Årets Skolkommun: Lärarförbundet låter sina teser bevisa sig själva

Statistik kan användas på många sätt. Den kan användas för exempelvis samhällsplanering, marknadsanalyser och kundutvärderingar. Den kan göra oss friskare och få oss att leva längre, exempelvis genom att visa på hälsorisker med stillasittande arbete och alkoholkonsumtion.

Den kan också användas för opinionsbildning. Det är helt okej, så jobbar alla opinionsbildare, men då måste upplägget och analysen vara korrekta. Annars tappar statistiken sin relevans och budskapet sin sanningshalt.

Tyvärr är detta vad som händer i Lärarförbundets rankning av ”Årets skolkommun”. Pristagarna, en för riket och en per län, utses genom att ett antal skolrelaterade variabler rankas från bästa till sämsta. Det betyder att den som får den lägsta totalsumman för samtliga variabler vinner. Rankningen baseras på sju kriterier: resurser till undervisningen, utbildade lärare, lärartäthet, friska lärare, lärarlöner, kommunen som avtalspart och andel barn i förskola. De resultat som mäts är genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, betygsresultat viktat mot likvärdighetsindex, antal elever som är godkända i alla ämnen i årskurs 9, antal godkända elever viktat mot likvärdighetsindex, andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år och andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier.

Lärarnas löner påverkar resultaten helt enkelt för att Lärarförbundet anser att de gör det.

Så har det inte alltid sett ut. När Lärarförbundet först presenterade ”Årets skolkommun” 2002 poängsattes fem variabler som får anses vara teser och fem som skulle kunna pröva teserna.

De fem teserna var Lärares inflytande och trivsel, Resurser till skolan, Utbildad personal, Lärartäthet och Lön. De fem resultatkriterierna var Betyg årskurs 9, Salsavärde årskurs 9 (en mätmetod som Skolverket ansvarar för), Fullföljt gymnasieskolan, Andel högskolebehöriga och Övergång till högskolan.

Eftersom alla variabler användes som värderingskriterier (så är det fortfarande), så blev Lärarförbundets teser för vad som påverkar resultaten bevis för att de gjorde det. Lärarnas löner påverkar resultaten helt enkelt för att Lärarförbundet anser att de gör det.

Redan året därpå ändrades bedömningskriterierna. Nu hade ”Lärares inflytande och trivsel” ersatts av ”Kommunen som avtalspart”, ett värde som bygger på en enkät genomförd av Lärarförbundet. Vi har inte sett enkäten, men här smyger ytterligare en felkälla in. Förutom att enkätens resultat borde bli en tes, ”bra relationer mellan fack och arbetsgivare påverkar skolresultatet”, så finns det skäl att anta att undersökningen har brister. Om Lärarförbundet handskas så vårdslöst med fakta när ”Årets Skolkommun” utses, då kan det finnas samma problem med deras enkät.

Det är lätt att inse att en kommun därmed kunde utses till årets skolkommun, trots att studieresultaten var usla.

Tillkom gjorde också teserna ”Andel i förskola” och ”Friska lärare”, som är en beräkning av lärarkårens genomsnittliga sjukfrånvaro. Nu var balansen mellan resultatfaktorer och teser 5 mot 7. De verkliga skolresultaten hade med andra ord inte en chans. Lärarförbundets teser vägde tyngre. Det är lätt att inse att en kommun därmed kunde utses till årets skolkommun, trots att studieresultaten var usla.

Under åren har satsningen på ”Årets skolkommun” vuxit till något av ett jippo. Utnämnandet är tveklöst förbundets största PR-satsning, som i år presenterades på World Teachers’ Day den 5 oktober. Ett webbsänt seminarium och en prisutdelning genomfördes i Stockholm, och olika ”vinnarpaket” togs fram med loggor och texter som kan användas av alla som kommer på plats 1–50 i riket, eller är bäst i sitt län. Det innebär att någonstans mellan 50 och 70 av landets 290 kommuner kan sätta loggan på sin hemsida.

Ett nedladdningsbart presskit med kartor, script för mediewebbar, länsvisa pressmeddelanden, bilder på vinnarna och annat har också producerats. En imponerande satsning.

Kritiken har grundats just på att det snarare är Lärarförbundets hjärtefrågor som har bedömts, än sådant som är viktigt för skolresultaten.

Media har hakat på. Det är förstås rätt svårt att avstå från publicering om en kommun i en lokaltidnings bevakningsområde har utses till ”Årets Skolkommun”. Det går också att sätta rubriker som ”Ydre klättrar på skolranking” (Smålands-Tidningen), ”Facket om raset: Känns dystert” (Skaraborgs Allehanda) eller ”Norrtälje Kommun tappar stort i nationell skolranking” (Norrtelje Tidning).

Samtidigt har borgerliga ledarskribenter och debattörer föreslagit att priset borde byta namn till ”Årets Lärarkommun”. Kritiken har grundats just på att det snarare är Lärarförbundets hjärtefrågor som har bedömts, än sådant som är viktigt för skolresultaten.

Den nya statistiken

Två kriterier, andel pedagogiskt utbildade lärare respektive lärartäthet, ges dubbel vikt i sammanräkningen då tillgången till kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång.

Så skriver Lärarförbundet som förklaring till varför en tidigare tes har blivit ett bevis, och dessutom fått dubbel vikt. Lärarförbundets egna hjärtefrågor får med andra ord hjälpa till att bevisa nyttan av sig själva. Det är som om en medarbetare i samband med utvecklingssamtalet skulle betygsätta sin egen lön dubbelt när han eller hon värderade sina insatser. Då skulle höjd lön automatiskt leda till mycket bättre prestation. Med tillräckligt hög lön skulle han eller hon kunna få högt betyg utan att ens komma till jobbet.

Om teserna stämmer så borde det gå att spåra ett samband mellan dem och statistiken över skolresultat. Det gör det inte.

I vår rankning är det inte Vellinge utan Grästorp som toppar listan över Årets kunskapskommun – trots att kommunen hamnar nära botten när det gäller lärartäthet.

Om man bryter ut de faktorer som i själva verket är teser ur ”Årets skolkommun” och enbart behålla dem som faktiskt mäter skolresultat (alla hämtade från Skolverket), samt lägga till en egen (även den från Skolverket), resultatet på de nationella proven i svenska, matematik och engelska, kan man visa vilka kommuner som faktiskt ger sina elever den bästa utbildningen. I en rapport i våras konstaterade Skolverket att det i många skolor finns stora skillnader mellan elevernas betyg och deras resultat i de nationella proven. Därför är det är rimligt att det provresultaten finns med.

Vi låter likvärdighetsindexet vara kvar. Det är ett index som tar hänsyn till andelen nyinvandrade elever (inom fyra år), fördelningen pojkar/flickor samt föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå.

I tabellen nedan ser vi de tjugo bästa skolkommunerna i Sverige enligt betygs- och kunskapsstatistiken. Vi skulle kunna kalla vinnaren för ”Årets kunskapskommun”.

Teser mot fakta: Tillgång till utbildade lärare

Utifrån denna tabell kan vi börja titta på Lärarförbundets teser. Låt oss börja med faktorerna som anses så viktiga att de har fått dubbel vikt i ”Årets skolkommun”, lärartäthet och andel utbildade lärare. Rimligen borde kommuner med många utbildade lärare och hög lärartäthet hamna högt på listan?

Tabell 1: Lärare

På plats 16 i vår rankning finns Knivsta. Kommunen utmärker sig genom att ha näst lägst lärartäthet i hela Sverige och ligga långt under genomsnittet när det gäller andelen utbildade lärare. Lärarförbundet har rankat Knivsta precis under mitten, på 146:e plats. Genom att bara titta på skolresultaten klättrar Knivsta 130 placeringar. Bra jobbat.I vår rankning är det inte Vellinge utan Grästorp som toppar listan över Årets kunskapskommun – trots att kommunen hamnar nära botten när det gäller lärartäthet. Vellinges lärare och elever har ändå en anledning att sträcka på sig; kommunen finns med på plats 5.

Låt oss titta närmare på eventuella samband mellan lärartäthet, andel utbildade lärare och genomsnittet av rankningarna. Eftersom det finns 290 kommuner på listan ligger mittpunkten på 145,5. Om vi ställer tesen att ”tillgången till kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång” (Lärarförbundets egen förklaring till den dubbla vikten), och antar att det går att mäta detta förhållande i termer av betygs- och kunskapsresultat, så borde alltså snittvärdet för de 20 bästa kommunerna bli väsentligt lägre än 145,5.

Ett minst sagt svagt samband, men om man ger det dubbel vikt så ökar det förstås i den egna rankingen. Det är däremot inte statistik utan opinionsbildning.

Snittranking för de 20 bästa kommunerna, kriteriet Utbildade lärare, är 131. Det innebär att 20 i topp-skolornas utbildningsnivå i snitt ligger 14,4 placeringar över mitten. Ett minst sagt svagt samband, men om man ger det dubbel vikt så ökar det förstås i den egna rankingen. Det är däremot inte statistik utan opinionsbildning.

Snittranking för de 20 bästa kommunerna, kriteriet Lärartäthet, är 180. Det innebär att 20 i topp-skolornas lärartäthet i snitt ligger 35,5 placeringar under mitten. Det finns alltså ett samband mellan dåliga skolresultat och hög lärartäthet. Förmodligen spelar i själva verket lärartätheten ingen roll, utan resultaten har andra orsaker. Glesbygdskommuner har ofta hög lärartäthet, medan storstadskommuner har låg. Ett exempel är Adolf Fredriks Musikklasser i Stockholm. Där går det alltid drygt 30 elever i varje klass, från årskurs 4 till årskurs 9. Ändå har skolan, år efter år, bland de bästa resultaten i hela Sverige. Det beror på en mängd saker, som Lärarförbundet inte verkar intresserat av.

Det är viktigt att notera att spridningen kommunerna emellan i denna beräkning, liksom i alla andra i den här artikeln, är så stor att det inte går att konstatera några statistiska samband, vare sig i denna eller i de följande räkneexemplen. Det är snarare bristen på samband som är uppenbar.

Teser mot fakta: Förskolan

Ett kriterium som har hängt med i alla år är ”Andel i förskola”. Eftersom lärarna i förskolan är kvalificerade för medlemskap i Lärarförbundet (och inte i konkurrerande Lärarnas Riksförbund) är det förståeligt att Lärarförbundet tycker att detta är ett viktigt kriterium. Men eftersom alla barn i alla kommuner har rätt att gå i förskola så är den snarare föräldrarnas efterfrågan på förskoleplatser än kommunernas ambitioner på området som avgör hur stor andel av kommunens barn som går i förskola. Att ha med denna tes som kriterium och ge den samma vikt som ”Slutbetyg årskurs 9” när årets skolkommun utses, ter sig märkligt.

Men det kanske ändå finns ett samband?

Tabell 2: Andel barn i förskola

Teser mot fakta: EkonominSnittranking för de 20 bästa kommunerna, kriteriet Andel i förskola: 134. Återigen nära mitten. Det tyder på att även denna faktor är helt ovidkommande. Lärarförbundet hade antagligen lika gärna kunnat ranka hur många tulpaner det finns i lärarrummen, eller antalet borttappade vantar per läsår.

Två pekuniära faktorer finns med i rankningen: Resurser till undervisningen (eller kostnader, som det också kan uttryckas) och lärarlöner. Så låt oss titta på dem. Vi gör samma övning som tidigare, nu med lön och resurser i 20 i topp-tabellen.

Tabell 3: Ekonomi, högst kostnader

Snittranking för de 20 bästa kommunerna, kriteriet Lön: 114. Det verkar alltså finnas ett samband mellan höga lärarlöner och skolresultat. Det behöver inte betyda att höga löner leder till goda studieresultat. Men visst, det är ett rimligt och dessutom tämligen väl belagt antagande att kommuner som konkurrerar om bra lärare med lönesättning kan få bättre studieresultat.Vad gäller lärarlöner är det framför allt Ydre som utmärker sig. Tionde bästa i vår ranking, plats 58 i Lärarförbundets. Men bara sex placeringar från botten av löneligan. Låt oss göra samma beräkning här, för att se som vi kan ana något samband mellan lön och resultat.

Ska mer pengar däremot ge bättre resultat kräver det att de spenderas ansvarsfullt och på rätt saker.

Frågan är då: Är det samma sak med skolans undervisningskostnader? Delvis måste det vara så, eftersom lärarnas löner rimligen utgör en stor andel av totalkostnaden.

Snittranking för de 20 bästa kommunerna, kriteriet Resurser: 163. Här är sambandet i stället negativt. Men skillnaden är liten, så den slutsats man kan dra är att det kriterium som Lärarförbundet har döpt till resurser är lika ovidkommande för studieresultaten som andelen barn i förskola. Det är klart att undervisning kostar pengar. Ska mer pengar däremot ge bättre resultat kräver det att de spenderas ansvarsfullt och på rätt saker. Det är däremot långt ifrån självklart.

Som tankeexperiment kan vi vända på siffrorna. Vad händer om vi tittar på de kommuner som gör av med minst pengar per elev? Det måste väl rimligen straffa sig genom dåliga resultat?

Tabell 4: Lägst kostnader

Lärarförbundet har valt att klumpa ihop kommunerna, vilket innebär att flera kommuner har samma värde.

De 20 kommuner som spenderar minst hamnar runt mitten av rankingen, mellan plats 58 och 212. Det går tydligen inte att spara sig till goda resultat. Det finns däremot inget som säger att låga undervisningskostnader leder till dåliga skolresultat.

Egna mått eller andras?

Lärarförbundet har gjort sin alldeles egen beräkning när de har rankat skolresurserna. Bara kommunala skolor ingår i underlaget, och olika delar har fått olika vikter, beroende på om det är förskola, fritidshem eller grundskola det handlar om. Dessutom har en del kostnader tagits bort.

Eftersom det finns anledning att titta kritiskt på alla LF:s siffror har vi också jämfört skolresultaten mot Skolverkets egen statistik för grundskolans kostnader. Under rubriken ”Undervisning” redovisar Skolverket ”Den totala kostnaden för undervisning i tusentals kronor för 2016. I statistiken ingår kostnader för: alla läro- och timplanebundna aktiviteter, främst löner, lönekostnader för lärare/personal under tid för kompetensutveckling samt kostnader för ev. vikarier.” Frågan är om det blir några skillnader i ranking med dessa siffror, jämfört med Lärarförbundets siffror. Är det samma kommuner som spenderar mest och minst?

Tabell 5: Resurser enligt Lärarförbundet jfr undervisningskostnader per elev (högst till lägst) enligt Skolverket

Kommunen som avtalspartDet är alltså inga stora skillnader generellt. Men de finns. I några fall, som Malå, Norberg och Uppvidinge, är skillnaden påtaglig. Men eftersom sambandet mellan resultat och kostnader är lika svagt oavsett vilka siffror som använts, har vi låtit Skolverkets siffror vara kvar i våra beräkningar.

Ytterligare ett kriterium där friskolorna inte har räknats med är ”Kommunen som avtalspart”. Det var nära att vi struntade i det, men varför inte undersöka hur det är ställt med kriteriet, som ”Baseras på enkätsvar från Lärarförbundets lokalavdelningar rörande kommunens förmåga att leva upp till gällande avtal och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen”. Finns det något samband mellan det och skolresultaten?

Tabell 6: Kommunen som avtalspart

Bästa hushållningslärarkommunen

Snittvärde för de 20 bästa kommunerna, kriteriet Kommunen som avtalspart: 101. Alltså en bit över mitten på listan. Spridningen är stor. Men det ser faktiskt ut som om bra relationer mellan arbetsgivare och medarbetare kan påverka resultatet. Nacka kommun lyckades inget vidare i den där enkäten. Men deras elever går ut skolan med bättre betyg och kunskaper än eleverna i Vellinge, som har landets näst bästa relationer med Lärarförbundet och har utsetts till Årets skolkommun två år i rad.

Vi vill ändå inte släppa det där med kostnaden. Går det att få reda på vilka kommuner som levererar bäst resultat per satsad undervisningskrona? Vi skulle kunna utse den kommunen till ”Bästa hushållningslärarkommun”. Genom att multiplicera vår resultat- och kunskapsranking med Skolverkets statistik för undervisningskostnad per elev får vi fram en faktor som vi kan använda för ändamålet. Här är resultatet:

Tabell 7: Resultat per investerad krona

Slutsatser

Vi kan konstatera att Lärarförbundets ”Årets Skolkommun” är ett utomordentligt trubbigt instrument om man vill analysera vilka kommuner som det är bäst att vara elev i. Genom att fritt blanda teser med fakta får förbundet fram statistik som har ytterst svag koppling till verkligheten. Däremot är ”Årets skolkommun” en lyckad PR-satsning. Vinnarna ser ingen anledning att ifrågasätta siffrorna, förlorarna hukar, eftersom de tvingas förklara en placering som de inte själva förstår hur de har fått. Ta Värmdö, som hamnade på långt ner på listan i LF:s ranking, trots att deras studieresultat och resultat på de nationella proven är bland de bästa i Sverige.

I 16 år har det här PR-jippot återvänt, i allt större format. Från en enkel tabell över de 15 bästa till webbsända seminarier och stora digitala presskit. En förmildrande omständighet är att flera av de kommuner som hamnar i topp på Lärarförbundets lista, som Osby, Grästorp, Vellinge och Kalmar, verka förtjäna att göra det. En försvårande omständighet är att flera kommuner som borde ha hamnat på topplistan, som Knivsta, Skara och Värmdö, i stället tvingas försvara sina låga placeringar.

Lärarförbundets hjärtefrågor är inte nödvändigtvis de viktigaste för att ge kommunernas elever bäst förutsättningar när de lämnar skolan.

Med hjälp av Lärarförbundets rapport går det att testa om deras teser håller. Har lärarlöner, andel barn i förskola och stora undervisningskostnader samband med resultaten, mätt som betyg och kunskaper? Tyvärr går det inte att spåra några sådana samband.

Lärarförbundets hjärtefrågor är inte nödvändigtvis de viktigaste för att ge kommunernas elever bäst förutsättningar när de lämnar skolan. Vad än Lärarförbundets representanter själva påstår.

---

Alla fakta och citat i artikeln kommer från Lärarförbundet och Skolverket och var, när artikeln skrevs, tillgängliga på deras respektive hemsidor.