade radion nyligen. Men i P1 Kaliber säger energiministern att nedläggningen av Ringhals inte har påverkat elpriserna. Allt är gott, vi har överskott på el och Sveriges elpriser är bland de lägsta i Europa, som Ygeman säger.
Sydsvenska hushåll och företag dukar under, de socialdemokratiska talepunkterna till trots.
”Sannolikheten att vi hamnar i elbrist är väldigt låg”, sa energiministern till PS nyligen.
Men Svenska kraftnät har börjat förbereda sig. Niclas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska kraftnät, berättar för Sydsvenskan: ”Vi har aldrig tidigare kopplat bort förbrukning i Sverige till följd av för låg elproduktion. Det kan komma att ske för första gången nu i höst.”