App, app, app – glöm inte integriteten

När beskedet om att det federala skyddet för aborträtten i USA kan vara på väg att hävas läckte, började många uppmana kvinnor att genast radera alla typer av fertilitetsappar som de har installerade på sina mobiltelefoner.

Appar som Natural cycles och Ovulation Tracker används för att kartlägga menscykler och kan ha ganska skilda syften för användaren. De kan användas för att främja eller undvika graviditet eller för att övervaka hälsan.

Men från en dag till en annan blev applikationerna och informationen som kvinnor själva för in i dessa, förknippade med risker. Det finns ett dystopiskt, men inte otänkbart, scenario där staten kan samköra uppgifter om en kvinnas menscykel med hennes platsdata (GPS-positioner). Därifrån går det att se vilka kvinnor som har rört sig i områden med kända läkarmottagningar och i samband med detta har haft icke-förväntade förändringar i menscykeln.

Eller med andra ord: Att med hjälp av personlig och digital data från den vardagliga användningen av mobiltelefonen se om en kvinna kan misstänkas ha gjort en säker abort.

Relativt harmlös information kan vara intressant för en stat som hotar vissa rättigheter

I USA har det framkommit att företag redan säljer den här typen av uppgifter till rättsväsendet. Det illustrerar en olycklig utveckling av synen på kvinnans rätt till sin egen kropp, men tydliggör också vad integritet och personlig data faktiskt är och kan betyda där till synes relativt harmlös information om en individ kan bli intressant för en stat som hotar vissa rättigheter.

I Sverige visade 2021 forskaren Teresa Almeida att merparten av de 30 populäraste fertilitetsapparna samlar in och delar med sig av användarnas uppgifter utan användarnas samtycke. Här, där aborträtten är välförankrad och stabil, finns riskerna i stället i om exempelvis information om en kvinnas abort skulle nå kontrollerande familjemedlemmar. Men även annan information som samlas in av apparna, såsom generellt mående, kan bli riskfyllt om det når en våldsam partner.

Det som är personliga uppgifter, digital data, underlättar och förbättrar ofta tillvaron men saknar inte nedsidor. På Twitter skriver Marcin de Kaminski från Civil Rights Defenders hur mycket mobildata kan avslöja, bland annat om någon regelbundet tycks besöka en psykologmottagning. För den som lever i en dysfunktionell familj kan det innebära stora risker.

Platstjänster kan röja skyddade boenden

Bland de värre exemplen märks hur platstjänster häromåret vid tillfällen röjde kvinnors skyddade boenden. Genom att följa trafiken i en kvinnas, eller ett barns, telefon har en våldsam partner kunnat hitta den eller de som sökt skydd från förövaren.

Men på flera håll värderas inte integritet och dataskydd högt. När politiska förslag om datalagring eller övervakning läggs är syftet ofta ett lovvärt och akut sådant som gör att integritetsinskränkande aspekter av det mest hanteras med pliktskyldiga skrivelser, om ens det. När justitieminister Morgan Johansson (S) och regeringen vill införa ytterligare tvångsmedel och ge polisen möjlighet att öppna misstänktas mobiltelefoner med fingeravtryck eller ansiktsigenkänning, formulerar ministern det rentav som att polisen ska få använda ”det våld som krävs” för att komma in på telefonen.

När integritet nonchaleras politiskt är det svårt att motivera att det ska hanteras med större respekt av företag

När integritet nonchaleras politiskt är det svårt att motivera att det ska hanteras med större respekt av företag. Från företagens håll behöver datalagringen inte vara olaglig eller ens uppenbart oetisk, bara slarvigt hanterad, för att den ska kunna bli skadlig.

I förra veckan lade EU-kommissionen fram ett förslag som kräver att nätplattformar, e-postleverantörer med flera ska avkryptera och granska innehåll i privatpersoners molntjänster och kommunikationer, däribland Messenger, Icloud och dejtingappar. Syftet är att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Återigen hänvisar man till ett viktigt mål, men visar en fullständig nonchalans inför det faktum att medlet utgör integritetsinskränkningar som drabbar långt fler än de kriminella man vill komma åt. Förslaget innebär att sådant som intima chattkonversationer eller diskussioner om att lämna den som misshandlar, kan hamna hos företag eller polis.

Signalen är, återigen, att det privata är allmänt. Om datalagring, även här, skulle bli slarvigt hanterad, riskerar detta att bli förknippat med tydliga risker för den individuella användaren. Samtidigt kan det politiska syftet med insamlandet av data uppenbarligen skifta eller utökas snabbt.