Därför misslyckas Sveriges exportfrämjande
Handel med omvärlden är avgörande för Sveriges framtid. Däremot är Sverige dåligt på att främja export utomlands. Exportfrämjandet fungerar ofta som konferensturism för offentliganställda, när det som behövs är kompetens och förståelse för vad omvärlden behöver och vill ha.
Varje land med självaktning arbetar med exportfrämjande. Det fungerar ungefär likadant världen över. En myndighet får ansvaret att marknadsföra landets företag och produkter, ofta på mässor och andra evenemang runt hela världen. Inte sällan blir resultatet ett slags handelsturism: horder av offentliganställda åker runt på konferenser och träffar andra offentliganställda, pratar om samma saker och delar fina broschyrer med varandra. Hjälpen till företagen handlar oftast om att leta upp återförsäljare eller, om man har tur, lokala partnerföretag. Alltför ofta är det alltför unga personer som gör jobbet, utan egna kontaktnät eller erfarenheter.
Svensk Industriförenings senaste exportbarometer visade senast i tisdags (13/11) att de mindre tillverkande exportföretagen underkänner dagens exportfrämjande. En klar majoritet av alla Sveriges exporterade industriföretag har aldrig använt en enda av de exportfrämjande aktörer som finns att tillgå. Det är ett underbetyg av pyramidala mått.
Det måste bli ett slut på detta. Ersätt de juniora amatörerna med senior erfarenhet och kontaktnät. Hellre tre före detta exportchefer än 30 unga kommunikatörer. Det behövs mer än tjusiga powerpoint-presentationer – det behövs rätta ingångar och förmåga att inte bara titta på fakturerad tid utan på möjligheter att tjäna pengar på att göra riktiga affärer.
Horder av offentliganställda åker runt på konferenser och träffar andra offentliganställda, pratar om samma saker och delar fina broschyrer med varandra.
I veckan var jag med några kollegor i det nybildade Nordic Sustainability Trade Organization i Förenade Arabemiraten på besök. Bland de långt över 30 möten vi hade besökte vi bland annat hållbarhetschefen på Ras al Khaimahs kommunkontor. Ras al Khaimah är det fjärde största och mest nordliga emiratet i unionen med höga ambitioner när det gäller förnyelsebar energi, återvinning och liknande.
Hållbarhetschefen berättade att de nu arbetar intensivt med en niopunktsplan för att ställa om Ras al Kaihmahs ekonomi, en plan som inom kort kommer att omsättas i offentliga upphandlingar. I dessa upphandlingar kommer de att söka leverantörer av sådan teknologi som vi vet finns i Sverige. De söker tillverkare av solpaneler, de söker partners när det gäller waste manegement, smarta transporter och en lång rad andra mycket konkreta områden.
Här har vi alltså en efterfrågan som kommer att omsättas i upphandlingar, partnerskap och kunder inom inte alltför avlägsen framtid. Men detta riskerar traditionellt exportfrämjande att missa med det arbetssätt man normalt använder sig av.
De som arbetar med att öka Sveriges handel med omvärlden kan inte bara vara inställda på att sälja på en befintlig marknad – särskilt inom det breda hållbarhetsområdet handlar det istället om att vara med och definiera marknaden, bygga den, tillsammans med lokala myndigheter och företag. De som nu ställer om ekonomierna i bland annat Mellanöstern behöver inte bara produkter, de behöver systemlösningar där de ibland inte är helt säkra på i förväg vad som ska handlas upp. Här har Sverige unika möjligheter att vara med och utveckla, ja till och med definiera, vad som ska handlas upp, hur och när.
En fungerade handel med omvärlden kräver att vi blir bättre som land på att förstå vilka behov de potentiella kunderna har.
När det gäller behoven i Ras al Khaimah kommer vi nu att gå djupare in i att analysera vilka svenska företag som skulle kunna tillfredsställa behoven i den omställningsplan som de nu jobbar efter. Därefter kommer vi att definiera konkreta projekt, antingen som del i utvecklingen av planen eller i offentliga upphandlingar, som syftar till att med svensk teknologi bidra till dess genomförande. Målet är förstås tydligt: fler svenska företag på plats i Förenade Arabemiraten, ökad försäljning och handel, och därmed fler jobb i Sverige.
En fungerade handel med omvärlden kräver att vi blir bättre som land på att förstå vilka behov de potentiella kunderna har, hur vi ska ta oss in på rätt nivå för att kunna arbeta i partnerskap med dessa kunder och hur vi därefter handlar med och investerar i andra länder. Då duger inte enbart entusiasm och fina broschyrer.