Andra länder ges inflytande över svenska ID-handlingar
EU godkände nyligen en sammanslagning mellan det amerikanska företaget Qualcomm och det företag som tillverkar chipen i svenska pass och id-kort. Ju längre ifrån Sverige frågor som rör svenska intressen hamnar, desto större är risken att de eftersätts.
Framtidens identitetshandlingar är en ständigt närvarande fråga i samtiden. Och den kan hakas upp på så många frågor som politiker hoppas är enkla att förstå: immigranter, flyktingar, arbetsresor och semesterresor. Eller för den delen digitala tjänster, myndigheter, och webbhandel.
Men det börjar bli dags att i stället titta på industripolitik. Flyktingfrågan som säkerhetspolitisk programpunkt i all ära, men var är diskussionen om sammanslagningen mellan amerikanska Qualcomm och NXP Communications som godkändes av EU-kommissionen förra veckan?
NXP Communications utvecklar och tillverkar de chip som finns i alla svenskars pass och id-kort. Företaget är underleverantör till det franska företaget Gemalto, som säljer pass och id-kort till svenska Polismyndigheten enligt de bestämda EU-standarderna för pass och id-kort. Det rör så kallade elektroniska id-handlingar. De har biometriska data som foto och fingeravtryck lagrade på ett chip och går att avläsa med närfältskommunikation. Därutöver har de en rätt smart lösning för datasäkerhet och dataskydd.
EU bestämde sig en gång i tiden för att harmonisera standarderna för elektroniska identitetshandlingar, eftersom de företag som var världsledande på att utveckla dessa så kallade smarta kort var företrädelsevis europeiska. Konsumentbasen var stor: en halv miljard européer måste köpa nya id-handlingar var femte eller var tionde år. Det var en smart investering för EU-området. En strategisk, världsledande industri fick möjlighet att utveckla och etablera sig. Samma industri har senare lett utvecklingen för RFID-kort i kollektivtrafiken och passerkort till byggnader.
Det är en fråga som cyber-möparna som oroade sig för IBM och Transportstyrelsen hade kunnat sätta tänderna i, om de inte varit för upptagna med att jaga ryska twittertroll.
Men nu är det slut på framgångarna, i alla fall högst upp i värdekedjan. Qualcomm har förvisso åtagit sig att inte ändra licensvillkor för vissa av de förvärvade immaterialrätterna, och helt avyttra andra immaterialrätter, under perioder varierande mellan tre och åtta år. Men enligt EU-kommissionen är det Qualcomm, ett amerikanskt företag, som i framtiden bör få insyn i, och framför allt huvudsakligt inflytande över, hur chippen i svenska pass och id-handlingar utvecklas.
Det är en fråga som cyber-möparna som oroade sig för IBM och Transportstyrelsen hade kunnat sätta tänderna i, om de inte varit för upptagna med att jaga ryska twittertroll. För Sveriges del är det nämligen ett problem att det saknas en genomtänkt europeisk industripolitik för samhällsviktiga områden.
Trots att NXP Communications är nederländskt och inte svenskt, delar Nederländerna och Sverige tillräckligt många ekonomiska och politiska intressen för att vi ska påverkas negativt av företagsöverlåtelsen. Nederländerna, till skillnad från USA, påverkas i hög utsträckning av om det går bra för Sverige eller inte. De har intresse av att vara lojala och öppna med oss. Ett amerikanskt företag kan tänkas ha större intressen i häftiga utvecklingsmarknader i Afrika och Asien, och svenska intressen kan då eftersättas.
Sveriges ekonomiska intressen på marknaden för elektroniska produkter kan inte längre sammanfattas LM Ericsson. Tiderna har förändrats, vi har starkare band till vårt geografiska närområde, och även säkerhetspolitiken måste lyfta blicken från vårt nationella territorium till det europeiska. Att någon säger något dumt på Twitter får inte tillåtas dra åt sig så mycket uppmärksamhet att vi missar det som egentligen spelar roll.