Vingar för skattepengarna
26 av Sveriges 39 flygplatser är kommunalt ägda – och samtliga går med förlust. Under perioden 2012–2018 tog de emot nästan tre miljarder kronor i offentliga stöd för att hålla…
26 av Sveriges 39 flygplatser är kommunalt ägda – och samtliga går med förlust. Under perioden 2012–2018 tog de emot nästan tre miljarder kronor i offentliga stöd för att hålla…
Arenafebern som drog in över Kommunsverige för tio år sedan blev en dyr historia. Erik Engstrand skriver om hur höga driftskostnader nu tränger ut kommunal kärnverksamhet och förvärrar en redan besvärlig ekonomisk situation.
Det kommunala självstyret är en av hörnstenarna i den svenska demokratin och ska garantera att politiska beslut fattas så nära de berörda medborgarna som möjligt. Men i praktiken är det kommunala självstyret begränsat. Kommunernas verksamhet är detaljstyrd av lagar och regleringar, deras ekonomiska makt är kringskuren på grund av riktade statliga bidrag, och utjämningssystemet gör att kommunerna inte själva tar konsekvenserna av sina beslut.
Det finns tre systemfel som gör att staten subventionerar kommunala skattehöjningar. Det gör att kommunalskatterna riskerar att bli högre än de annars hade varit, menar vår chefsekonom Jacob Lundberg i denna rapport.
Den som köper något av ett privat företag för sina egna pengar måste i regel betala moms. Men den som betalar skatt till kommunen och får en tjänst i utbyte behöver inte betala moms. Detta gör att kommunerna har incitament att höja kommunalskatterna och öka det kommunala åtagandet, menar vår chefsekonom Jacob Lundberg. Han tycker att Sverige och EU borde göra som Nya Zeeland och fullt ut inkludera kommunerna i momssystemet.
Varje år omsätter Sveriges kommuner ungefär 500 miljarder kronor. De har ett stort ansvar för landets utmaningar: skola, bostäder, jobb och företagsklimat. En viktig förutsättning för kommunernas arbete är det…
Allt fler svenska kommuner investerar i egen elproduktion i form av vindkraft. I dag har minst 50 kommuner investerat i egna vindkraftverk (direkt eller via bolag), och ytterligare 60 uppgav…
Kommunalt finansierade badhus blir ofta betydligt dyrare än först beräknat. De tär på ekonomin och riskerar nedskärningar eller skattehöjningar. Det är en av slutsatserna i Philip Lerulfs nya rapport ”Badhusboom!…
Kultur fyller en viktig funktion både för samhället och för den enskilda människan. Många kommuner lägger mycket skattepengar på kultursatsningar av olika slag och berömmer sig följaktligen för sin vilja…
Sverige bygger nya dyra arenor som aldrig förr. Men vem betalar egentligen, stämmer det att skattebetalarna slipper stå för notan? Och hur många nya arenor behöver egentligen Stockholm?
Lågkonjunkturen tynger tillväxten i hela världen. Sverige är inget undantag. Trots det är krismedvetenheten i de svenska kommunerna begränsad.
Sverige har drabbats av arenafeber. Landets kommuner bygger idrottsanläggningar som aldrig förr. Byggprojekten spränger ofta sina egna ekonomiska ramar, och har sällan tillnärmelsevis så stora marknadsföringsfördelar som beslutsfattarna hoppas.
Sveriges kommuner framstår som den ekonomiska krisens största offer. På nationell nivå pågår en tävlan om vem som vill tillföra mest pengar ur statskassan, för att med extra statsbidrag begränsa…
Underskott, köer, otillräcklig kvalitet. Problem dominerar ofta diskussionen om kommunal verksamhet. Men det behöver inte vara så. Från Staffanstorp i söder till Boden i norr finns kommuner som genom liberala…