Samhälle Essä
Dyr, osäker och smutsig el är det nya normala
Elpriset har legat på rekordhöga nivåer trots sommarvärme. Fossil el ökar i Europa, samtidigt som politiken påstås sikta på fossilfrihet. Jan Blomgren reder ut hur vi hamnat där.
Sverige har under närmare 40 år haft en säker, miljö- och klimatvänlig elförsörjning, med förhållandevis låga priser. Under sommaren 2021 har bilden ändrats radikalt, med rekordhöga priser och återkommande rapporter om elbrist. Priserna har rapporterats i media, men att utsläppen från fossil kraft samtidigt har ökat har inte fått samma uppmärksamhet.
Vi har alltså den paradoxala situationen att vi i fjol hade elöverskott och en politisk ambition att minska fossilberoendet, men likafullt har vi nu de högsta elpriserna någonsin i Sveriges historia och utsläppen av klimatgaser ökar. Så sent som i fjol hade vi negativa elpriser, och nu slår priserna genom taket. Vad är det som händer?
Varje dag sätts elpriset för nästkommande dag genom ett slags auktion vilken hanteras av elbörsen NordPool. De som producerar el skickar in hemliga anbud som anger hur mycket de vill producera, givet olika elpriser. Mycket förenklat anger de att om elpriset blir upp till X öre per kilowattimme kör man en viss anläggning som kan ge en viss effekt. Om priset ligger mellan X och Y öre lönar det sig att även köra en annan anläggning med högre driftskostnad, och går man över Y öre kan ytterligare en anläggning tas i drift. På det viset anger man hur mycket el man kan producera beroende på vilket försäljningspris det blir. De grossister som vill köpa el anger hur mycket de vill köpa beroende på priset. Här är förhållandet det motsatta: ju högre pris, desto mindre räknar de med att kunna sälja vidare till slutkunder. Lägger man samman denna information får man ett elpris där utbud och efterfrågan balanserar, och detta kommuniceras sedan ut samtidigt till alla inblandade.
Det elpris man får motsvarar inte den verkliga totala kostnaden för produktionen.
Det elpris man får motsvarar inte den verkliga totala kostnaden för produktionen. Detta beror på att priset enbart sätts för kommande dygn. Det innebär att den som producerar lägger sitt bud utifrån den rörliga kostnaden i morgon dag. Om det kostar 20 öre per kilowattimme att köra en anläggning är det bättre att köra den än att stå stilla om priset är minst 20 öre. Därmed får man igen sin driftskostnad, samt förhoppningsvis lite mer. Att anläggningen kostat en hel del att bygga och att man har lån att betala av och andra kostnader täcks inte per automatik genom detta system. De kostnaderna har man ju oavsett, och då är det trots allt bättre att köra så länge den rena driftskostnaden täcks.
Detta gör att utbudet inte ökar jämnt med ökande pris, utan ökar språngvis när priset passerar vissa nivåer, eftersom en viss typ av produktion har ganska likartade rörliga driftskostnader. Lägst ligger vindkraft med mycket låga rörliga kostnader, eftersom den direkta kostnaden för att låta turbinen snurra i morgon i stället för att stå stilla är i praktiken noll. Vindkraftens kostnader ligger nästan helt i byggnationen samt underhållet, och ingetdera påverkas kraftigt av drift eller ej under det kommande dygnet. Nästa är vattenkraft, som har en liknande kostnadsstruktur: det kostar mycket att bygga vattenkraft men den är billig att köra. God trea kommer kärnkraft, som inte är lika dyr att bygga som vattenkraft, men som har lite högre driftskostnader. Dessa tre har alla i sammanhanget låga rörliga kostnader, och så länge dessa tre räcker till för behoven blir elpriset relativt lågt.
Om behoven är större krävs antingen import eller annan kraft. Krävs det import av exempelvis kolkraft stiger priset rejält, eftersom kolkraft dels är dyrare, dels behöver inhandlas i en bristsituation, och det är inte ovanligt att de som exporterar också har brist på sin hemmamarknad, med högre priser som följd.
Figurerna ovan visar hur elpriset sätts. De färgade fälten visar de olika kraftslagen, och den streckade kurvan hur efterfrågan beror på priset. Den vänstra figuren visar en ganska normal situation de senaste åren. Vind-, vatten- och kärnkraft räcker till för att fylla behoven. Stjärnan visar var efterfrågan når balans med produktionen, och pilen vid vänstra axeln visar det elpris som blir resultatet.
Den högra figuren visar situationen under sensommaren 2021. Vindkraften har producerat mindre än vanligt – det har helt enkelt inte blåst särskilt mycket. Vattenkraften producerar mindre än vanligt – det är underskott i vattenmagasinen. Till sist producerar kärnkraften mindre än tidigare, men här kan vi inte klaga på naturen. Detta är resultatet av att Sverige på kort tid lagt ned fyra av tio reaktorer.
Slutresultatet av allt detta är att nu krävs fossil kraft för att klara efterfrågan.
Slutresultatet av allt detta är att nu krävs fossil kraft för att klara efterfrågan. Eftersom Sverige hänger ihop elektriskt med övriga Europa sätts inte priset enbart efter svensk produktion och efterfrågan, utan påverkas av elpriset i grannländerna. Är elpriset högt i Tyskland lönar det sig att exportera svensk el dit. Det minskar tillgången i Sverige med högre pris här som följd, tills att priserna jämnat ut sig, eller att ledningarna mellan länderna sätter stopp för ytterligare överföring.
Detta syns tydligt på en europeisk karta. Frankrike, med nästan bara billig kärnkraft i sin produktion, har lika höga priser som Tyskland. Det beror på att Tyskland är på gränsen till elektrisk kollaps efter att ha stängt ner hälften av sin kärnkraft. Nu importerar Tyskland stora mängder fransk kärnkraftsel för att klara situationen. Samtidigt kör man sina kolkraftverk för fullt, men trots detta var man ytterst nära ett totalt haveri nyligen. Några stora elanvändare, till exempel ett smältverk för aluminium, kopplades bort från elnätet för att undvika totalt strömavbrott i en region.
I runda tal har alltså det svenska elpriset tredubblats på kort tid, och visar inga tecken på att sjunka.
Elpriset har i snitt legat på ungefär 35 öre per kilowattimme under 2015–2020. Den senaste månaden har vi sett priser runt 60 öre i Norrland, runt 1 krona i Mellansverige och upp till 1,50 kr i södra Sverige. Skillnaderna inom landet beror mest på begränsningar i överföringar. Med full överföring inom landet skulle priset ligga på ungefär en krona, alltså tre gånger dyrare (!) än för bara något år sedan. På kontinenten ligger priserna nu stadigt runt 1,50 kronor, och i Storbritannien har man tidvis legat på 4 kronor och liknande nivåer. I runda tal har alltså det svenska elpriset tredubblats på kort tid, och visar inga tecken på att sjunka. Detta är logiskt; vi klarar inte längre elförsörjningen med billig och miljövänlig el – vindkraft, vattenkraft och kärnkraft – utan måste nu förlita oss på smutsig och dyr fossil kraft för att hålla landet i gång. Allt detta är resultatet av politik som har påståtts leda till bättre miljö och klimat.
Läs också:
Hur kommer framtiden att utveckla sig? Om det börjar blåsa och regna kanske priserna går ner något, men snart är det vinter med högre förbrukning som följd. Tyskland planerar att lägga ner all återstående kärnkraft inom drygt ett år. Belgien avser att stänga sin kärnkraft senast 2025 och i stället öka sin fossila kraft. Sveriges regering har fattat beslutet att inte fatta beslut om slutförvaret av använt kärnbränsle. Det kan leda till att alla lager är fulla 2023, och då tvingas även svensk kärnkraft att stänga ner. En inte alltför djärv gissning är därför att det vi sett hittills bara är början.
Om du inte gillar dyr, osäker och smutsig el – vänj dig. Det är det nya normala.