Ny rapport: Subventioner till förnybart kostar konsumenterna 100 miljarder
Elcertifikaten, som innebär att förnybar el subventioneras, höjer elräkningen för svenska elkonsumenter med totalt 100 miljarder kronor. Det visar en ny rapport som Timbro presenterar i dag.
Enligt rapporten ”Elcertifikat: En gratislunch för kapitalägare?”, som bygger på ny forskning som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Energy Economics, resulterar elcertifikatssystemet i ökade kostnader för konsumenterna på 100 miljarder kronor över perioden 2003–2045. För samhället som helhet innebär systemet en förlust på 9 miljarder kronor.
Rapportförfattarna Per-Olov Johansson och Bengt Kriström, båda professorer i nationalekonomi, konstaterar också att de vanligaste argumenten för elcertifikaten, som att de skyndar på den tekniska utvecklingen eller skapar jobb, har svagt stöd i forskningen.
– Elcertifikaten är ännu ett i raden av exempel på att riktade subventioner är dålig klimatpolitik. Politikerna borde begränsa sig till att sätta ett pris på utsläppen och sedan låta marknaden bestämma hur utsläppen ska minska, säger Timbros chefsekonom Jacob Lundberg.
I dag skriver också Dagens industri om de nya forskningsresultaten.
Samhällsekonomisk analys av elcertifikatsystemet 2003–2045
Elkonsumenter: –102 miljarder
Kapitalägare: 81 miljarder
Skattebetalare: 10 miljarder
Miljö: 2 miljarder
Summa (samhällsekonomisk förlust): –9 miljarder
Källa: ”Elcertifikat: En gratislunch för kapitalägare?”
Om elcertifikatssystemet
Elcertifikatssystemet är ett subventionsprogram som stödjer ny förnybar elproduktion, exempelvis vindkraftverk. Systemet finansieras genom den så kallade elcertifikatsavgiften, som läggs på elräkningen.
Under 2018 subventionerades förnybar el inom elcertifikatssystemet med 12 öre per kilowattimme. Kvotplikten var 30 procent, vilket innebar att kvotpliktiga aktörer tvingades subventionera förnybar el motsvarande 30 procent av sin egen elförsäljning. Priset för slutkonsumenten blev därmed 3,6 öre per kilowattimme (30 procent av 12 öre) och den totala subventionen var 3,3 miljarder kronor.