Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Samhälle Reportage

Debatten om friskolorna har blivit allt mer oförsonlig. Smedjans Tobias Samuelsson åkte till Eskilstuna för att försöka hitta nyanserna i friskoledebatten, och träffade ett socialdemokratiskt kommunalråd som oroar sig mer över segregationen än över friskolorna.

Brun kostym, grön polo och hornbågade glasögon. Det är en rektor av brittiskt snitt som väntar i grinden.

Damian Brunker växte upp utanför Manchester, och har gått i sin irländska pappas fotspår – också han rektor. Som ung hade han dock andra planer. På universitetet blev det konststudier, men det blev det ingen karriär av. I stället kom han in på lärarbanan för att han ”ville bidra”, som han uttrycker det själv. 

Innan kärleken fick honom att lämna England för Eskilstuna, undervisade han först på problemskolor i Östangeln. Sedan i Doncaster. Länge var det en av de viktigaste kolgruvestäderna i England. Sen beslutade Margaret Thatcher att gruvorna skulle läggas ner. 

– Det var en otroligt utmanande skolmiljö, där du hade familjer som inte haft något jobb att gå till på flera generationer, säger Damian Brunker.

Han varvar svenska och engelska om vartannat, vilket eleverna är vana vid här. I mitten av 00-talet öppnade Internationella Engelska Skolan, IES, ett högstadium i den gamla Nyforsskolans lokaler. Damian Brunker jobbade där några år innan han fick jobbet som utbildningschef för hela koncernen. 

Men han längtade tillbaka till ”frontlinjen”, och för två år sedan blev han utsedd till rektor. I dag är huvuddelen av IES verksamhet i Eskilstuna belägen till Fröslunda. Stadsdelen uppfördes under efterkrigstiden och består av karaktäristiska femtiotalshöghus, med tillhörande centrum där IES sedan 2009 har sina lokaler. 

I dag är Fröslunda ett av Eskilstunas mest segregerade områden och en av tre stadsdelar som finns med på Polisens lista över utsatta områden, vilka kännetecknas av låg socioekonomisk status och kriminell påverkan på lokalsamhället.

Torget i Fröslunda, 1958. Foto: Rolf Bergström, Eskilstuna stadsmuseum

***

Denna måndagsmorgon är det nyinvigning av skolgården, som bara är en del av skolans omvandling som Damian Brunker gärna visar upp. Lokalerna har renoverats och en ny idrottshall kommit till. 

Äran att klippa det klarblå sidenbandet framför klätterställningen har fallit på kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson. Få socialdemokratiska politiker kan klippa band på koncernskolor som Internationella Engelska Skolan med sådan självklarhet. Men han har också väntat på den här dagen. 

När utbyggnaden aviserades i maj förra året förklarade Jimmy Jansson det som ”en viktig nyckel för oss som kommun”. IES tog bland annat över flera lokaler som tidigare gapade tomma och som bidrog till en känsla av otrygghet i centrum. I andra före detta butikslokaler ska kommunen öppna bibliotek, jobbcentrum och familjecentral.  

Det som skulle bli en glädjens dag överskuggas dock av händelserna som avslutade skolveckan innan. Klockan 14.52 på torsdagen kom det första larmet in till Polisen efter en skottlossning utanför den närliggande Fröslundaskolan. Skolbarn blev vittnen till händelsen där en man född 2001 skottskadades och fördes till sjukhus.

***

På rektorsexpeditionen utgör en gammal musikstudio mötesrum under renoveringen. Damian Brunker och den biträdande rektorn Philip Boyd – också han britt – bjuder kommunalrådet på kaffe. 

– Jag pratade med Jannice, rektorn på Fröslundaskolan, i helgen, säger Damian Brunker. Jag förstod det som att de hanterade det väldigt bra, och hade möjlighet att agera direkt och erbjuda stöd till föräldrar och elever.

– Ja, och det är kanske det värsta, svarar Jimmy Jansson. Vi har blivit väldigt bra på att hantera sådana här händelser, och det borde vi inte vara. Vi borde vara bra på massa andra saker, men inte detta. 

Mötet är tänkt att handla om hur skolan kan utgöra en positiv kraft i lokalområdet, men blir oundvikligen lika mycket ett samtal om säkerhet och trygghet för eleverna. 

– Som du också vet brinner vi verkligen för Fröslunda, vilket jag tror är väldigt viktigt. Men det finns utmaningar på kort sikt som vi måste möta för att säkra det här området, säger Damian Brunker.

De diskuterar SSPF – ett nytt initiativ mellan kommunen och andra aktörer i närområdet, där tanken är att skolpersonal, socialtjänst, polis och fritidspersonal ska samarbeta bättre för att upptäcka ungdomar i riskzonen för kriminalitet. 

Det ska även IES vara en del av. Den största utmaningen är dock att lyfta eleverna. 

– Under mina år i den här skolan har jag sett hur det demografiska underlaget år för år blivit mer utmanande. Till en början kanske det var andra grupper som valde att söka sig till vår skola, men det har förändrats, säger Damian Brunker.

Enligt en forskningsöversikt från IFAU beror den ökade skolsegregationen i huvudsak på boendesegregation, men kan till viss del också förklaras av det fria skolvalet. Elever som har bättre förutsättningar väljer oftare skola i grundskolan. I skottgluggen i debatten hamnar ofta skolkoncerner som IES vars skolor köerna ringlar långa till. 

Brunker är van vid kritiken, men trött på att behöva bemöta anklagelser om att hans skola skulle ta de enklaste eleverna.

– Jag tycker den här skolan i synnerhet är ett väldigt bra exempel på att vi tvärtom är en del av lösningen. 

– Det ser vi inte här i Eskilstuna, säger Jimmy Jansson om kritiken och lägger till: 

– Därför blir det svårt för mig när jag förväntas stå i Agenda och prata om friskolor.

***

Ett par söndagskvällar tidigare var han inbjuden till SVT:s studio tillsammans med Annika Strandhäll för att kommentera partiets vägval med anledning av valberedningens nominering av Magdalena Andersson till ny partiledare. En fråga blev just omsvängningen till fördel för ett totalt vinstförbud i skolan, vilket partistyrelsen driver till S-kongressen.

”Skattepengar ska gå till kidsen inte kapitalisterna. Punkt”, sa Strandhäll. 

Bild: SVT/Skärmdump

Jansson invände inte, men började ett längre resonemang om vilka bevekelsegrunder människor har för att välja. Nu utvecklar han sin syn: 

– Det stora problemet är inte vinsterna i skolan. Vad som kan vara ett problem för kommunerna är strukturen.

Han exemplifierar med att de kommunala skolorna har ett visst antal elever, sen bestämmer sig Skolinspektionen plötsligt för att en friskola för 500 elever ska få etableras. Då står kommunen kvar med färre elever, men samma antal lärare och antal kvadratmeter som ska betalas lokalkostnader för, menar Jimmy Jansson.

– Du kan inte bara sparka lärarna, vi har anställningstrygghet i Sverige, vilket i huvudsak är bra, och du kan inte bara kapa av några kvadratmeter för att du har färre elever. Du har fortfarande kostnaderna, och vad som händer är att du får skära ner på kvaliteten på skolan.

– Det är mer ett problem med styrning och struktur än vinster. Just därför har Engelska Skolan i Eskilstuna aldrig varit något problem för oss. 

Skillnaden är att det var helt på kommunens initiativ som IES etablerade sig i Eskilstuna säger Jimmy Jansson.

– Vi frågade om Engelska skolan ville komma hit eftersom vi behövde dem. Vi hade engelsktalande ingenjörer på Volvo och hade försökt starta upp en egen utbildning på engelska inom den kommunala skolan, men det fungerade inte. Så vi frågade, ”kan ni komma hit”? 

– Parallellt hade vi också försökt få Fröslundaskolan – min gamla skola – på fötter med olika metoder, men vi fick det inte att fungera. Det här området brottades redan då med sociala problem. Vi behövde bryta den strukturen, men då etableringen var på vårt initiativ hade vi full kontroll. Vi vet att det kommer finnas 1000–1500 elever i det här området, så det har inte haft en negativ effekt på strukturen. 

”En känsla av total uppgivenhet”

Däremot är han tydlig med att han instämmer i delar av kritiken som riktas mot dagens friskolesystem.

– Det finns skäl att tala om att vi har ett extraordinärt system i Sverige, som skiljer sig från resten av världen, men du behöver också se till uppsidorna, säger han och pekar på hur IES bidragit till lokalområdet. 

*** 

Damian Brunker kommer ihåg när han klev in i skollokalerna i Fröslunda första gången 2009. 

– Vi fick en rundtur och jag minns särskilt allt klotter på möbler. Det var så tjocka lager att du nästan kunde skrapa bort det. En känsla av total uppgivenhet.

– Och det var inte så många år innan ni kom hit som skolan renoverades, fyller Jimmy Jansson i. 

Läs också:

Det första som i dag möter en i skolans entré är sköldarna som representerar skolans hussystem, inspirerat av elevhemmen i Harry Potter-böckerna. 

– Du tar saker som är kopplade till traditioner och ritualer, och hjälper till att skapa den där känslan av samhörighet, säger Damian Brunker. 

– Vi får våra elever att ställa sig på led innan de går in i klassrummet och det handlar om mycket mer än att stå på led. Det är en ritual som skapar sociala normer, en känsla av samhörighet och att vi är lite annorlunda. Utanför skolan kanske det ses ner på, men det skapar en känsla av prestation. 

Han återkommer gärna till ”värderingar” och ”gemenskap”, som ska skapa en skolkultur där alla, trots sina vitt skilda bakgrunder ska mötas under. Inriktningen förstärks också av att omkring hälften av lärarna är engelsktalande, och för med sig en anglo-amerikansk skolkultur. 

Hur får ni lärarna att söka sig hit? 

– Sverige är en väldigt attraktiv plats för personer utifrån, och jag tror vi är en attraktiv arbetsgivare, som rekryterar från universitet i hela den engelsktalande världen, säger Brunker. 

Biträdande rektorn Philip Boyd fyller i: 

– Du är alltid väldigt tydlig med vilka utmaningar som finns och vad som krävs av dem. 

– Ja, man måste skrämma upp dem lite, och då kanske man får en av fem som verkligen vill, säger Brunker och lägger till: 

– Men det är också relativt. I början av min lärarkarriär undervisade jag i områden i England, där polishelikoptrar hovrade över skolgården, där elever kom till min klass narkotikapåverkade och där du som lärare blev fysiskt attackerad av föräldrar och elever. Så visst har vi utmaningar här, men det är på en helt annan nivå än vad jag mötte under min tidiga karriär. 

– Det vore dock bra om vi inte hamnade där, inflikar Jansson.

***

Brunker är också orolig för utvecklingen, och inte minst det inflytande som kriminella har på lokalsamhället. Att säkerheten är särskilt prioriterad blir också tydligt på den nyanlagda skolgården. Det är inte bara en klätterställning som kommit till, men staket höga nog att ingen ska kunna klättra över dem.

Fram tills nyligen var skolgården öppen ut mot området, men situationen blev till slut ohållbar, menar han.

– Jag jobbar ofta sent, och ibland när jag gick hem från jobbet var det femtio personer på skolgården. De allra flesta trevliga, och en del av mig är ledsen över att vi inte kan hålla ytan öppen utåt. Det är alltid en minoritet som krossar fönster, säljer droger och skapar oro. 

– Jag försökte behandla dem med respekt och talade ofta med dem på kvällarna – jag kan prata lite somaliska nu – och avslutade alltid med ”ta hand om min skola”. Det fungerade till en viss punkt, men vi kan inte låta skolgården användas för kriminella aktiviteter. 

Sedan staketen uppfördes hör hot och påverkansförsök från gängkriminella till Damian Brunkers vardag. 

– De dyker upp och säger till mig: ”Du vet vem som äger det här området, eller hur? Du vet vem som äger skolgården här?”. 

– Ja, kommunen äger den, svarar jag.

I mitten av september blev han omskriven i lokaltidningen Eskilstuna-Kuriren då han efter återkommande störningar kallade in väktare. En incident utanför skolan, då polis tillkallades, blev droppen. Han var också besviken över polisens hantering.

– Vi hade väktare utanför skolan varje eftermiddag i ett par veckor efter. Men jag undrar, är det en skolas uppgift att skydda sig själv? Att hyra in privata vakter? Är det skolans ansvar? Jag trodde det var att organisera utbildning, inte väktare. Jag har aldrig hört talas om det i Storbritannien. 

”Som skolledning har vi tagit detta beslutet för att tydligt skicka en signal till omgivningen om att vi på IES Eskilstuna agerar fort. Alla våra elever ska känna sig trygga i skolan. Alla har rätt till en utbildning och vi gör allt i vår makt för att uppnå detta.” kunde vårdnadshavare läsa i ett utskick. 

Att föräldrar i andra områden ska vända hans skola ryggen är ett av Brunkers orosmoment, varför han hela tiden återkommer till hur skolan garanterar tryggheten för eleverna. Något som utmärkt IES i Fröslunda är att skolan trots placeringen lockar till sig sökande även från andra områden. Och inte bara i Eskilstuna, men från grannkommuner som Västerås, Katrineholm och Arboga. 

I dag har 68 procent av eleverna utländsk bakgrund, vilket är långt över rikssnittet, men ändå lägre än andelen i området tack vare elever utifrån. Andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning ligger strax under rikssnittet med 58 procent gentemot 61, enligt Skolverket. 

– Jag tror det finns dem som är tveksamma till var vi befinner oss, och bara tanken på att föräldrar inte ska våga skicka sin barn hit oroar mig. Vi jobbar hårt på att både kommunicera och garantera att det här är en säker skola och en trygg miljö, säger Damian Brunker.

Även om han är orolig för utvecklingen och kritisk till hur gängkriminaliteten många gånger hanteras ser han på framtiden med tillförsikt. 

 – Jag tror staden är på väg upp. Eskilstuna påminner mig mycket om de postindustriella städer i England som jag verkat i. Kreativitet, investeringar, pragmatiska politiker och organisationer som oss kan verkligen göra skillnad, och vända utvecklingen. 

Jimmy Jansson tackar för kaffet.

Nästa gång han kommer på besök blir det te och scones, lovar Damian Brunker. 

På riksplanet vill Socialdemokraterna göra sig av med koncerner som IES från skolan. I Eskilstuna dricker de afternoon tea tillsammans.