DEBATT: Skrota Klimatklivet
Miljardsatsningen Klimatklivet är kronjuvelen i den rödgröna regeringens klimatpolitik. Nu sällar sig Riksrevisionen till de expertmyndigheter som påpekar att det är dåligt använda pengar. Klimatklivet borde skrotas, inte byggas ut.
Regeringen med Miljöpartiet i täten har slagit på stora trumman när det kommer till sitt eget klimatarbete den senaste mandatperioden. Flaggskeppssatsningen i regeringens klimatarbete är Klimatklivet, som är ett subventionsprogram till laddstolpar, biobränslen och andra klimatåtgärder. Förra året anslog regeringen 1,6 miljarder till Klimatklivet. Stödet har av klimatminister Isabella Lövin (MP) beskrivits som ”det centrala programmet för att minska Sveriges utsläpp”, och Naturvårdsverket skriver att syftet är att säkerställa att de åtgärder som har störst klimatnytta genomförs.
Riktigt så ser det dock inte ut. ”Konjunkturinstitutet har påkallat allvarliga brister i utformningen av tidigare investeringsstöd, inte minst på grund av bristande kostnadseffektivitet”, skrev exempelvis Konjunkturinstititet om Klimatklivet. Klimatklivet var en av de ineffektiva satsningar jag kritiserade i rapporten ”Effektiv klimatpolitik?”, som uppmärksammades i valrörelsen.
I och med en ny granskning sällar sig nu även Riksrevisionen till kritikerna. Den konstaterar att de miljarder som regnar över åtgärderna i Klimatklivet skulle ha gjort större nytta någon annanstans.
Riksrevisionen menar även att de beräkningar som används för att fastställa åtgärdernas kostnader är missvisande. När hänsyn tas till hur stödet samverkar med andra klimatåtgärder, såsom subventioner av miljöbilar (bonus-malus-systemet), blir prislappen för utsläppsminskningar mycket högre än regeringens rapporterade siffror.
Riksrevisionen påpekar dessutom att regeringen i sina kalkyler bortser från att vissa utsläppsminskningar skulle ha skett även utan statligt stöd. Ändå väljer regeringen att finansiera dem. Pengar i sjön, med andra ord.
Riksdagen har valt att föra skattebetalarna och riksdagen bakom ljuset genom att presentera sin politik i bättre dager än vad det finns fog för.
Stöden präglas även av godtycklighet, med stor variation i förväntade utsläppsminskningar. En av de mindre lyckade satsningarna inom ramen för Klimatklivet är skattepengar som använts för att finansiera klimatångestterapi, där deltagarna fått lära sig att laga vegansk mat och prova att cykla elcykel. Detta är av uppenbara skäl svårt att förlika med syftet om att stödja åtgärderna med störst klimatnytta.
Att den rödgröna regeringen har bedrivit en dålig klimatpolitik blir återigen tydligt genom Riksrevisionens granskning. Vad som framstår som ännu värre, bortsett från att regeringen konsekvent viftat bort all kritik, är att den valt att föra skattebetalarna och riksdagen bakom ljuset genom att presentera sin politik i bättre dager än vad det finns fog för. Riksrevisionen konstaterar att de för- och nackdelar som rapporterats av Naturvårdsverket, som administrerar anslaget, har förvrängts av regeringen till ensidigt positivt.
Det är svårt att se Klimatklivet som något annat än ett misslyckande för ett parti som hävdar att klimatet inte kan vänta. Trots detta gick Miljöpartiets Isabella Lövin nyligen så långt som att kalla M/KD-budgetens nedskärningar av stödet för en ”klimatslakt”.
Av allt att döma kommer Klimatklivet leva vidare genom ännu en rödgrön regering. Isabella Lövin slog nyligen ifrån sig Riksrevisionens kritik genom att hävda att analysen är kortsiktig och inte tar hänsyn till långsiktiga utsläppsminskningar. Klimatministerns oförmåga att ta till sig av kritiken skadar arbetet mot klimatförändringarna och slösar med skattebetalarnas pengar. Klimatklivet borde skrotas, inte byggas ut.