Rapport

Välfärd

Glädjeutnämningarna av univer(S)iteten

Ingen av de sex högskolor som blivit universitet de senaste två decennierna håller måttet, enligt internationella rankningar. En oberoende kommission borde granska dem för att avgöra vilka som bör ha kvar sin universitetsstatus.

Nora Karlsson

Publicerad 3 september 2022, 21.53

Ladda ner (PDF) 392,0 KB

Sammanfattning

Socialdemokraterna har under de senaste två decennierna utsett sex högskolor till universitet. Samtliga har kritiserats för bristande kvalitet men varit belägna i socialdemokratiskt styrda kommuner. Genom sitt agerande har Socialdemokraterna devalverat universitetsstatusen på lärosäten och urvattnat högskolornas roll i det högre lärandet. Glädjeutnämningarna är ett svek mot studenterna, och försämrar Sveriges möjligheter att vara en ledande kunskapsnation.

Vi har granskat Sveriges universitet utifrån tre prestigefyllda internationella rankingar och kan konstatera att ingen av Socialdemokraternas glädjeutnämnings-universitet håller måttet.
En oberoende kommission borde granska de nuvarande lärosätena för att avgöra vilka som bör ha kvar sin universitetsstatus. Granskningen ska utgå från kvaliteten på utbildningen och forskningen.
Vi föreslår ett mer dualistiskt system för högre lärosäten med en tydligare uppdelning mellan universitet och högskolor. Universiteten bör ha tydligare fokus på forskning och forskningsbaserad undervisning medan högskolor bör ha tydligare arbetsmarknadsanknytning och koppling till det lokala näringslivet.

Inledning

Det sägs att kunskap är nyckeln till framgång men kunskap gör även människan fri. Kunskap är grunden för att människor ska kunna göra klassresor och följa sina drömmar oavsett socioekonomisk bakgrund eller ursprung. Kunskap genererar därtill välstånd och innovation i samhället som kommer alla till gagn. Kunskap måste emellertid förvaltas och utvecklas genom utbildning och forskning. Universiteten är därför bland Sveriges viktigaste institutioner.

I Sverige urholkas dessvärre den kvalitetsstämpel som universiteten bör vara, och universitetsstatusen på lärosäten devalveras. Socialdemokraterna har istället för att värna den akademiska friheten och kvaliteten på utbildningen använt universitetsbenämningen som politiskt spel. Samtidigt har de bortsett från högskolornas funktion och den nytta de kan generera i samhället. Socialdemokratiskt ledda regeringar har sedan 1999 utsett sex högskolor till universitet. Gemensamt för alla dessa universitetsutnämningarna är att högskolorna kritiserats för bristande kvalitet – och att de ligger i socialdemokratiskt styrda kommuner.

I den första omgången, trippelutnämningen 1999, gavs högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro universitetsstatus av regeringen Persson. Detta trots att dåvarande högskoleverket inte ansåg att Örebro och Växjö höll tillräcklig kvalitet. Vid nästa omgång av utnämningar 2005 fick Sundsvalls högskola och högskolan i Östersund bli Mittuniversitet. Att experterna sa nej var inget som nu heller satte stopp för planerna. År 2018 utnämnde regeringen Löfven Malmö högskola till universitet, trots att de vid granskningar fått sämst betyg för utbildningskvalitet av alla lärosäten som granskades. Slutligen utsågs Mälardalens högskola till universitet år 2020, trots att lärosätet nyligen förlorat ett tvistemål för undermålig utbildningskvalitet.

Vi har granskat svenska universitets placeringar i de tre mest prestigefyllda internationella rankingarna: Quacquarelli Symonds (QS), The Times Higher Education (THE) och Academic Ranking of World Universities (ARWU). Socialdemokraternas universitet håller inte måttet. Det är inte bara ett hån av universitetens kunskapsideal men även ett svek mot alla de studenter som förväntat sig och drömt om en kvalitativ utbildning för sin framtid.

Denna rapport undersöker de krav som ställs för utnämningar av universitetsstatus samt hur utnämningsmaktenhar använts av socialdemokratiskt ledda regeringar. Därtill granskas kvaliteten av svenska universitet utifrån olika internationella rankningar. Avslutningsvis diskuteras vilka politiska reformer som krävs för att höja kvaliteten på svenska universitet.

Vad innebär det att ett lärosäte är ett universitet?

Idag har Sverige 18 universitet, varav 16 är statliga, och 12 statliga högskolor. De statliga universiteten är självständiga myndigheter. I Sverige saknas det en tydlig uppdelning mellan högskolor och universitet vad gäller dess syfte och uppgift. Det som dock särskiljer universitet från högskolor är att de har tillstånd att utfärda generella examina på forskarutbildningsnivå. Högskolor kan dock få tillstånd att utfärda examina för forskning inom vissa områden efter godkännande från Universitetskanslersämbetet.^{^[1]}

I andra länder finns dock mer dualistiska system där man tydligare skiljer på universitetens och högskolornas uppgifter och syften. I ett sådant system kan man koncentrera olika kompetenser, fördela arbetsuppgifter mellan lärosäten och skapa större nytta för studenterna.

Finland har 13 universitet men hela 22 yrkeshögskolor. Universitetens syfte är att bedriva forskning och forskningsbaserad utbildning medan högskolorna ska ge yrkesorienterad utbildning och enbart bedriva viss tillämpad forskning. Högskolorna ska även ha tydligare lokalförankring och arbetslivsanknytning. I Finland har hittills inga yrkeshögskolor omvandlats till universitet.

Ett annat exempel på ett mer dualistiskt system är Danmark. De har slagit ihop och minskat antalet universitet samtidigt som man satsat mer på den yrkesinriktade dimensionen av utbildning på högskolor. De medel som ges till högskolorna möjliggör inte heller forskning i den grad som skulle krävas för forskning på internationell akademisk nivå – det vill säga universitetsforskning. .^{^[2]} Man har helt enkelt gett universiteten och högskolorna olika upplägg. Bägge är viktiga, men fyller olika funktioner.

Även om Sverige inte har en lika tydlig uppdelning, har regelverket för högre lärosäten och universitetsutnämningar varierat över åren.

Hur utses universiteten i Sverige?

Innan år 1997 var de kriterier som gällde för att ett lärosäte skulle vara ett universitet att det skulle vara statligt, bedriva forskning vid minst tre fakulteter och att man skulle ha rätt att utfärda doktorsexamen. Mot bakgrund av dåvarande Högskoleverkets, föregångaren till Universitetskanslersämbetet, utredning ”Kriterier för benämningen universitet” drogs en debatt igång i mitten av 1990-talet om vilka kriterier som skulle gälla för att lärosäten skulle erhålla benämningen universitet. Denna diskussion utkristalliserades i den forskningsproposition som regeringen Persson lade fram år 1997, där de nya universitetskriterierna fastslogs. I Högskoleverkets utredning föreslogs att högskolor ”som bedriver forskning och utbildning inom flera olika vetenskapsområden” skulle få benämnas universitet. Man fastslog även att bedömningar skulle göras från fall till fall, men att det vägledande skulle vara vilken bredd studenter möter i sin studiemiljö. Utifrån dessa förslag beslutade riksdagen, med grund i regeringens proposition, att statliga lärosäten skulle få benämnas som universitet om de:

har en grundutbildning och forskning som är väletablerad och av god vetenskaplig kvalitet
har en tillräcklig omfattning av grundutbildningen och utbildning inom ett antal ämnesområden
har en tillräcklig omfattning av forskningsverksamheten och forskningen inom ett antal ämnesområden
har goda infrastrukturella förutsättningar (bibliotek m.m.) för att bedriva grundutbildning och forskning som har goda internationella kontakter inom grundutbildning och forskning
uppfyller kraven för att självständigt inrätta professurer och att utfärda doktorsexamen. (inom samtliga områden?)

I samband med att riksdagen antog regeringens forskningsproposition och de kriterier som skulle gälla för universitetsbenämningen beslutade regeringen också att högskolor själva skulle ansöka om universitetsstatus. I samband med att ansökan skickades in skulle även en prövning göras av Högskoleverket. Regeringen betonade att besluten även skulle ta hänsyn till den rådande ministerns/regeringens egna forskningspolitiska och statsfinansiella prioriteringar.^{^[3]} Därmed tonades den akademiska excellensen ner ytterligare.

Socialdemokraternas utnämningar

De nya riktlinjerna ledde till att tre högskolor fick bli universitet 1999: Örebro, Karlstad och Växjö. Inför att ansökningarna skulle godkännas riktade Högskoleverket kritik mot utbildningskvaliteten på två av dessa: Örebros och Växjös högskolor ansågs inte vara tillräckligt bra för att få benämnas som universitet. I Högskoleverkets granskning 1998 konstaterades bland annat att högskolan i Växjös forskarutbildningsprogram var outvecklat och att Örebros högskola hade en låg examensfrekvens på magisterutbildningarna samt en låg andel disputerade lärare.^{^[4]} Därför var Karlstad först ut med att få godkännande, men strax därefter fick även Örebro och Växjö universitetsstatus. Dåvarande statsminister Göran Persson bortsåg helt enkelt från den undermåliga utbildningskvaliteten. Istället var det något annat som drev fram besluten. Det kan noteras att i samtliga tre kommuner som fick sina högskolor utsedda till universitet fanns det ett socialdemokratiskt styre. Detta mönster skulle komma att bli återkommande.^{^[5]}

Några år efter att högskolan i Örebro blev universitet utsågs dåvarande statsminister Göran Persson dessutom till hedersdoktor i medicin. Det är uppseendeväckande av flera orsaker. Hedersdoktor blir en person oftast som ett resultat av man bidragit inom det specifika vetenskapliga fältet eller på annat sätt bidragit till fakulteten. Göran Persson var visserligen alumn vid Högskolan i Örebro men hade själv studerat sociologi och statsvetenskap, utan att få ut examen. Dessa fält är långt ifrån det medicinska och därmed saknade han specifik kompetens inom området. Än mer fundersam blir man över faktumet att det vid tiden för Perssons utnämnande inte fanns en medicinsk fakultet på skolan. Flertalet professorer vid det nya universitet riktade stark kritik mot Perssons hedersdoktors utnämnande. Likväl fick Persson vid en högtidlig ceremoni i Örebros konserthus sätta på sig sin doktorshatt och avsluta kvällen med en stor bankett på Örebros musikhögskola.^{^[6]}

Socialdemokraternas glädjeutnämningar slutade inte där. Efter trippelutnämnadet 1999 var högskolan i Sundsvall och högskolan i Östersund näst på tur att bli universitet. Dessa hade tidigare slagit ihop och bildat Mitthögskolan som år 2005 omvandlades till Mittuniversitet. Vägen till denna utnämning var något snårigare än de tidigare. Redan efter regelförändringarna 1997 hade Sundsvall och Östersund skickat in en ansökan om att bli universitet. Ansökan nekades dock av Högskoleverket. Två år senare skickade lärosätena in en ny ansökan om universitetsstatus. Denna gång fick de rätt att bedriva forskarutbildningar och examinera doktorer inom naturvetenskap. Bedömningen var dock fortsatt att andra vetenskapsområden, särskilt humanioran, var undermålig. Det blev tredje gången gillt, även om kvaliteten på humanioran fortfarande underkändes. Även denna gång struntade Persson i Högskoleverkets beslut och plötsligt så fanns ännu ett universitet i Sverige.^{^[7]}

År 2009 tog Alliansregeringen bort rätten för högskolor att själva ansöka om universitetsstatus. Ett av skälen var att man inte ansåg att det gynnade högskolorna att ensidigt sträva mot att bli universitet. Samtidigt kvarstod regeringens möjlighet att utse universitet, eftersom man ansåg att de resursmässiga och strategiska prioriteringarna bör ligga på politisk nivå.^{^[8]}

Efter att Socialdemokraterna återtog makten 2014 fortsatte glädjeutnämningarna av svenska universitet. År 2018 utsåg Stefan Löfvens regering Malmö högskola till universitet. Fyra år tidigare hade Universitetskanslersämbetet gett Malmö högskola sämst betyg av alla de lärosäten vars utbildningar de granskade. Av de sju utbildningar som UKÄ utvärderade vid Malmö 2014 fick sex omdömet ”bristande kvalitet”. Mellan åren 2011–2014 fick hela 39 procent av de utbildningar på Malmö högskola som UKÄ kvalitetsgranskade samma omdöme. Om ett lärosätes utbildning får betyget ”bristande kvalitet” ska de inom ett år redovisa hur bristerna ska åtgärdas. Malmö högskola valde istället att stänga ner en betydande andel av den utbildningarna som blivit kritiserade.^{^[9]}

Föga förvånande styrs även Malmö av Socialdemokrater. Henrik Fritzon (S), regionstyrelsen ordförande, sa på en presskonferens i samband med utnämnandet att ”Det här blir kronan på verket i Malmös utveckling från industristad till kunskapsstad”. Fyra dagar efter utnämningen beslutade Region Skåne att hjälpa staten finansiera den sameuropeiska forskningsanläggningen ESS i Lund. ^{^[10]}

Den senaste högskolan att bli utnämnd till universitet är Mälardalen. Universitet har campus både i Västerås och Eskilstuna. Bägge dessa kommuner, liksom både region Södermanland och region Västmanland, leds av Socialdemokraterna. Regeringen Löfven utnämnde Mälardalens högskola till universitet 2020. Utnämningen kritiserades med all rätta. Högskolan hade nämligen under många år fått kritik för bristande kvalitet på utbildningarna. Under sommaren 2016 hade högskolan förlorat ett tvistemål mot en amerikansk utbytesstudent för undermålig kvalitet på utbildning. Högskolan tvingades återbetala drygt 170 000 kronor till studenten. Bakgrunden till tvistemålet var den kritik Universitetskanslersämbetet riktat på flertalet områden.^{^[11]} Högskolan fortsatte dock kritiseras av UKÄ även efter domen. Senast 2019, ett år innan högskolan fick universitetsbenämningen, underkändes lärosätets kvalitetssäkringsarbete. I en rapport skriver UKÄ bland annat att ”Bedömargruppen anser dock att lärosätet inte säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning” och ”I nuläget säkerställs inte att lärarnas kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov”.^{^[12]} Även denna utnämning följde samma mönster som de förra. Högskolor som fått svidande kritik för undermålig utbildningskvalitet får ändå en universitetsstämpel. Den röda tråden är Socialdemokraterna. De senaste 25 åren är det bara S-regeringar som ägnat sig åt glädjeutnämningar, och bara i socialdemokratiskt styrda kommuner och regioner.

Nya krav för universitet

Socialdemokraterna verkar dock inte ha någon självinsikt över devalveringen av kunskapsidealet på universiteten. I regeringens forskningsproposition för 2021–2024 fastslår de att ”Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation”.^{^[13]} Att de själva inte premierar forskning och kunskap på universiteten verkar inte vara en källa till oro. Utöver att utse undermåliga högskolor till universitet som inte har kompetenserna eller resurserna för att bredda sin verksamhet, skapar regeringen incitamentsstrukturer som premierar kvantitet över kvalitet. Istället för att uppmuntra högskolor att bli bra inom ett visst fält eller fungera bra tillsammans med det lokala näringslivet, uppmuntras de att bredda sig och söka universitetsstatus. Regeringen har även nedprioriterat forskningsanslag till universiteten och istället prioriterat dessa pengar till högskolor. Detta trots att universiteten har betydligt fler professorer, sakkunniggranskade publikationer och fler studenter som erhåller doktorsexamen. ^{^[14]} Detta agerande har varken gynnat högskolor eller universitet, men motiveringen bakom är ofta kopplat till en jämlikhetstanke om att fler personer ska kunna studera vid just universitet.

Desto mer oroad över utvecklingen är regeringens egen tillsynsmyndighet. Universitetskanslersämbetet presenterade i december 2021 sin rapport med förslag på nya kvalitetskriterier för benämningen universitet. Syftet med kvalitetskriterierna är att tydliggöra att kvalitet i utbildning och forskning är en viktig aspekt i utnämningen av universitet. Därtill rekommenderar UKÄ att deras granskning av utbildnings- och forskningskvalitet på lärosäten bör ligga som grund för kriterierna för benämning av universitet. Även om de inte skriver det uttryckligen, kan detta tolkas som direkt kritik mot utnämningen av Mälardalens högskola. UKÄ poängterar också att det är olyckligt att högskolor tidigare främst fokuserat på att bredda sin verksamhet utifrån tidigare riktlinjer för universitetsbenämningar. Slutsatsen från rapporten är att UKÄ föreslår följande kvalitetskriterier när regeringen ska utse en högskola till universitet:

Lärosätena ska:

framgångsrikt ha inrättat forskarutbildning och förvaltning av examenstillstånd vid dessa
ha hög kvalitet i utbildning, forskning och samverkan^{^[15]}

Om rankningarna och dess metod

I vår granskning av de svenska universitetens kvalitet används internationella rankningar från tre världsledande organisationer. Nedan beskrivs kortfattat den metod de använder och vilka variabler de tar hänsyn till i sin rankning.

The Times Higher Education (THE)

The Times Higher Education, som framåt kommer benämnas THE, är en av världens största och högst värderade universitetsrankningar. De rankar över 1600 universitet världen över. Rankingen utgår från fem variabler: utbildningen, forskningen, citeringar, internationell integration och näringslivsfinansiering. Inom dessa variabler finns olika indikatorer och totalt granskas 13 indikatorer för varje skola. De variabler som väger tyngst är utbildningen, forskningen samt citeringar som vardera står för 30% av rankingen.

De indikatorer som vägs in i bedömningen av utbildningsvariabeln är dess rykte, personalstyrkan i förhållande till antalet elever, antalet doktorander i förhållande till antalet elever, antalet doktorandutbildningar i förhållande grundutbildningar, antalet doktorsutnämningar i förhållande till storleken på den akademiska personalen samt universitetens inkomst. Dessa ska sammanvägt spegla vilken kvalitet på utbildningen som studenter möter vid universiteten.

Vad gäller forskningsvariabeln undersöker THE vilket rykte universitetets forskning har bland andra forskare, produktivitet i att publicera forskningsartiklar samt vilken inkomst lärosätet har från forskningen. Tyngst väger indikatorn som visar vilket rykte forskningen har nationellt och internationellt, eftersom finansiering för forskningen kan variera beroende på nationell policy. Däremot är finansiering av forskning viktigt för att den ska hålla hög kvalitet, samtidigt som det ger en indikation av universitetens kompetens inom området eftersom forskning i hög grad är konkurrensutsatt.

Det genomsnittliga antalet gånger universitetens forskning citeras i andra forskares publikationer är en annan viktig indikator som THE undersöker. Den visar vilken global påverkan universiteten har på kunskap och idéutveckling inom olika fält. THE granskar även graden av internationell integration genom att undersöka andelen internationella studenter och lärare samt internationella samarbeten. Detta är naturligtvis viktiga indikatorer eftersom kunskapsspridning och konkurrensen bland universitet är globala. Slutligen granskas universitetens finansiering från näringslivet, som ska vara en kvalitetsindikator och visa betalningsviljan för den forskning och kunskap som finns på universiteten.

Dess data är hämtad från institutionerna själva samt diverse årliga enkäter från elever, forskare och institutionerna själva. De lärosäten som publicerar för få akademiska texter, som inte har grundutbildningar eller som enbart har publikationer inom ett fåtal ämnen utesluts från rankningarna.^{^[16]}

Academic Ranking of World Universities (ARWU)

Sedan 2009 publiceras Academic ranking of the World (ARWU) av den fristående konsultfirman ShanghaiRanking. ARWU rankar årligen 2000 universitet och publicerar sedan de 1000 bästa universiteten. Det är en av världens högst ansedda rankningar av univeristet.

Redan innan granskningen måste universiteten uppfylla något av dessa tuffa kvalitetskrav: ha en nobelpristagare, ha en Fields-medaljör, vilket är ett högaktat pris inom matematik, ha en högt citerade forskare, publicera artiklar inom naturvetenskap eller ha en betydande mängd artiklar som är indexerade av ”Science index-expanded” (SCIE) eller ”Social Science Citation Index” (SSCI).

De rankar skolorna på fyra huvudsakliga variabler: Utbildningens kvalitet, fakultetens kvalitet, forsknings output och prestation per capita. I ARWU är de variabler som väger tyngst fakultetens kvalitet samt forskningens output. ^{^[17]}

Quacquarelli Symonds ranking (QS)

QS-rankningen är en av världens främsta universitetsrankningar som varit aktiv sedan 2004. Likt de andra rankningarna baseras utvärderingen på olika variabler: akademiskt rykte, arbetsgivarrykte, antalet lärare i förhållande till antalet elever, citeringar per fakultet samt andelen internationella lärare och elever. I QS ranking är det akademiskt rykte som väger tyngst och utgör 40 % av rankingen. Betygsättningen av detta baseras på QS:s egna ”Academic Survey” som samlar 130 000 individuella svar från experter inom högre utbildning.

De andra två tunga variablerna som vardera utgör 20 % av underlaget är antalet lärare i förhållande till antalet elever samt antalet citeringar per fakultet. Dessa ska indikera utbildningskvaliteten som elever möter och vilken kvalitet på forskningen på universitet bedriver. Under 2021 granskade QS 96 miljoner citeringar från 14,7 miljoner artiklar.^{^[18]}

Sammanfattning av rankningarna

Gemensamt för alla tre rankningar är att ett stort fokus ligger på utbildning och forskningen som bedrivs på lärosätet. Dessa rankningar tar alltså hänsyn både till kvaliteten som den enskilde studenten möter och till den kunskapsspridning och förkovring som är en viktig del institutionens kärna. Kraven klingar bekant. Även UKÄ:s förslag på nya kvalitetskrav för utnämningen av universitet i Sverige är liknande. Frågan är dock om de nuvarande svenska universiteten lever upp till dessa?

Metod för att sammanställa rankningarna

Nedan redovisas en sammanställning över de svenska universiteten utifrån de tre olika världsledande rankningarna. Vi har valt att granska universiteten utifrån deras rankningar eftersom det ger en sammanvägd helhetsbild över olika faktorer som påverkar ett universitets kvalitet samt ger en internationell jämförelse som är relevant utifrån den kontext universiteten verkar i.

Jämförelserna har genomförts genom att undersöka rankningarna för de år som finns tillgängliga för respektive organisation, vilket för ARWU är åren 2015–2021, för THE 2015–2022 och för QS 2019–2022. Medelvärdet av rankningarna per år tagits fram för varje skola, vilket är det som redovisas i tabellen. I kolumnen längst till höger redovisas även de respektive skolornas genomsnittliga rankingen utifrån en sammanvägning av tre olika systemen. I denna kolumn har rankingen avrundats till närmaste heltal.

Ibland redovisar rankingarna skolornas placering i intervall. I de fallen har medelvärdet av medianen av intervallet använts.

Många av de nya universiteten som utsetts av Socialdemokraterna finns inte med i rankningarna. Detta är en indikation på att de inte har levt upp till kraven för rankingarna eller att de hamnat så pass lågt att de inte ens redovisas.

Tabellen är färgmarkerad utifrån det gränsvärde som är satt och som baseras på den sammanvägda rankingen. En grön markering innebär att skolan rankar väl, en gul innebär att lärosätet ligger på gränsen och en röd markering innebär att skolan inte lever upp till gränsvärdet.

En placering på under plats 300 i rankningarna har satts som ett gränsvärde. Detta gränsvärde utgår från det genomsnittliga värdet av de tre rankningarna. En placering under plats 300 innebär att universiteten placeras som de topp 30 % bästa universiteten i de internationella rankingarna. Sverige har alla förutsättningar att ha flera världsledande universitet och utgångspunkten är att fokus bör ligga på kvalitet, både vad gäller utbildning och forskning.

Sammanställning av rankingarna

I denna tabell redovisas de svenska universitetens placeringarna på de tre olika rankningarna samt ett medelvärde av dem.

Slutsatser utifrån rankningen och policyförslag

Ingen av de högskolor Socialdemokraterna utnämnt till universitet sedan 1999 klarar gränsvärdet. De har också återkommande fått kritik från UKÄ för bristande kvalitet, men utnämnts ändå. Att dessa inte håller måttet är talande. Det är tydligt att undermålig kvalitet har accepterats för att Socialdemokraterna ska kunna använda högre lärosäten som en bricka i ett politiskt spel, eller andra motiv som inte har med akademisk kunskap att göra. Socialdemokraterna har på så vis devalverat universitetsstatusen. Det är ett svek mot såväl studenter som mot det kunskapsideal och kunskapsarv som bör finnas på universitet.

Att vi behöver höja kvaliteten på universiteten i Sverige är alldeles uppenbart. Att vara ett universitet är en kvalitetsstämpel som ska motsvaras av ett innehåll. Det är bra att UKÄ nu tagit ett första steg och föreslår skärpningar vad gäller kvalitetskraven för nya utnämningar. Däremot bör dessa krav inte enbart gälla eventuella nya universitet. De universitet som redan finns bör också få skärpta kvalitetskrav för att få fortsätta kalla sig universitet. Vår rankning ger en fingervisning på vilka lärosäten som borde degraderas till högskolor. Mälardalen, Malmö, Mittuniversitetet, Örebro, Linné, Karlstad och Handels borde att döma av sina placeringar i internationella rankningar förlora sin universitetsstatus. Även i Luleå, Umeå och Linköpings fall är det tveksamt om lärosätena bör få fortsätta kalla sig universitet. Vad gäller Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Chalmers, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Karolinska Institutet, uppfyller visserligen lärosäten kravet på akademiska excellens, men det är tveksamt om de har den bredd man skulle kunna kräva av ett lärosäte som benämner sig universitet. Att KTH fortfarande har ordet högskola i sitt namn, trots att lärosätet formellt är ett universitet, visar också på att riktig status kommer av kvalitativt innehåll och inte titel.

Det finns många potentiella reformer som skulle behöva genomföras, inte minst vad gäller incitamentsstrukturen för universiteten. En bra start vore dock att skala ner mängden universitet för att i nästa steg fokusera på reformer för densamma. Sverige bör fokusera på kvalitet över kvantitet och inse att det inte finns ett egenvärde i att ha många universitet.

Detta skulle möjliggöra ett mer dualistiskt system med en tydligare uppdelning mellan högskolor och universitet. Då skulle de två huvudsakliga uppgifterna för högre lärosäten, utbildning och forskning, i högre utsträckning kunna separeras där universiteten har större fokus på forskning och högskolor ett större fokus på utbildning. Högskolor skulle kunna satsa mer på att specialisera sig istället för att konsekvent bredda sin verksamhet i strävan efter universitetsstatus, trots bristfälliga resurser och kompetenser för att uppfylla kvaliteten i dem. De skulle även kunna ha tydligare förankring till den lokala arbetsmarknaden och näringslivet. Det vore positivt för kompetensförsörjningen i samhället och för den enskilde studenten som skulle kunna ha tydlig arbetsmarknadsförankring när studierna är avklarade.

Universitetens roll är dock en annan. De ska inte fungera som en arbetsmarknads- eller socialpolitisk åtgärd. Universiteten ska ha ett bredare uppdrag att producera världsledande forskning, ha ett mer akademiskt perspektiv och förvalta samt utveckla kunskap genom den akademiska friheten. Universiteten ska ha fler fakulteter med elitutbildningar och spetskompetens inom olika forskningsfält. Dess utbildningar bör även ha tätare koppling till forskningen än högskolornas. Regeringen bör även premiera forskningsmedel till universiteten istället för på högskolorna. Då kan vi få världsledande forskning och locka internationella forskare. Denna nya uppdelning skulle gynna bägge typer av lärosäten och alla studenter.

För att möjliggöra detta bör en oberoende kommission tillsättas. Kommissionen bör på ett transparent och professionellt sätt granska Sveriges befintliga universitet utifrån tydliga kvalitetskrav för att avgöra vilka lärosäten som bör ha kvar benämningen. Fokus bör vara på utbildnings- och forskningskvaliteten. Vår sammanställning av rankningarna ger en fingervisning av vilka skolor som bör vara universitet men är inte en komplett bild.

Uppenbart är iallafall att Socialdemokraternas godtycke vad gäller universitet måste få ett slut. På så sätt kan svenska universitet vara de världsledande universitet som de har potentialen att vara och högskolor kan få fylla den funktionen de är bäst lämpade för. Det skulle vara en vinst både för utvecklingen av kunskap samt för studenterna.

Nora Karlsson

Boka

Nora Karlsson är junior fellow vid Timbro och har en politices kandidatexamen i nationalekonomi från Uppsala universitet. Hon är huvudförfattare till rapporten.

Boka talarpass

Kajsa Dovstad

Boka

Kajsa Dovstad är välfärdsansvarig på Timbro och har en MD från Uppsala universitet. Hon är projektledare för rapporten.

Referenser

Dahlberg, Anna, 2017-11-18. ”Varför fördummar S Sveriges universitet?”. Expressen. Tillgänglig på https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/varfor-fordummar-s-sveriges-universitet/

Ellegran, Hans & Hansson, K. Göran. 2021-05-25. ”Universitet snuvade på forskningssatsning”. Svd. Tillgänglig på: https://www.svd.se/a/Ep6RxK/universitet-snuvade-pa-forskningssatsning

Hedlund, Ingvar, 2005-02-05. ”Professorns attack mot Perssons utnämning: Pinsamt!”. Expressen. Tillgänglig på https://www.expressen.se/nyheter/professorns-attack-mot-perssons-utnamning-pinsamt/

Högskoleverket, ”Högskola i dynamisk utveckling – fyra högskolors förutsättningar att bli universitet”, Högskoleverkets rapportserie 1998:11 R, publicerad april 1998, tillgänglig på https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e2ab2/1487841915053/9811R.pdf

Kronqvist, Patrik, 2020-12-16. ”Universitet ska inte vara en present till S-politiker”. Expressen. Tillgänglig på https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/universitet-ska-inte-vara-en-present-till-s-politiker/

Magnusson, Erik & Ivarsson, Dan, 2016-12-11. ”Det hemliga maktspelet om ESS: Skåne skänkte miljard – fick nytt universitet”. Sydsvenskan. Tillgänglig på https://www.sydsvenskan.se/2016-12-11/det-hemliga-maktspelet-om-ess-skane-skankte-miljard–fick-nytt-universitet

Mittuniversitetet, 2022-05-16.”Historik”, tillgänglig på https://www.miun.se/mot-mittuniversitetet/universitetet/historik/

O, Craig, 2022-05. ”QS World University Rankings – Methodology”. QS. Tillgänglig på https://www.topuniversities.com/qs-world-university-rankings/methodology

Regeringens proposition 2020/21:60, 2020-12-17. ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige”. Tillgänglig på https://www.regeringen.se/4af915/contentassets/da8732af87a14b689658dadcfb2d3777/forskning-frihet-framtid–kunskap-och-innovation-for-sverige.pdf

ShanghaiRakning, ”ShanghaiRanking’s Academic Ranking of World Universities Methodology 2021”. Tillgänglig på https://www.shanghairanking.com/methodology/arwu/2021

Studera.nu, ”Universitet eller högskola?”, uppdaterad 2022-03-10, tillgänglig på https://www.studera.nu/livet-som-student/sa-funkar-hogskolestudier/universitet-eller-hogskola/

Söderman, Christoffer, 2017-04-06. ”Mälardalens högskola tvingas betala missnöjd student”. SVT. Tillgänglig på https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/malardalens-hogskola-tvingas-betala-student-for-underkand-utbildning

The World University Rankings, 2020-08-24. ”THE World University Rankings 2021: methodology”. Tillgänglig på https://www.timeshighereducation.com/world-university-rankings/world-university-rankings-2021-methodology

UKÄ, ”Granskning av kvalitetssäkringsarbetet vid Mälardalens högskola”, Reg nr 411-00488-17 , publicerad 2019-03-19, tillgänglig på https://www.uka.se/download/18.3ca5f45a16995597411391/1553075624075/larosatesgranskning-2019-03-19-malardalens-hogskola.pdf

UKÄ, ”Kvalitetskriterier för benämningen universitet – ett regeringsuppdrag”, Rapport 2021:39, publicerad 2021, tillgänglig på https://www.uka.se/download/18.7f9f8ad717f20bb00bec58/1645707408087/Kvalitetskriterier%20f%C3%B6r%20ben%C3%A4mningen%20universitet%20regnr%20412-00204-21.pdf