Marcus Björk: Biden – den demokratiska världens alliansmakare

I varje val sedan 1976 har någon Bush, Clinton eller Biden stått på valsedeln som president- eller vicepresidentkandidat. I söndags meddelade USA:s president Joe Biden att han inte ställer upp till omval i november. Beslutet innebär inte bara slutet på Bidens politiska karriär, utan också på en era. Tre tongivande politiska dynastier försvinner nu helt ur amerikansk politik. 

Joe Biden valdes för första gången in i Senaten 1972, som 30-åring. Ett av de första besluten han deltog i var omröstningen om att avsluta USA:s direkta militära inblandning i Vietnamkriget. Under detta första årtionde som senator gjorde han sig känd som en av de starkaste rösterna mot bussning av skolelever, ett förslag som seglat upp i efterdyningarna av medborgarrättsrörelsen. Detta var 25 år innan bussing av elever från utsatta områden kom till Sverige, och blev en populär politisk åtgärd i socialdemokratiskt styrda kommuner som exempelvis Malmö och Göteborg. För övrigt ett talande exempel på hur amerikanska trender nästan alltid kommer till Sverige tids nog. 

Under 1980- och -90-talet gjorde Biden sig känd som en förespråkare för hårdare straff och satt ordförande för senatens justitieutskott när de så kallade “Three Strikes”-lagarna infördes. Dessa lagar innebär att den som sedan tidigare är dömd för två allvarliga brott eller våldsbrott i regel blir dömd till mellan 25 år och livstids fängelse efter en tredje dom. Det var Biden som utformade utkastet och lotsade lagförslaget igenom senaten, innan den slutligen undertecknades av den sittande demokratiske presidenten Bill Clinton. 

1993 röstade även Biden, då erfaren senator, för en bestämmelse om att homosexualitet var oförenligt med militärtjänst. Homosexuella förbjöds därmed att tjänstgöra i den amerikanska militären. Tre år senare stödde han också Defense of Marriage Act, vilken syftade till att juridiskt fastställa definitionen av äktenskap till en “rättslig union mellan en man och en kvinna”. Han skulle komma att avskaffa samma lag som president 26 år senare. 

Inför presidentvalet 2008 blev han med sina då 66 år en ideal vicepresidentkandidat för den unge Barack Obama.

Inför presidentvalet 2008 blev han med sina då 66 år en ideal vicepresidentkandidat för den unge Barack Obama. Med sina ynka fyra år i senaten ansågs Obama vara politiskt oerfaren, något som vägdes upp av Bidens 36 år som senator för delstaten Delaware. 

Under Obamas återvalskampanj 2012 chockade den annars så återhållsamme vicepresident Biden landet när han i direktsänd TV deklarerade att han ändrat sig och var för samkönade äktenskap. Obamas kampanj hade ännu inte lämnat besked i frågan, men fick snabbt rätta sig efter vicepresidentens hållning.

Bidens nya position i frågan är ett talande exempel på vilken typ av politiker han var. En man med förmåga att uppfatta varthän opinionsvindarna blåser – och att ibland lyckas föregå dem. Hans offentliga (om)positionering i frågan om samkönade äktenskap satte bilden av Biden som en förkämpe för HBTQ-rörelsen. Detta trots att Obama enligt källor i Vita huset bara var veckor från att själv svänga i frågan, något som nu forcerades och approprierades av Biden. 

Denna pragmatism och förmåga att se möjligheter gjorde Joe Biden till en av USA:s mest långlivade och inflytelserika politiker. 

Samtidigt var livet grymt mot honom, vilket påverkade hans politiska karriär. Bara sex månader efter att Biden valdes in i senaten för första gången omkom hans fru och nyfödda dotter i en bilolycka, något som inte bara var nära att få honom att hoppa av som senator, utan också att överväga självmord. I upptakten till 2016 års presidentval dog också hans äldsta son i cancer, endast 46 år gammal. Detta fick enligt egen utsaga Biden att avstå från att kandidera i presidentvalet. 

Bidens presidenttid har inte saknat utmaningar. Efterdyningarna av pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och ett allt aggressivare Kina kräver en aktiv utrikespolitik. I sina ambitioner att stärka banden till allierade i syfte att motarbeta Kina har han varit framgångsrikare än någon amerikansk president på mycket länge. Men han beordrade också den dåligt genomförda och tvivelaktiga evakueringen från Afghanistan, där talibanerna snabbt återtog makten. Bidens agerande i kriget mellan Israel och Hamas väntar även på att utvärderas. USA har inte lyckats medla någon fred i konflikten. 

Som svensk läsare vet man vilket historiskt eftermäle man kan få av en dåligt hanterad migrationskris. 

Inrikespolitiskt lämnar Biden efter sig en urstark ekonomi, med rekordlåg arbetslöshet. Dock har inflationen och räntorna förblivit höga. Biden har inte levererat någon hållbar lösning på den migrationskris som utspelar sig vid USA:s södra gräns. Som svensk läsare vet man vilket historiskt eftermäle man kan få av en dåligt hanterad migrationskris. 

Bildsättningen av Bidens långa politiska karriär kommer förmodligen i stor utsträckning bero på vem som blir USA:s nästa president. Genom åren har han varit både för och emot samkönade äktenskap, krigen i Afghanistan och Irak, samt hårdare straff. Nästa president kan därför välja att framhålla just det som ställer Biden i god eller dålig dager – med dagens mått mätt. 

För en liberalt sinnad europé är det dock tydligt vilken utrikespolitisk dager Biden står i. Hans stöd till Ukraina, alliansbyggande runt Sydkinesiska havet och USA:s fortsatta upprätthållande av den regelbaserade liberala världsordningen sällar honom till en av USA:s bättre presidenter.