Din guide till oppositionens skattepolitik

Den rödgröna skattepolitiken har vi sett prov på under de senaste fyra åren: höjda arbetsgivaravgifter för unga, fler som betalar statlig inkomstskatt, höjd bensinskatt med mera. Men vad vill oppositionen? Nedan går jag igenom de beloppsmässigt största skatteförslagen i oppositionspartiernas skuggbudgetar för 2018. Skuggbudgetarna visar vilka förslag som partierna faktiskt finansierar och prioriterar, till skillnad från vallöften med oklar finansiering. Jag redovisar endast förslag som avviker från regeringens förslag. Alla partier accepterar exempelvis regeringens skattesänkning för äldre.

Centerpartiet vill sänka skatten mest, med drygt 30 miljarder. Därefter kommer Moderaterna. Störst marginalskattesänkning står Liberalerna för (se diagram längre ned). Sverigedemokraternas utlovade skattesänkningar bör tas med en nypa salt, eftersom finansieringen inte är realistisk.

Utökat jobbskatteavdrag

• Moderaterna vill öka jobbskatteavdraget med upp till 480 kronor i månaden.
• Centerpartiet vill höja jobbskatteavdraget med upp till 170 kronor i månaden.
• Kristdemokraterna vill öka jobbskatteavdraget med upp till 200 kronor i månaden, fördubbla jobbskatteavdraget för unga och nyanlända samt införa ett extra jobbskatteavdrag för föräldrar.
• Sverigedemokraterna vill höja jobbskatteavdraget med upp till 360 kronor i månaden.

Jobbskatteavdraget infördes av Alliansen 2007 och sänker skatten med som mest 2 300 kronor i månaden i en genomsnittlig kommun. Jobbskatteavdraget har inte gått att formellt utvärdera, men Konjunkturinstitutet bedömer att sysselsättningseffekten bör vara drygt 100 000 personer och Riksbanken har noterat att arbetskraftsutbudet i Sverige har ökat mer än vad demografiska faktorer kan förklara under de senaste tio åren. Moderaterna uppger att deras förstärkta jobbskatteavdrag skapar 14 000 fler jobb, vilket är en rimlig bedömning utifrån vad oberoende bedömare sagt om jobbskatteavdraget.

Kristdemokraternas riktade skattesänkning till föräldrar krånglar till skattesystemet, men liknar det amerikanska jobbskatteavdraget, som har visat sig leda till ökad sysselsättning bland föräldrar med låga inkomster. Kristdemokraterna vill även sänka skatten på a-kassa, sjukpenning och andra liknande ersättningar, vilket delvis förtar de ökade incitamenten till arbete som partiets generella ökning av jobbskatteavdraget medför.

Lägre skatt för äldre

• Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill höja grundavdraget för personer över 65 så att inkomstskatten blir densamma som för arbetsinkomst.

Jobbskatteavdraget innebär att pensionärer betalar högre inkomstskatt än arbetande på samma inkomst – den så kallade pensionärsskatten. Både Alliansen och den nuvarande regeringen har höjt grundavdraget (den skattefria delen av inkomsten) för äldre för att minska skillnaden i beskattning. Att helt avskaffa skillnaden i inkomstskatt skulle innebära en skattesänkning med som mest 1 750 kronor i månaden. Detta gäller vid en månadsinkomst om 50 000 kronor.

Frågan om ”pensionärsskatten” är svår att analysera ur ett nationalekonomiskt effektivitetsperspektiv, utan får betraktas som en rättvisefråga. Har pensionärerna blivit lovade att deras inkomstskatt aldrig ska vara högre än löntagarnas? En aspekt är att jobbskatteavdraget till stor del finansierades med sänkt a-kassa och sjukpenning, sänkningar som påverkar personer i arbetsför ålder. Nationalekonomen Daniel Waldenström kritiserar själva begreppet pensionärsskatt, och påpekar att förvärvsarbetande betalar högre skatt om man räknar in arbetsgivaravgifterna.

Ingångsavdrag

• Centerpartiet vill införa ett ingångsavdrag, som innebär att de första 384 000 kronorna man tjänar i livet befrias från arbetsgivaravgifter.

Centerpartiets förslag liknar Alliansregeringens numera avskaffade nedsättning av arbetsgivaravgifterna för ungdomar.Ny forskning visar att den sänkningen ledde till ökad sysselsättning i åldersgruppen. På längre sikt kan dock sänkta arbetsgivaravgifter leda till högre löner, vilket innebär att det inte blir billigare att anställa så att den ökade efterfrågan på arbetskraft uteblir. Även denna skattesänkning gör skattesystemet krångligare.

Höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt

• Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill höja brytpunkten för statlig inkomstskatt.

Statlig inkomstskatt betalas med 20 procent på inkomster över en viss brytpunkt, som i år är 39 000 kronor i månaden. Brytpunkten ska vanligtvis öka med två procent plus inflation varje år för att hålla jämna steg med löneökningarna. Regeringen har dock vid några tillfällen begränsat denna uppräkning, vilket har lett till att fler svenskar – ungefär 1,3 miljoner – nu betalar statlig inkomstskatt. Räknat över hela livet betalar en majoritet av svenskarna någon gång statlig inkomstskatt. Att höja brytpunkten skulle öka utbildningspremien och kraftigt sänka marginalskatten i det inkomstintervall som berörs.

Avskaffad värnskatt

• Liberalerna vill avskaffa värnskatten.

Värnskatten uppgår till fem procent av inkomsten över 55 000 kronor i månaden. Avskaffad värnskatt skulle ta Sverige närmare det gamla idealet om hälften kvar av en löneökning (i dag gäller snarare 40 procent kvar). Flera studier har också beräknat att ett avskaffande skulle leda till ökade, inte minskade, skatteintäkter eftersom lägre skatt sporrar människor att öka sina inkomster.

Avskaffad avtrappning av jobbskatteavdraget

• Centerpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill återställa jobbskatteavdraget för personer som tjänar mer än 50 000 kronor i månaden.

2016 införde regeringen en avtrappningsregion i jobbskatteavdraget. För varje hundralapp som inkomsten överstiger 50 000 kronor i månaden försvinner tre kronor av jobbskatteavdraget. Marginalskatten ökar därmed med tre procentenheter. Jobbskatteavdragets avtrappning bidrar till att Sverige har världens högsta marginalskatt – 60 procent, eller 75 procent om man räknar in arbetsgivaravgifter och moms (se jämförelse i figuren). Liksom värnskatten är jobbskatteavdragets avtrappning förmodligen gratis att avskaffa för staten.

Höjd moms

• Moderaterna vill höja mat- och restaurangmomsen från 12 till 13 procent.
• Kristdemokraterna vill höja alla momssatser med 1 procentenhet.
• Sverigedemokraterna vill höja momsen på restaurang- och hämtmat från 12 till 25 procent.

Moms är en av allra mest effektiva skatterna. Om man måste höja någon skatt för att finansiera sänkt skatt på arbete kan det vara ett rimligt val. Det förtar dock en del av effekten av skattesänkningen på arbete, eftersom höjd moms minskar köpkraften av lönen och därmed gör det mindre lönsamt att arbeta.

Helst ska momsen vara enhetlig. Moderaternas förslag är ett litet steg i den riktningen. Man kan däremot se gränsdragningsproblem med Sverigedemokraternas förslag om höjd moms på hämtmat. Hur ska man exempelvis klassificera salladsbarer i livsmedelsbutiker?

Vem ska man rösta på?

Baserat på denna genomgång kan man ge följande råd till en borgerlig väljare som tycker att skattepolitiken är viktig för partivalet:

• Prioriterar du att de totala skattesänkningarna är så stora som möjligt? Rösta på Centerpartiet.
• Att marginalskatterna sänks? Rösta på Liberalerna.
• Att breda löntagargrupper får lägre inkomstskatt? Rösta på Moderaterna.
• Att äldre får lägre skatt? Rösta på Kristdemokraterna.

Sverigedemokraterna utlovar visserligen en blandad kompott skattesänkningar, men är tyvärr inte något bra val för den som prioriterar lägre skatter. Eftersom SD:s budget inte går ihop kommer partiet inte att kunna både utlovade satsningar och sänka skatten, så det är hög risk att partiet prioriterar bort att genomföra skattesänkningarna.

---

Jämförelsen utgår från partiernas förslag för 2018 i budgetmotionerna. Förslag för senare år ingår inte. Kristdemokraterna vill exempelvis höja brytpunkten för statlig inkomstskatt 2019 och påbörja borttagandet av jobbskatteavdragets utfasning 2020. Vänsterpartiet har inte presenterat någon egen budgetmotion.