Svältfödd eller svullen?
Hur har public service roll utvecklats till vad den är idag, och hur kommer den se ut framöver om public service-betänkandet får genomslag i nästa sändningstillstånd?
”Nu befarar vi att public serviceföretagen tvingas göra stora besparingar i programverksamheten”. Så skrev representanter för S, C, V och MP på DN Debatt efter att den parlamentariska public service-kommittén presenterat sitt betänkande Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider. Socialdemokraterna startade en namninsamling för att ”stoppa SD och M:s slakt av SVT och SR” och jämförde Sverige med länder som Slovakien, Ungern och Ryssland på sociala medier. Samtidigt kritiserades betänkandet på bland annat Svenska Dagbladets och Dagens Industris ledarsidor för att inte innehålla några större förändringar av public service alls.
Att public service skulle stå inför någon slakt utan att några större förändringar skulle vara aktuella verkar osannolikt, liksom att Sverige skulle vara på väg mot ett medielandskap som liknar det i auktoritära länder. Samtidigt har det historiskt varit ovanligt med skiljaktiga meningar i utredningar och beslut som gäller public service. Frågan är vilka – om några – som har rätt i sin verklighetsbeskrivning, och vilken roll public service har idag och framöver. Innebär public service-betänkandet någon märkbar förändring jämfört med public service idag och finns det någon risk för att public service kommer att försvagas i Sverige?
Den här rapporten innehåller en översikt över de förslag som har presenterats inför nästa sändningstillstånd och undersöker hur de påverkar public service. Rapporten ger också en överblick över public service organisation, finansiering och konkurrenspåverkan.
Hur har public service roll utvecklats till vad den är idag, och hur kommer den se ut framöver om public service-betänkandet får genomslag i nästa sändningstillstånd? Hur kommer public service-betänkandets slutsatser påverka vår tillgång till nyheter och underhållning, på radio, tv och i text?