De bortglömda kvinnliga libertarianerna 

Timothy Sandefur är en libertariansk jurist på tankesmedjan Goldwater Institute i Phoenix, Arizona. Han har skrivit flera böcker, bland dem Frederick Douglass: Self-Made Man, The Permission Society och The Conscience of the Constitution, som rekommenderas. 

Hans senaste bok, Freedom’s Furies (Cato Institute, 2022), handlar om de tre kvinnor som 1943 lade grunden för det som kom att bli den libertarianska rörelsen i USA, med andra ord den klassiska liberalismens renässans. Det var det året som Isabel Paterson, Rose Wilder Lane och Ayn Rand publicerade varsin bok, The God of the Machine, The Discovery of Freedom och Urkällan. De två förstnämnda var fackböcker som bland annat tog upp historiska skeenden, medan Rands var en roman, med en hyllning till människans skaparkraft och integritetens dygd. Den konservative journalisten William F Buckley kom att kalla dem ”The three furies of modern libertarianism”.

Det fanns naturligtvis andra som förordade klassiskt liberala idéer under denna tid och decennierna innan, då liberalismen var på tillbakagång i världen. Exempelvis de österrikiska ekonomerna Ludwig von Mises och Friedrich Hayek. Men de lämnade båda Wien på 30-talet, och det dröjde innan de fick ett större genomslag i USA. Paterson och Lane föregrep dessa ekonomer genom att peka på informationsproblemet i planekonomier. 

De hade redan innan 1943 under många år skrivit romaner och artiklar som nådde en stor publik i USA. Lane var dotter till Laura Ingalls Wilder, och var delaktig som spökskrivare av bokserien Lilla huset på prärien. Rand hade å sin sida skrivit romanerna De levande (om den ryska revolutionens och kommunismens inverkan på människors liv) och Lovsång (om ett framtida totalitärt samhälle) samt pjäsen Night of January 16th (löst baserad på Kreugerkraschen) som sattes upp på Broadway. År 1957 kom Rands magnum opus Och världen skälvde. 

Medan Rands romaner sålt i mångmiljonupplagor är Paterson och Lane relativt okända som klassiskt liberala opinionsbildare. Sandefur skildrar hur dessa kvinnor kom att vinna inflytande och vilka influenser de hade. Fokus ligger på tiden mellan 1920 och 1950, och behandlar den politiska och kulturella atmosfären i USA.

***

Paterson (1886-1961) hade under 25 år en kolumn i New York Herald Tribune, och var en av sin tids mest lästa litteraturkritiker. Boken The God of the Machine behandlar bland annat historiska skeenden, ekonomins funktionssätt, utbildning och det amerikanska politiska systemet (med ett kapitel om slaveriet). Paterson var deist och inte speciellt kristen, men såg politisk frihet som ”den sekulära tillämpningen av den kristna doktrinen om den individuella själen.” I likhet med ateisten Rand förespråkade hon ett upplyst egenintresse och beskrev hur förtryckare kunde avancera genom att kräva plikten för individen att uppoffra sig för högre syften. Rand prisade boken. Hon kritiserade försöken att binda frihet till religion men tyckte de var irrelevanta för boken som helhet.

Paterson beskrev en fri ekonomi som en strömkrets av energi i produktion där individens kreativa tänkande var generatorn

Paterson beskrev en fri ekonomi som en strömkrets av energi i produktion där individens kreativa tänkande var generatorn. Därav boktiteln. I det ekonomiska utbytet agerar individer utifrån sin lokala kunskap och kan samarbeta för att skapa och fördela välstånd frivilligt. Uppfinningar och innovationer hindras i kollektivistiska kommandosamhällen, eftersom den kreativa processen inte kan fungera under order.

Lane (1886-1968) reste till Europa och Mellanöstern. Hon blev vän med den kända journalisten Dorothy Thompson, som kom att gifta sig med Sinclair Lewis, en författare som fick stor betydelse för alla tre Furies, inte minst genom romanen Sånt händer inte här. Den är en kontrafaktisk berättelse om vad som händer när USA blir en fascistisk diktatur. Lewis baserade diktatorn främst på Louisianaguvernören Huey Long, men även på Franklin D Roosevelt. Under sina resor bevittnade Lane kommunismens förtryck och övergav definitivt sin ungdoms socialism. 

Lanes mest kända verk The Discovery of Freedom är ett större svep över historien med teman om frihet kontra auktoritet och om mänsklig kreativ energi som utgående från individen. Lane belyser de abrahamitiska religionerna och vad spänningen mellan å ena sidan idén om den personliga relationen till Gud och å den andra sidan auktoritära prästerskap och politiska system medfört ifråga om frihet respektive förtryck. Sedan följer beskrivning av den engelska frihetstraditionen och den amerikanska revolutionen samt vad dess idéer innebar. I likhet med Paterson var hon religiöst intresserad. 

Hayek använde begreppet spontan ordning för hur marknadsekonomin fungerar. Paterson och Lane förklarade på liknande sätt hur ordning kan uppstå utan statlig planering när människor i frihet agerar utifrån sina egna intressen. 

Paterson, Lane och Rand var alla starkt kritiska till Franklin D Roosevelts New Deal, men även till föregångaren Herbert Hoover. Till skillnad mot vad som brukar påstås var Hoover ingen anhängare av laissez-faire utan statsinterventionismen i ekonomin ökade under hans tid, och än mer så under Roosevelt. Ironiskt nog kritiserade Roosevelt i presidentvalskampanjen 1932 Hoover för ökade regleringar och skatter och slöseri med offentliga medel. Roosevelt var inkonsekvent och otydlig på många punkter, men när han tillträdde som president svängde han i riktning mot ökad statskontroll. Paterson, Lane och Rand hade alla röstat på Roosevelt 1932, något de bittert fick ångra. 

Bland annat infördes produktionskoder, pris- och lönekontroller, offentliga projekt och subventioner där staten fattade beslut om investeringar. Som ett led i de centralplanerande inslagen i ekonomin växte även banden mellan staten och vissa näringslivsintressen som fick särskilda favörer. Roosevelt inskränkte även mediefriheten, avfärdade författningen som en relik, försökte paketera om Högsta domstolen och genom dekret 1942 lät han spärra in 120 000 japansk-amerikaner i läger. Han bröt också en viktig tradition och lät sig väljas till president fyra gånger (1951 kom ett författningstillägg som begränsade mandattiden). Allt detta fick Paterson, Lane och Rand att oroa sig för att USA kunde utvecklas till en diktatur. De såg med fasa vad som redan hänt i Ryssland, Italien och Tyskland. 

Sandefur visar hur Rands Och världen skälvde inte bara är en framtidsskildring utan även en roman om New Deal. Företeelser och karaktärer är som direkt hämtade från den tiden. Precis som i Urkällan är några karaktärer inspirerade av verkliga personer eller utgör en blandning av sådana.

Paterson, Lane och Rand hade bredare moralfilosofiska perspektiv jämfört med liberala ekonomer

År 1946 grundades den första libertarianska tankesmedjan i USA, Foundation for Economic Education. Från 1954 gav man ut tidskriften The Freeman och man främjade Patersons, Lanes och Rands idéer. Under 60-talet tillkom fler organisationer och tidskrifter som förespråkade frihetliga idéer, och särskilt de som drevs av kretsen runt Rand nådde en stor publik. De publicerade essäsamlingar, som Capitalism: The Unknown Ideal, där The God of the Machine finns med bland boktipsen tillsammans med bland annat böcker av Mises. Det som bland annat gjort att många tilltalats av Paterson, Lane och Rand är att dessa till skillnad från de flesta ekonomer haft ett bredare perspektiv innefattande moralfilosofiska idéer.

Det är intressant att det var just tre kvinnor som fick detta politiska inflytande. Sandefur förklarar detta med att det för män under depressionen fanns mer att förlora i att utmana rådande trender. Men det ska även ses mot bakgrund av den frigörelseprocess som kvinnor fått uppleva under 1900-talet med stora sociala och teknologiska förändringar.