S hycklar vidare om Natos kärnvapen

I Socialdemokraternas nuvarande partiprogram från 2013 vill partiet ”verka för en konvention som förbjuder kärnvapen”. Under den S-ledda Löfvenregeringens tid drev dåvarande utrikesministern Margot Wallström linjen stenhårt.

I strid med den egna regeringens uttalade säkerhetspolitiska ambition att intensifiera och utveckla samarbetet med försvarsalliansen Nato krävde Wallström en kärnvapenfri värld. Inom Nato och särskilt i USA väckte det ont blod. 

Natos kärnvapenländer – USA, Frankrike, Storbritannien – uppfattade det som ett grovt övertramp från svensk sida att söka skydd under Natos kärnvapenparaply med den ena handen och kräva ett globalt kärnvapenstopp med den andra.

I augusti 2017 hade den första Trumpadministrationens försvarsminister James Mattis, general och krigsveteran från Irak och Afghanistan, fått nog av Margot Wallströms krumbukter. I ett skarpt formulerat brev till Sveriges motsvarighet Peter Hultqvist varnade han för att försvarssamarbetet mellan länderna skulle försvåras om Wallström fortsatte driva kravet på en kärnvapenfri värld. Brevet var hemligstämplat i sin helhet men jag fick nys om saken och kunde avslöja innehållet.

Även relationerna med Nato hamnade i riskzonen på grund av utrikesministerns agerande. Sveriges dåvarande status som nära partnerland till Nato riskerade att gå förlorad, tvärtemot regeringens avsikter om ett fortsatt närmande till alliansen.

Några månader senare, i november 2017, träffade jag Mattis vid ett försvarsministermöte i Natohögkvarteret i Bryssel. Han var vänligheten själv när jag frågade om Wallström och hans eget brev. Han klargjorde med ett skratt att han visste att innehållet hade läckt ut i svenska medier: ”Jag tror att ni alla vet vad som står i mitt brev, mitt hemliga brev.”

I slutändan blev det Mattis som vann och Margot Wallström som förlorade kampen om att skriva under FN-konventionen om kärnvapenförbud. I september 2019 kastade hon in handduken och avgick.

S fortsatte ändå att hålla fast vid kravet om att underteckna konventionen om att avveckla världens kärnvapen. I kongressbesluten från november 2021, tre månader före den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022, står det svart på vitt att ”målet är att Sverige ska ansluta sig” till konventionen. 

Motiveringen var att ”kärnvapen är en fråga på liv och död”. På kongressen avvisade Peter Hultqvist också alla planer på medlemskap i Nato i sitt numera ökända tal: ”Jag kommer definitivt aldrig så länge jag är försvarsminister att medverka i en sådan process. Det kan jag garantera alla.”

Nu är det ett nytt läge i kärnvapenfrågan. I programkommissionens utkast till nytt partiprogram, som ska antas vid kongressen i Göteborg i maj 2025, är kravet på en kärnvapenfri värld struket, precis som USA och andra Natoländer krävde redan 2017. 

”Det finns konventioner som är svåra att skriva under när man är medlem i Nato”, konstaterar partiledaren Magdalena Andersson. Och det går ju inte att säga emot.

Ändå är det inte hela sanningen om den nya S-linjen om kärnvapen. I utkastet finns ett nytillkommet krav som står i strid med den nuvarande regeringens officiella hållning och riksdagsbesluten om Sveriges Natomedlemskap som S varit med och röstat igenom.

I klartext innebär det att det till skillnad mot i Norge och Danmark inte finns något uttalat förbud mot kärnvapen på svensk mark. 

I propositionen tydliggör regeringen att Sveriges ansökan om medlemskap i Nato har lämnats in ”med starkt parlamentariskt stöd utan förbehåll”. I klartext innebär det att det till skillnad mot i Norge och Danmark inte finns något uttalat förbud mot kärnvapen på svensk mark. 

Det framgår även att ”medlemskap i Nato omfattar ett åtagande till organisationens kärnvapendoktrin och den strategiska avskräckningen”. Vid Natohögkvarteret hanteras kärnvapenfrågorna i den så kallade Nuclear Planning Group (NPG), där Sveriges försvarsminister Pål Jonson deltog för första gången vid ett möte i Bryssel i juni 2024. Det finns inga kryphål att ta till.

I propositionen understryker regeringen samtidigt att man inte ser något skäl till att det kommer att finnas ”kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid”. Samma principer gäller för DCA-avtalet med USA som ger fritt tillträde med egen jurisdiktion för amerikansk militär vid 17 försvarsanläggningar över hela landet. Något uttryckligt förbud finns inte.

Vid voteringen i mars 2023 rösta samtliga 93 närvarande socialdemokrater ja till Natoförslaget. Det gjorde även ledamöterna från M, KD, L, C och SD. Endast V och MP röstade nej. Vid omröstningen om DCA-avtalet i juni 2024 fördelade sig rösterna på samma sätt.

Prenumerera på Smedjan!

Varje lördag får du som prenumerant (gratis) ett nyhetsbrev med exklusiv text av Svend Dahl och lästips från veckan som gått. Dessutom unika erbjudanden på Timbro förlags utgivning.

Email

I S-utkastet till nytt partiprogram är det annorlunda och kategoriskt formulerat i förhållande till riksdagens beslut: ”Inga kärnvapen på svenskt territorium”, står det i en av beslutspunkterna i det säkerhets- och utrikespolitiska avsnittet. Om det enbart ska gälla i fred eller även i krig klargörs inte.

Som tidigare statsminister vet Magdalena Andersson att några garantier om kärnvapen aldrig lämnas vid exempelvis amerikanska flottbesök eller överflygningar med strategiskt bombflyg. Kärnvapenstater avslöjar inte hur man är beväpnade vid varje enskilt tillfälle. Oavsett kärnvapen eller inte pratar man inte om det.

S-kravet i det nya utkastet får antas vara avsett som en politisk eftergift till den Natokritiska opinionen i partiet, ett plåster på såren som gör det lättare för partiledningen att driva igenom en USA- och Natovänlig hållning utan att mötas av allt för starka protester. 

Relaterat till att S utan reservationer ställt sig bakom fattade riksdagsbeslut om Natointrädet och DCA-överenskommelsen med USA är det hyckleri av S-ledningen att inte hålla sig till det när partiet ska fastställa en ny säkerhetspolitisk kurs vid kongressen. Med ett upptrappat läge i kriget i Ukraina och ryska kärnvapenhot hängande över Europa ger det minst av allt ett rakryggat intryck.