Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Samhälle Reportage

Elchocken sätter hela samhället i gungning

Fokuset på hur privatpersoner drabbas av de höga elpriserna har dolt det större hotet: Elchocken monterar ner industrin, lantbruket och handeln. Nu riskerar vi en våg av neddragningar, varsel och konkurser, skriver Malin Lernfelt.

Länge tänkte vi att energifattigdom var något som inte berörde oss i Sverige. Foto: Johan Nilsson/TT

Sommaren 2019 antog Europeiska regionkommittén, som är ett  rådgivande organ inom EU, ett yttrande om vikten av att bekämpa energifattigdom. Kommittén uppmanade EU-kommissionen att sätta upp konkreta mål för att snarast minska och i förlängningen utrota energifattigdomen inom unionen. Det skulle ske genom bland annat riktade investeringar och en översyn av den inre marknaden med målet att hålla nere energipriserna. 

I Sverige blev detta ingen stor nyhet. Energifattigdom var knappast något som rörde oss. Här sov människor gott, med huvudena långt ned i sanden likt strutsar. Att den rödgröna nedmonteringen av Sveriges billiga, trygga och leveranssäkra elproduktion pågick mitt framför ögonen på oss verkade inte oroa särskilt många. Det borde det gjort. 

Nu är den här: Energifattigdomen. Stadsmissioner och kyrkor runt om i landet larmar. I tidningen Hem & Hyra berättar pensionärer som bor i hyresrätt med kallhyra om hur de inväntar katastrofen. Tipsen från elbolag och kvällstidningar om hur vi kan spara på elen haglar; Släck lamporna. Duscha mindre. Stäng av elementen. 

Hur sorgligt det än är att en del troligtvis kommer behöva äta mer stekt gröt och tillbringa de närmaste månaderna med raggsockor och mössa inomhus, finns det dock sådant som är allvarligare med elkrisen. Situationer som inte går att lösa genom att enskilda individer stänger av golvvärmen eller byter kylskåp. Det i media nästan totala fokuset på hur enskilda drabbas har gjort att många missat vad som är ännu allvarligare. 

Bristen på billig och leveranssäker el slår stenhårt mot svenska företag.

Bristen på billig och leveranssäker el slår stenhårt mot svenska företag, svensk industri, svensk livsmedelsproduktion, svenska jobb och i förlängningen det svenska välfärdssystemet. Dyr el har tillsammans med stigande inflation och ett dieselpris som på grund av reduktionsplikten kryper upp emot 30 kronor per liter, försatt näringslivet i ett allvarligt läge. I allt snabbare takt kommer nu varslen. Produktion ställs in, flyttas utomlands eller läggs ned. Människor förlorar sin försörjning och staten sina intäkter.

– En av de stora konkurrensfördelarna som Sverige har haft under lång tid är ett stabilt och lågt elpris. Den fördelen har vi inte längre. Här i Skåne har vi under flera år sett hur möjligheterna att få investeringar till vår del av landet försämrats. Nu är vi i ett krisläge, säger Erik Hultgren, näringspolitisk rådgivare vid Svenskt Näringsliv i Skåne. 

Hultgren framhåller att även om kriget i Ukraina självklart har påverkat elpriserna så inleddes den orimliga prisuppgången redan tidigare. Det är viktigt att inte glömma. I dag är situationen exceptionell. 

– Det är riktigt tufft för många företag. Alla känner av situationen men riktigt illa är det i elintensiva branscher som bagerier eller stora delar av tillverkningsindustrin och bland företag med små marginaler som hotell- och restauranger. Särskilt svår är osäkerheten, att inte kunna planera framåt eftersom både elpriserna och politiken varierar så mycket. Fungerande företagande behöver långsiktighet. När den utlovade elpriskompensationen kommer vet vi fortfarande inte. 

Bagerier är en av de elintensiva branscher som drabbas hårt. Foto: Johan Nilsson/TT

På Svenskt Näringslivs hemsida intervjuas Rolf Lundmark från Naturstenskompaniet om den bransch han befinner sig i. Han skräder inte orden: 

– I stenhuggerierna går sågarna dygnet runt. Blir det avbrott i eltillförseln måste de stanna. För varje ton sten vi inte kan producera måste behovet tillgodoses av utländsk sten. Våra kunder bygger vägar, hus och gravplatser, och deras efterfrågan är konstant vad som än händer med oss. Ju mindre vi kan producera, desto mer måste importeras. Det blir en fråga om överlevnad för företagen och miljöpåverkan för vår ekonomi i stort. 

Under valrörelsen lovade Ulf Kristersson (M) att ett högkostnadsskydd mot de extrema elpriserna för hushåll och företag skulle vara på plats senast den 1 november om han fick bilda regering. Så har det inte blivit. Energiminister Ebba Busch (KD) meddelade den 27 oktober att ett högkostnadsskydd är på väg och att det kommer att omfatta elkonsumenter i elområde 3 (bland annat Stockholm och Göteborg) och elområde 4 (Malmö och södra Sverige). Stödet är utformat som en retroaktiv ersättning för de elkostnader som under det gångna året överstigit 75 öre per kilowattimme. När elkunderna ska få pengarna är ännu inte klart. Inte heller vad som sker på längre sikt.

En kommande konkursvåg till följd av skyhöga elräkningar och kraftiga hyreshöjningar.

För många företag kan det redan vara för sent. Den 24 oktober larmade branschorganisationen Svensk Handel om en kommande konkursvåg till följd av skyhöga elräkningar och kraftiga hyreshöjningar. I branschtidningen Market säger Svensk Handels vd Sofia Larsen att ”även livskraftiga företag har svårt att klara av den här kombinationen av prischocker”. 

Att stora delar av näringslivet gör vad de kan för att minska elanvändningen är det ingen tvekan om. Men i flera verksamheter är det inte möjligt att snåla mer. 

– Alla företag gör vad de kan för att spara och ser över vilka möjligheter det finns att effektivisera. Det ser man när man är ute. Jag var på en mekanisk verkstad häromveckan, de övervägde bland annat ett nytt värmesystem. Men många företag har också under de senaste åren lagt mycket resurser på att bli mer miljövänliga genom att gå över till el och då kan det vara svårt att göra nya stora satsningar igen, säger Erik Hultgren. 

En bransch där det är mycket bekymmersamt just nu är lantbruket. Pernilla Winnhed, chef för näringspolitik och företagande vid Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) berättar att organisationen allt oftare får höra av medlemmar att de överväger att lägga ned eller göra uppehåll i verksamheten över vintern. 

– Våra medlemmar drabbas både av höga elpriser och skenande drivmedelskostnader. Det finns i dagsläget inga möjligheter att välja eldrivna maskiner istället för fossila bränslen. Biodrivmedel är den enda förutsättningen att bli fossilfria. Att hålla djur eller odla är också elintensivt och 90 procent av den nationella livsmedelsproduktionen sker i elprisområde 3 och 4. En stor del av verksamheten är i dag digitaliserad och robotiserad och det finns en stor oro för kostnader såväl som för strömavbrott under vintern. För dem som till exempel odlar grönsaker i växthus under de kalla månaderna riskerar vinsten att ätas upp helt. Det är för dyrt att producera och för dyrt med kylar för att lagra. Då väljer man istället att inte odla alls. 

Läs också:

Pernilla Winnhed understryker att utmaningen å ena sidan långsiktig men samtidigt här och nu. Lösningarna från politiskt håll kan inte vänta. Att parera skenande elpriser är inget näringsidkare kan klara helt på egen hand. Många inom jordbruket har redan gjort stora satsningar på elektrifiering och effektivisering men svag likviditet och lönsamhet gör att ytterligare investeringar just nu är svåra att genomföra. Samtidigt är räntorna på väg upp. Det LRF efterfrågar är förutsättningar för lantbruket att producera energi bland annat i form av biogas och el och för det behövs ett väl utbyggt elnät i hela landet. Bland LRF:s medlemmar finns en potential för att producera betydligt mer biogas än man gör idag. 

Även Erik Hultgren på Svenskt Näringsliv påpekar att det handlar om att agera både på kort och lång sikt: 

– Den viktigaste frågan att bygga ut elkraften i södra Sverige så att vi har mer kraftproduktion här nere. Kärnkraften kommer inte att komma imorgon hur gärna vi än skulle vilja det. Det är grundproblemet. På kort sikt måste vi se till så att all elproduktion som finns används. Det måste också läggas fast en tydlig politisk inriktning och plan. Varierar elpriset för mycket blir det svårt att planera framåt vilket är viktigt i en fungerande marknadsekonomi. Man ska komma ihåg att den största utmaningen inte bara är att garantera den el som behövs i dag utan att långsiktigt kunna erbjuda konsumenterna ännu mer el. Det glöms gärna bort i debatten. Som det är nu är det en akut risk att vi inte klarar av att elektrifiera samhället och industrin utifrån de mål som är satta med klimatet i åtanke. Det läge vi befinner oss i handlar mycket om de beslut vi har tagit som land och att vi inte säkrat upp elproduktionen. Det är ett resultat av politiska vägval, det är även vad framtiden handlar om.

När Miljöpartiet och Socialdemokraterna drev en nedläggning och stoppade utbyggnaden av stabil, driftsäker och inhemsk elproduktionen ökade de samtidigt behovet av att importera mat, råvaror och andra produkter. Konsekvenserna är fler långa transporter med lastbilar och flyg och mindre livsmedel från svenska gårdar där regler för bekämpningsmedel, gödning, antibiotikaanvändning och djurhållning är striktare.

Vi riskerar att hamna i en negativ spiral som drabbar i princip hela landet. 

Att kommunerna inför regler om att deras verksamheter av miljö- och klimatskäl ska servera närproducerad mat får ingen effekt om det knappt finns något närproducerat att uppbringa. En ökad import innebär också att färre arbetar inom svensk industri och svenskt lantbruk . Färre bidrar till den gemensamma välfärden eller har råd att konsumera det företag inom handel, hotell och restaurang har att erbjuda. Vi riskerar att hamna i en negativ spiral som drabbar i princip hela landet. 

Energi- och näringsminister Ebba Busch svarar på frågor under en pressträff om elkrisen. Foto: Tim Aro/TT

Den nya regeringen och framför allt energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har ett viktigt arbete framför sig. Tiden är knapp. Den 30 september kom EU-ländernas energiministrar överens om tillfälliga nödåtgärder för att sänka priserna på elmarknaden. Europeiska rådet beslutade den 21 oktober om en plan för att kontrollera gaspriserna och sänka efterfrågan på gas och den fyra dagar senare träffades Busch och hennes europeiska kolleger för fortsatta diskussioner. 

– Det är av största vikt att vi tillsammans bekämpar energikrisen. Jag är öppen för att diskutera alla förslag om att frikoppla gas- och elpriserna, men vi får inte riskera försörjningstryggheten eller införa ny EU-finansiering, sade nyligen ministern i ett pressmeddelande.

Den nya regeringen planerar också att ge Vattenfall i uppdrag att se över upphandling av ny kärnkraft, införa regler som förhindrar att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk samt göra en genomgående utredning av vad som skulle krävas för att återstarta Ringhals 1 och 2. 

Det är en bra början. Men också bara en början tills att vi får se konkreta resultat. Sverige behöver snarast säkra en långsiktigt driftsäker egen elproduktion.