Den trygghet vi tog för given
Enligt en ny undersökning har tryggheten i bostadsområdet blivit högsta prioritet när svenskar letar ny bostad. Faktorer som närhet till kollektivtrafik och samhällsservice får stå tillbaka när otryggheten i samhället ökar och möjligheten att låta sina barn växa upp i ett tryggt område allt mer blir en klassfråga.
Lät dina föräldrar dig gå hem själv från skolan eller fritids? Var överfall, rån och misshandel något som ni ofta grubblade över i vardagen i bostadsområdet där du växte upp? För väldigt många som i dag är vuxna var den grundläggande tryggheten i samhället något som de tog för givet. Det var inte en faktor som människor grubblade särskilt mycket när de letade efter en ny bostad. Nu har säkerhet och trygghet plötsligt blivit hårdvaluta på den svenska bostadsmarknaden.
Visst har det alltid funnits mer eller mindre otrygga områden i Sverige, så kallat ”socialt utsatta” stadsdelar som haft sin beskärda del av våld, missbruk och kriminalitet. Det finns ingen anledning att romantisera det förflutna. Städer som Borlänge och Gävle har under olika epoker förlänats öknamnet ”Sveriges Chicago”, med hänsyftning till den kriminella aktiviteten på orten. Någon motsvarighet till dagens gängkrig, med dödsskjutningar flera gånger i veckan, mitt bland folk, fanns emellertid inte. Inte heller till dagens systematiska brottsutövning riktad mot medelklassen, där barn rånas på kläder och värdesaker och villaägare blir överfallna i sina hem.
Även om den totala brottsligheten har minskat är det uppenbart att Sverige har blivit otryggare, och att allt fler börjar oroa sig för sin egen och sina familjers fysiska trygghet. Statistiken talar sitt tydliga språk. Mäklarfirman Bjurfors har låtit undersöka svenska bostadsköpares prioriteringar sedan 1990-talet och ser ett tydligt trendbrott. Tidigare har närhet till kommunikationer och låga avgifter varit faktorer som prioriterats högt av svenska bostadsköpare, men i år är ett tryggt bostadsområde högre rankat än alla andra faktorer.
I välmående områden som Hägersten i Stockholm uppmanar polisen barn att samåka till fotbollsträningen för att slippa bli rånade.
Hela 33 procent av bostadsköparna i Stockholm, Göteborg och Malmö anser att ett tryggt bostadsområde är den allra viktigaste faktorn, vilket kan jämföras med närhet till kommunikation som kommer på andra plats med 18 procent och närhet till natur som kommer på tredje plats med 13 procent. I Göteborg och Malmö är säkerheten ännu mer prioriterad. I dessa städer anser hela 37 procent av bostadsköparna att ett tryggt närområde är högsta prioritet. Förmodligen beror det på att utvecklingen mot allt grövre brottslighet eskalerat längre i dessa städer.
”Detta är första tecknet på en trend mot ’gated communities’”, säger Fredrik Kullman, vd på Bjurfors, till Dagens Industri. Vi har i Smedjan länge varnat för en utveckling där människor börjar att ta lagen i egna händer, till exempel i form av medborgargarden. Utvecklingen mot grindsamhällen är första steget mot ett samhälle där medborgarna inte längre litar på myndigheternas förmåga att fylla sin mest grundläggande uppgift: att skydda liv och egendom från angrepp.
Den grundtrygghet som de flesta svenskar kunde ta för given för bara något decennium sedan finns inte kvar i dag. I välmående områden som Hägersten i Stockholm uppmanar polisen barn att samåka till fotbollsträningen för att slippa bli rånade. Det är inte längre bara de som växer upp i ”utsatta” områden som drabbas. Den uppväxande generationen har blivit det som Demoskops Peter Santesson beskrev i en krönika som ”generation villebråd”. Föräldrar som inte vill att deras barn skall växa upp ständigt tittande sig över axeln kommer att söka sig allt längre bort från städerna.
Det innebär att Sverige sannolikt kommer att närma sig det som är normaltillståndet i många andra länder: förslummade stadskärnor för de dåligt bemedlade och den välmående, bilburna medelklassen allt längre ut, där avstånd, stängsel och vakter sörjer om deras säkerhet.