DEBATT: Heberlein svarar Göndör om huvudduken

Med viss förvåning läser jag Eli Göndörs text om huvuddukens vara eller icke vara. För det första insinuerar Göndör att jag förespråkar slöjförbud för vuxna kvinnor. Det gör jag inte. Jag diskuterar bruket att sätta huvudduk på småflickor. Vidare menar Göndör att mitt, och de andra kritikernas, resonemang är förenklat.

Jag bygger mitt resonemang på dels studier i islamologi, dels samtal med ett stort antal muslimska kvinnor som vittnat om tvång och underkastelse i relation till huvudduken. Jag litar mer på kvinnors berättelser om hur de upplevt en uppväxt med hijab, än på en manlig islamologs teoretiska resonemang – men det är ju naturligtvis en smaksak.

I min text på SvD Debatt refererar jag bland annat till en undersökning som GP gjorde sommaren 2018 för att undersöka förskolepersonalens inställning till huvudduk på små barn. På över hälften av de 40 kommunala förskolorna i Malmö, Göteborg och Stockholm uppgav förskollärarna att de gick föräldrarna till mötes för att se till att barnet ifråga inte tar av sig huvudduken under dagen. På en förskola hade personal gått med på att filma en flicka så att föräldrarna kunde se att flickan bar huvudduk.

Föräldrarnas religiösa föreställningar trumfar alltså flickornas rätt att vara barn. I Sverige förväntas barnperspektivet beaktas vid alla beslut som tas i statlig och kommunal verksamhet. ”Barnets bästa” är en vägledande princip. Den principen måste vara giltig också när det handlar om religiöst motiverade krav. Barnet är inte föräldrarnas egendom att bestämma över.

Alldeles oavsett flickans inställning menar jag att huvudduken får problematiska konsekvenser för flickan. Den separerar henne från de andra barnen, mentalt och rent fysiskt.

Alldeles oavsett flickans inställning – det är säkert så att en del små flickor vill ha huvudduk precis som sin mamma, på samma sätt som min dotter ville ha läppstift och högklackat för att likna mig när hon var barn – menar jag att huvudduken får problematiska konsekvenser för flickan. Den separerar henne från de andra barnen, mentalt och rent fysiskt.

Tygstycket över hennes hår utgör en ständig påminnelse om att hon är något annat och att andra regler gäller för henne. Det faktum att ett stort antal vuxna kvinnor berättar om att de tvingats bära huvudduk som barn och att det varit ett inslag i en uppfostran präglad av hedersetik och skamkultur är naturligtvis det tyngsta argumentet. Ett förbud mot huvudduk i skolan ger dessa flickor ett argument att använda mot sina föräldrar i sin kamp för frihet.

Ann Heberlein
Teologie Doktor i etik

Eli Göndör svarar direkt:

Ann Heberlein har samtalat med ett ”stort antal muslimska kvinnor” som alla tydligen berättar likartade historier. Jag har som sagt intervjuat hundratals muslimska kvinnor. Delar av arbetet presenterades i boken Jag har mina känslor och mitt förstånd (Atlantis 2012).  Jag upptäckte en stor variation av uppfattningar om huvudduken. Mina resultat ignorerar Heberlein och ifrågasätter mitt arbete för att jag är en man som för ”teoretiska resonemang”. Det tycker jag också är ett förenklat resonemang.

Heberlein skriver: ”… att huvudduken får problematiska konsekvenser för flickan. Den separerar henne från de andra barnen, mentalt och rent fysiskt. Tygstycket över hennes hår utgör en ständig påminnelse om att hon är något annat och att andra regler gäller för henne.” Men samtidigt vet hon att just det tillståndet inte skulle kunna vara ett tillräckligt argument för flickor att använda mot föräldrar, som tillåter att de idrottar med andra, för att frigöra sig. Heberlein vet att förbud blir ett bättre argument för flickorna mot sina föräldrar och utesluter således att en reaktion som kan leda till motsatsen är möjlig.

Jag har aldrig hävdat att Heberlein förespråkar huvudduksförbud på vuxna kvinnor. Däremot påstår jag att hennes tvärsäkra förhållningssätt till vad som är bäst för alla barn när de ska socialiseras in i en ny miljö är förenklat. Inte minst för att förbud, som jag skriver, prövats i andra sammanhang.

Eli Göndör
Filosofie doktor i religionshistoria och integrationsansvarig vid Timbro