Vem ska få bli svensk medborgare? – En analys av medborgarskapets betydelse för integrationen
Sverige framstår alltmer som den udda fågeln i Europa när det kommer till reglerna för medborgarskap. Det konstaterar integrationsforskaren Andreas Johansson Heinö i rapporten "Vem ska få bli svensk medborgare? – En analys av medborgarskapets betydelse för integrationen".
Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet, har jämfört vilka krav olika länder ställer på människor som söker medborgarskap. Hur den processen ser ut har betydelse för integrationspolitiken – och integrationsdebatten.
I dag kan inte den som har ett svenskt pass räkna med att bli betraktad som svensk. Den allmänna uppfattningen är att ‘vara svensk’ betyder något annat än att vara svensk medborgare. Svensk identitet handlar om etnicitet och kultur snarare än medborgarskap. Det är bland annat därför vi ofta talar om ‘andra generationens invandrare’ även om svenska medborgare som är födda inom landets gränser.
En förändring kan åstadkommas genom att ställa högre krav på den som vill bli medborgare. De senaste åren har många europeiska länder infört nya krav för medborgarskap. Dessa kan delas in i fyra kategorier: krav på a) språk, b) medborgarkunskap, c) värderingar och d) ceremonier.
Hur dessa språk- och kunskapstester utformas och motiveras har stor betydelse. Det handlar om att kräva begriplig men inte flytande svenska, att ställa rimliga kunskapskrav kring sådant som alla invandrare faktiskt kan förväntas behöva känna till och att garantera likabehandling genom att ställa identiska krav på alla invandrare oavsett ursprung.