Det öppna samhället får aldrig sluta undersökas
I mer än 25 år har professor Nils Karlson fördjupat debatten om reformpolitik, företagandets villkor och det öppna samhällets förutsättningar. Fyra nuvarande och föregående unga kollegor skriver om en akademisk nytänkare och mentor som i dag fyller 60 år.
Först var nästan alla emot, sedan blev de flesta för. Den stora skattereformen 1991 har blivit en sinnebild för politisk hantverksskicklighet. Socialdemokraterna angrep dåvarande Folkpartiet hårt för deras förslag till skattereform, för att när krutröken lagt sig vända och göra upp med samma parti. Både Moderaterna och LO motsatte sig förslaget. Likt många andra sant välståndshöjande reformer var vinsterna utspridda på många, medan reformens initiala förlorare hade alla skäl att mobilisera.
Detta är värt att påminna sig om när reformen – som i dag kallas för århundradets skattereform – får beröm från i stort sett hela politiken. De välståndsskapande effekterna är i dag tydliga och de flesta kan enas om att Sverige är ett mer välmående land tack vare reformen.
Vad som också är värt att påminna sig om är att skattereformen bara var en av ett knippe stora omläggningar under den svenska reformperioden. Omläggningarna gjordes inom olika politikområden och av politiker av olika färg. Den sammantagna effekten är ett samhälle med väsentligt högre välfärd än vad som annars hade varit fallet. Efter att politiken på senare år har tappat viljan till förändring finns det goda skäl att utforska och påminnas av denna del av vår moderna historia.
Nils Karlson är professor i statsvetenskap samt vd för och grundare av forskningsinstitutet Ratio. När han i dag fyller 60 år och Smedjan bett oss att reflektera över detta tänker vi på de många lärdomar han verkar för att sprida om Sveriges utveckling. Problembeskrivningen kan uttydas redan 1993 under avhandlingen The State of State: Invisible Hands in Politics and Civil Society (Uppsala universitet). Här undersöks hur den offentliga sektorn kunnat bli så mycket större än de flesta tänkt och önskat. Verktygen var nationalekonomins, området statsvetenskapens: Precis som för Nobelpristagaren James Buchanan – under vilken Nils Karlson som doktorand en period studerat under – men även för Friedrich Hayek och Adam Smith.
Ett kvartssekel senare bedöms Nils Karlsons forskning för en professur med inriktning mot välfärdsstatens politik, marknader och civilsamhälle vid Linköpings universitet. I sakkunnighetsutlåtandena konstateras att hans typ av tvärvetenskapliga produktion inom många områden dessvärre blir allt mer sällsynt inom akademin.
Nils Karlsons bidrag till förståelsen av samspelet mellan välfärdsstat och samhälle visar hur breda forskargärningar kan öka vår förståelse för samhällsvetenskapens stora frågor. Hans forskning så här långt kan grovt sett räknas in i fyra teman: a) förklaringar till välfärdsstaternas oavsiktligt stora tillväxt, b) utformningen av grundlagar i liberala demokratier, c) kompetensförsörjning, dygder, arbetsmarknad och tillväxt, d) statskonst och välfärdshöjande reformer.
Det sista området tar sig bland annat uttryck i den nya boken Statecraft and Liberal Reform in Advanced Democracies (Palgrave Macmillan 2018). Boken behandlar just den svenska reformperioden och jämför även denna med Australiens liknande erfarenheter. Dessa reformer visar på en sorts politisk motsvarighet till den insikt Steve Jobs uttryckte med anledning av utvecklingen av Iphonen: Människor vet inte alltid i förväg vad de senare kommer att värdera högt. Det är svårt att genomföra reformer, det befintliga har starka försvarare. Ett samhälle som ska utvecklas förutsätter skickliga aktörer i flera led av reformprocessen. Dels i själva politiken, dels i utvecklandet av de bakomliggande idéerna.
Långsiktigt fungerande liberala demokratier behöver en fungerande idéutveckling. Ett öppet samhälle förutsätter debatt, men även ständiga undersökningar.
Detta knyter an till en andra insikt i forskningen: Långsiktigt fungerande liberala demokratier behöver en fungerande idéutveckling. Ett öppet samhälle förutsätter debatt, men även ständiga undersökningar. Idéer är nämligen mer än åsikter, de är också föreställningar som för att vara framgångsrika behöver grundas i den faktiska verkligheten. Så kantas också den svenska reformperiod Nils Karlson har undersöks av viktiga utredningar och forskningsresultat.
På samma sätt kantas Nils Karlsons egen karriär av ett arbete för att möjliggöra ytterligare välgrundad idéutveckling, bland både individer och samhälle. Som grundare av först City-universitetet och sedan forskningsinstitutet Ratio har Karlson arbetat för att säkerställa att fler personer ska ges förutsättningar att forska brett och tvärvetenskapligt inom hans intresseområden. Särskilt viktigt är att även nya generationer ska kunna träda in i idéutvecklingen. I skrivande stund har 24 deltagare i Ratios program för unga forskare gått vidare till forskarutbildning.
Nils Karlson har stärkt förutsättningarna för forskning inom sina profilområden. Att han nu fyller 60 år är ett utmärkt tillfälle att lyfta hans idéer, men också att begrunda vad som återstår att göra. Delar av arbetsmarknadens ramverk stod exempelvis utanför reformarbetet under 90- och 00-talet. Detsamma gäller de områden som på senare år har upplevt ett ökat omställningstryck till följd av digitalisering och andra omvärldsförändringar. Vi är övertygade om att Nils Karlson även i detta arbete kommer att vara en viktig kraft för ny förståelse, nya idéer och ett fortsatt öppet samhälle.