Kvotering – inte bara en kosmetisk reform
I den jämställdhetspolitiska debatten lyfter politiker ofta fram Norges kvoteringslag, som tvingar större – ofta börsnoterade – norska aktiebolag att ha minst 40 procent av respektive kön i sina styrelser. I praktiken handlar det om att bereda plats för fler kvinnor i styrelserna. Som en följd av lagen har antalet kvinnor i styrelserna ökat. Men när lagen granskas framkommer tydliga negativa konsekvenser för både företagen och de kvinnor som har kvoterats in.
Företagens rätt att själva utse sina företrädare sätts ur spel, vilket är ett kraftigt ingrepp i äganderätten, som är central för samhället och skyddas av såväl svensk grundlag som Europakonventionen.
Kvoteringslagen riskerar att stjälpa dem som man tänkt hjälpa. När uppdrag delas ut på grund av kön i stället för kompetens skadas kvinnors trovärdighet. Det gäller inte minst kvinnor som redan före kvoteringslagen fått styrelseuppdrag på egna meriter.