Mathias Sundin om framtidens Sverige – del 1:
Den nya tekniken kommer att förändra vårt transportsystem
Idéer Essä
I stället för att planera dyra stambanor med förlegad teknik borde svenska politiker anamma den tekniska utvecklingen. Självkörande fordon, elflyg och drönare kommer att förändra vårt transportsystem, skriver Mathias Sundin i den första delen av Smedjans serie om framtidens Sverige.
Många på den borgerliga kanten var besvikna på den nya regeringens första budget. ”En socialdemokratisk budget”, sade exempelvis Timbros chef, Benjamin Dousa.
Jag blev inte jätteförvånad över bristen på rejäla reformer. Valrörelsen var ju kliniskt fri från något som ens kunde likna en vision för Sverige. Den var fokuserad på problem som fanns rätt framför näsan.
I Almedalen sa Ulf Kristersson att han inte träffat en enda människa som efterfrågade ”grandiosa visioner”. Det är möjligt, men som man frågar får man svar. Under min tid i politiken knackade jag mycket dörr (över 10 000 i en valrörelse). Visst vill väljare att man löser problem som finns här och nu, men de efterfrågar också riktning. Den vanligaste frågan jag fick, var vad jag ville med Sverige.
På Warp News erbjöd vi partierna obegränsat med utrymme att beskriva sin positiva framtidsvision för Sverige. Vi fick två svar…
Visst, visioner kan lätt bli flummiga och ordrika utan egentligen mening. Därför startar vi här en serie i sex delar där jag kommer att presentera en vision för Sverige, bestående av ett gäng konkreta idéer. Det kan förhoppningsvis bidra till att fler gör det, och att politikerna till nästa valrörelse presenterar sina mål för Sverige. De behöver inte, och ska inte, lösa alla detaljer men vill de förtjäna våra röster ska de visa i vilken riktning de vill leda Sverige. Att stå still på stället är inte ett acceptabelt svar.
***
Vi börjar med transporter. Visionen är att vi i Sverige kommer att kunna resa och transportera mycket mer, avsevärt billigare och helt miljövänligt.
Det finns en fullständigt orealistisk sak som återkommer i alla filmer som utspelar sig i framtiden. Trots otroliga framsteg som att kunna färdas snabbare än ljuset, teleportering, kraftfulla laservapen och supersmarta robotar så måste folk alltid styra fordonen själva. Rymdskepp eller flygande bil spelar ingen roll. Någon sitter och rattar den.
Människostyrda bilar kommer att bli som hästar.
Människostyrda bilar kommer att bli som hästar. Något man kör för nöjes skull, inte för att ta sig från ett ställe till ett annat. I framtiden kommer vi se tillbaka och förfasas över den tiden när människostyrda fordon mejade ner miljontals människor varje år. En av få politiska visioner är nollvisionen i trafiken. Den kan endast uppnås genom att fordonen kör själva.
En dator är inte bakfull, arg eller kollar i mobilen. Den ser 360 grader runt sig hela tiden och kan tänka ut en hel kedja av händelser och reagera på en millisekund.
När alla sölkorvar i form av människostyrda bilar lämnat vägarna kommer vi därmed också kunna åka riktigt snabbt. Det finns ingen anledning att bara köra 110 kilometer i timmen. Alla kan susa fram mycket snabbare. När irrationella eller oväntade inbromsningar inte längre äger rum skapas inte bromskedjor som bygger upp köer. Tröga trafiksituationer som när två filer ska slås ihop till en kommer att kunna göras perfekt och i betydligt högre farter när fordonen kommunicerar med varandra.
Bilarnas utseende kommer förändras. Om de aldrig eller extremt sällan krockar, behöver de inte vara stora och tunga och fulla med deformationszoner. Vi kommer inte att sitta fastspända två fram och tre där bak. Att åka bil kommer att bli bekvämare och mer anpassat för annat än att köra och hålla sig vid liv vid en krock. Förutom att ägna oss åt underhållning kommer vi säkert arbeta en hel del i bilen i stället för att slösa tid på att köra den. Eller sova – föreställ dig att det går att beställa en självkörande sängbil som tar dig till din destination över natten – som ett personligt natttåg.
Självkörande fordon är inte årtionden bort, utan år. Mängder av data samlas in och exponentiellt snabbare och bättre maskininlärning lär datorerna att köra. Exakt när det slår igenom helt är svårt att säga, men det finns ingen anledning att bara gå och vänta. Vi borde förbereda och anpassa oss redan nu. När nya vägar ska byggas eller byggas om, kan de konstueras så att en fil kan avgränsas till självkörande fordon. En del av fördelarna kommer först när alla fordon är autonoma, som hög hastighet. Det kommer ta ett tag innan hela fordonsflottan bytts ut, men under tiden kan vi få fler fördelar snabbare genom att anpassa infrastrukturen.
Dessa självkörande bilar kommer inte drivas med bensin eller diesel. Förbränningsmotorn har haft hundra år av framgångar, men framtiden ligger bakom den nu. Hur fordon kommer drivas om flera årtionden är svårt att sia om, men för de närmaste årtiondena pekar allt på el. Inte bara för bilar, utan för alla transportslag (förutom rymdraketer.) Elfordon håller på att bli avsevärt billigare både att köpa och köra än fordon med förbränningsmotor. Batterierna har varit en riktigt dyr kompentent, men har tappat cirka 90 procent i pris senaste tio åren.
Det är i linje med Wrights lag, som säger att för varje ackumulerad dubbling av produktionen sjunker kostnaden med cirka 20 procent. När den totala produktionen går från 1 000 enheter till 2 000 enheter, är kostnaden för enhet 2 000 cirka 20 procent lägre än för enhet 1 000. Samma sak vid enhet 4 000, 8 000 och så vidare. Både elfordon och litiumjonbatterier är fortfarande ganska tidigt i den utvecklingen. Inom bara två-tre år kommer person-elbilar vara billigare att köpa än motsvarande bensin- eller dieselbilar. De är redan billigare att äga och köra, enligt forskning från KTH.
Batterierna blir även bättre, med ökad densitet. Samma mängd batteri ger helt enkelt längre räckvidd (eller lägre pris, vilket man prioriterar.) Det gör att de inte bara kan användas i personbilar, utan också i lastbilar, flygplan, båtar, fartyg och andra stora fordon och maskiner. Alla dessa kanske inte kommer se likadana ut som idag, utan behöver anpassas till batterier och elmotorer.
Längre flygningar och större laster på fartyg med eldrift ligger långt in i framtiden och förutsätter betydligt högre densitet i batterierna. Men kortare flygningar kan elflyg fungera redan med dagens densitet. Några av fördelarna, förutom de miljömässiga aspekterna, är återigen kostnader. Framdrivningskostnaden blir lägre än för annat bränsle, och elmotorer är betydligt enklare och billigare att underhålla. Flygplanen accelererar också snabbt, vilket gör att de kan starta från korta startbanor. Lokalpolitiker bör tänka efter noga innan de lägger ner små, lokala flygplatser. Efterfrågan på dessa kan visa sig vara stor inom kort.
Ett eller flera genombrott inom batteriområdet vore inte det minsta förvånande de kommande åren. Allt fler förstår batteriernas centrala plats i fordon och i energisystemet. Det spenderas också allt mer pengar på forskning och utveckling, och ett flertal idéer testas för att komma tillrätta med de svagheter som litiumjonbatterier har.
Om vi lyckas producera mer och billigare el (mer om det senare i serien) och fordonen kör sig själva kommer det avsevärt sänka kostnaden för transporter. Både för människor och varor. Personal är dyr i alla transportslag. Exempelvis utgör chauffören ungefär 20-50 procent av kostnaden för en lastbilstransport. Varutransporter utan förare kan rulla dygnet runt och behöver endast stanna för laddning och av- eller pålastning. När bilarna inte är tunga och stora på grund av trafiksäkerhet, blir de avsevärt mycket billigare att tillverka och utveckla. Lättare bilar kräver mindre energi för framdrivning, och färre batterier för lika lång räckvidd som i en tyngre bil
Enligt ARK Research kan i USA kostnaden per kilometer för en självkörande eltaxi bli 88 procent lägre år 2030, än idag, jämfört med en Uber eller en Lyft. Från cirka 12,50 kronor till 1,25 kronor per kilometer. I Sverige har taxi med privatpersoner, som Uber Pop, förbjudits och eftersom vanlig taxi är ännu dyrare kommer den procentuella kostnadsminskningen förmodligen bli ännu större här.
***
Supersnabba, otroligt säkra, körda på el, biliga och miljövänliga… men något saknas i framtiden. Flygande bilar! Sedan 1950-talet har flygande bilar varit framtiden. Nu är de äntligen på gång, även om det inte kommer vara just bilar som flyger. Istället har vi sett en snabb utveckling av drönare. De har blivit avsevärt billigare och bättre senaste årtiondet. Delvis som leksak, men de börjar också få en allt mer praktiskt nytta. Istället för att en stor och dyr helikopter inspekterar elledningar, kan en drönare göra det. Nästa steg är varutransporter och sen det stora klivet: människor.
Rita en cirkel med en radie på 10-20 mil runt varje storstad. Där finns det möjligheter.
Om snabba, säkra och billiga transporter på marken kommer göra skillnad, är det inget mot vad motsvarande utveckling i luften kan göra. Att flyga från A till B i 400 kilometer i timmen gör att du kan bo 20 mil utanför en stadskärna, och ändå vara där på 30 minuter. Rita en cirkel med en radie på 10-20 mil runt varje storstad. Där finns det möjligheter.
I Sverige finns det gott om entreprenörer med storslagna visioner. Som vågar tänka nytt och stort. Peter Carlssons Northvolt är Sveriges största industriprojekt på årtionden. Daniel Eks och Martin Lorentzons Spotify närmar sig nu en halv miljard användare. Alan Mamedis och Nami Zarringhalams Truecaller är inte så långt efter med över 300 miljoner användare. Denna anda borde det finnas mer av hos politiker och myndigheter. Inte så att de själva ska dra igång enmassa företag och riskera skattepengar. Det kan ta en ände med förskräckelse.
Snarare är det två andra saker de bör fokusera på. För det första inte låsa fast Sverige i enorma investeringar i gammal teknik. De föreslagna höghastighetstågen är ett exempel på något som är extremt dyrt, men samtidigt knappt alls för landet framåt. Ska man lägga 300-400 miljarder på något bör effekten vara långt mycket större. Tåg som går i 250 kilometer i timmen är bara 70 km/h snabbare än de snabbaste svenska tågen på 1950-talet. Transporter som går i 1 500 kilometer i timmen skulle innebära ett stort kliv framåt och förändra landet. Man kan då kliva på i Stockholm och vara i Göteborg ungefär 20 minuter senare, i stället för drygt två timmar med höghastighetståg. Det är vad Hyperloop skulle innebära. Där färdas vagnarna i vakuumrör, för att minimera friktion. Hyperloop är en gammal idé, men tekniken är väldigt ny. Vi vet inte vad som krävs för att få det att fungera och vi ska definitivt inte lägga 300 miljarder för att ta reda på det. Vad vi borde göra är att ha politiker och myndigheter som är snabbare än något land i världen på att anpassa lagar och regler efter det nya. Det är det andra politiker och myndigheter bör göra. Det land i världen som är bäst på att snabbt avreglera, omreglera och göra generöst med undantag för utveckling kommer ha en stor fördel. Om Sverige blir platsen där man testar nytt, kommer det leda till tusentals projekt, företag och avknoppningar.
Till sist kommer här några konkreta tips till politiker som vill underlätta för en framtid där vi kan resa mer, billigare och helt miljövänligt.
Självkörande fordon kommer att kräva nya regelverk. Förändringar kommer i många fall inte vara enkla. Det finns inget att vänta på. Sverige borde vara det allra mest offensiva landet inom området. Lägg inte ner lokala flygplatser. Utveckla dem i stället för elflyg och drönartransporter. Drönare måste omedelbart tänkas in i stadsplaneringen. Var ska de landa? Kan tak anpassas för detta? Ska de få flyga överallt i städerna, eller i vissa korridorer eller zoner? Även självkörande fordon kräver nytänk inom stadsutveckling. Hur ska fotgängare och fordon samsas när fordonen kör själva? Det kan bli många fler transporter och fordon på vägarna, samtidigt som trafiken flyter smidigare. Centrala parkeringsplatser kommer bli onödiga, men platser för av- och påstigning och av- och pålastning kommer behövas fler av. Smidigt tillgängliga laddplatser i utkanterna kommer behövas.
Det här är angenäma frågor att ta sig an. De är konkreta, även om de handlar om framtiden. Jag tror det finns många väljare som inte bara vill höra samma argument om samma frågor. Kanske vill de inte höra ”grandiosa visioner”, men nog tusan vill de höra ett gäng idéer om hur svenskarna ska kunna resa mer, billigare och helt miljövänligt.
Omslagsfotot är en AI-genererad illustration från bildtjänsten Stable Diffusion.