Stadsindex 2024
Vilka är Sveriges bästa platser för nöje, förändring och rörlighet?
Under min uppväxt på en mindre ort i nordvästra Skåne var staden oviktig. Helsingborg fanns trots allt en halvtimme bort, men staden var för mig mest något man besökte. Antingen för att handla något särskilt eller träffa någon, lite senare för att roa sig. Utöver det var staden och det som hände där inte så viktigt för mig. Men förr eller senare når staden dem allra flesta av oss. Arbete och studier tog mig först till Malmö, sen till Lund. Ett politiskt engagemang förde med sig mycket resande runtom i landet, ofta till just städer.
Som alltid när saker förändras har det här fått mig att fundera. Framför allt har jag funderat på vad som är viktigt i en stad och vad som gör vissa städer trivsammare än andra. För mig är stadens bästa egenskap att den är dynamisk och oförutsägbar. Det var ju i en dynamisk process städerna uppstod en gång i tiden. Handel, religion och socialt utbyte koncentrerade oss från små rörliga bosättningar till täta städer. Så är det än i dag. Staden är en plats för rörelse, möten och nyskapande. Det är en plats som förändras så mycket att den ständigt återuppfinner sig själv. Det är platsen för alla oss som söker sig till något nytt och spännande. Men också för dem som flyttar från något, som av olika anledningar inte trivts på den plats där de kastats in i livet.
Följdfrågan blir då vad som gör en stad dynamisk, trivsam och attraktiv. Även om jag inte har något färdigt svar på den frågan har jag upptäckt några saker jag tror är viktigt. Det är dem vi försöker mäta i rapporten.
Det första är att en stad behöver ett vibrerande nöjes- och uteliv, som får ta plats. Jag hävdar att det är en av stadens allra viktigaste mötesplatser, framför allt för den som är ung eller ny i staden. Att gå ut på kvällen är ett av de bästa sätten att värna sina mänskliga relationer och träffa nya människor. Man ska inte heller glömma att de flesta av oss tycker det är roligt och trevligt, vilket också gör det värdefullt.
Det andra är att en stad behöver en välplanerad yta, för det är mycket som ska få plats i den. Människor ska ha plats att bo, jobba och må bra på en ganska liten yta. Ju effektivare marken används desto mer vackra parker, bebyggelse och livliga gator ryms för oss att ta del av. Och desto lättare blir det också för fler människor att söka sig dit.
Det tredje är att en stad behöver vara lätt att ta sig runt i, kanske särskilt för annat än bilar. Att lätt ta sig runt till fots, på cykel, kollektivt eller på de nya elsparkcyklarna har inte varit en självklarhet i alla städer. Men tillåts dessa färdsätt ta plats är det ofta det punktligaste, smidigaste och trevligaste sättet. Dessutom tar de mycket mindre av stadens yta i anspråk och möjliggör ny användning av platser som tidigare varit otillgängliga.
Vår rapport har dock stått inför en utmaning. Vi är begränsade till det som går att mäta och det som faktiskt har uppmätts. Vi kan inte kvantifiera Helsingborgarnas möjlighet att tura, Östersundares närhet till naturen eller Malmöiternas uppskattning för sitt fotbollslag. Vi kan för den delen inte heller värdera den ”stadsanda” som gör att vissa gillar Göteborg bättre Stockholm eller vice versa.
Men vi kan undersöka de mätbara saker som vi menar gör en stad bättre. Vi har därför valt ut tio olika mått efter vilka vi har jämfört Sveriges 25 största städer. Målet är kort och gott att hitta Sveriges bästa stad.