Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Smedjans sommarredaktion

Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer

Ekonomi Ledare

Johanna Trapp: Alla är överens om att Samhall misslyckats

Samhall är Sveriges tredje största företag sett till antal anställda, med cirka 25 000 medarbetare. Företagets skattesubventionerade verksamhet konkurrerar ut kommersiella aktörer, samtidigt som bolaget missköter sitt uppdrag och misslyckas med att hjälpa de som bolaget finns till för, skriver Johanna Trapp.

Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson och Malin Danielsson (L) på en pressträff om regeringens utredning det statligt ägda och nästan uteslutande statligt finansierade bolaget Samhalls uppdrag. Foto: Claudio Bresciani/TT

Statligt ägda Samhall klarar något nästintill unikt. De lyckas ena företrädare för både fack- och arbetsgivarorganisationer, höger som vänster, om att det är ett dysfunktionellt företag. Samhall kostar skattebetalarna knappa åtta miljarder bara i år, anställer fel personer, misslyckas med att anpassa arbetsuppgifter, anmäler inte arbetsmiljöskador, konkurrerar ut andra företag och går back enorma summor varje år. Vad är egentligen felet med Samhall?

Samhall finns till för att anställa personer med en funktionsnedsättning som gör att de inte klarar att ha ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Men man misslyckas med kärnuppdraget. Dels anställer man i allt högre utsträckning personer som inte har en funktionsnedsättning, dels misslyckas man med att slussa vidare personer till den reguljära arbetsmarknaden. Företaget har även i uppdrag att lära människor det de behöver för att kunna få ett “vanligt jobb”. Men ungefär hälften av dem som faktiskt får ett annat arbete är tillbaka på ett skattefinansierat jobb hos Samhall inom ett år.

Det är Arbetsförmedlingen som bestämmer vilka som får jobb på Samhall. Arbetslösa funktionsnedsatta är en grupp som ofta står väsentligt längre från arbetsmarknaden än andra arbetslösa. 2019 var drygt 60 000 personer med funktionshinder inskrivna hos Arbetsförmedlingen, medan statistik från SCB visar att en kvarts miljon personer med funktionsnedsättning är helt utestängda från arbetsmarknaden. För att komma till rätta med det får Samhall motsvarande en tredjedel av regeringens budgetanslag för lönebidragsanställningar.

Pengar som är öronmärkta för att hjälpa de med funktionshinder blir alltså en allmän arbetslöshets- och integrationsinsats.

För närvarande utreder regeringen emellertid om jobben på Samhall verkligen går till rätt personer, då språksvaga samt personer med diagnosen ADHD utgör en allt större del av de anställda, medan andra med funktionshinder inte längre klarar kraven.

Samhall har nämligen utvecklats till en allmän arbetslöshetsåtgärd. De med störst behov blir bortvalda när Arbetsförmedlingen skickar fler utan funktionshinder till Samhall. I nuläget har en betydande del av de anställda ingen funktionsnedsättning. De har istället dåliga kunskaper i svenska eller är nya på arbetsmarknaden.

Pengar som är avsedda för att hjälpa de med funktionshinder blir alltså en allmän arbetslöshets- och integrationsinsats. Utöver det har kraven på arbetsförmåga ökat för jobben i fråga, vilket gjort att många behövande hamnar utanför då arbetsuppgifterna inte längre passar dem. Som lök på laxen undviker Samhall att anmäla de arbetsmiljöolyckor, som ofta sker på grund av att arbetsuppgifterna blir för krävande. De senaste åtta åren har Samhall låtit bli att anmäla över 800 olyckor. Så hade ett privat företag aldrig fått agera.

Så hade ett privat företag aldrig fått agera.

Samhall bedriver även i hög grad osund konkurrens mot privata företag. Konkurrensverket menar att Samhall tillämpar en prissättning som ”i genomsnitt tydligt understiger marknadspris”. Det är en orsakerna till att man blivit landets största serviceleverantör, och får allt större uppdrag.

Sedan 2015 har de städansvar på Arlandas flygplats. Men att städa en flygplats på 90 000 kvadratmeter är ingen enkel uppgift, och det är inte alltid de anställda på Samhall klarar av den typen av omväxlande och faktiskt relativt komplexa arbetsuppgifter. Samhall har därför tvingats ta in underleverantörer med utomstående personal från privata företag för att klara uppdraget, till exempel från städbolaget de vann upphandlingen mot 2015

Med åren har Samhall nämligen blivit betydligt mindre flexibla med arbetsuppgifter, och ställer allt högre krav på förmågan att arbeta i ett högt tempo, vilket försvårar då de anställda behöver specialanpassning. Allt fler med funktionsnedsättningar som har ett behov av anpassade arbetsuppgifter har därför tvingats sluta på företaget, eller får aldrig chansen att börja jobba över huvud taget. Trots att företagets kärnuppgift är just att tillhandahålla meningsfulla och utvecklande jobb till funktionsnedsatta verkar man ha som mål att vinna större upphandlingar till vilket pris som helst.

Anledningen till att Samhall vinner så många upphandlingar är att de har råd att erbjuda upp till 40 procent lägre pris än konkurrenterna, eftersom de till största del är finansierade genom statliga anslag. Samhall är dessutom inte den enda aktören som erbjuder jobb för människor med funktionsnedsättningar. Faktum är att det finns andra företag som sköter det både billigare och med större framgång. Företaget Skoopi, till exempel, anställer människor som Samhall ratat.

Samhall måste fokusera på sitt kärnuppdrag och sluta konkurrera ut privata företag. Det gynnar ingen, allra minst de som vill komma in på arbetsmarknaden genom fler enkla jobb. Samhall har för många anställda och anställer inte av rätt anledningar. Företaget ska inte vara en all-around-lösning för Arbetsförmedlingen. I stället borde samma villkor som Samhall erbjuds, även erbjudas till andra arbetsgivare som anställer personer med nedsatt arbetsförmåga. Vad är egentligen felet med Samhall? Nästan allt verkar det som.