Medier dåliga på utvärdering av kvalitet

KOMMENTAR

Medier intresserar sig allt mer för frågan om kvalitetsutvärdering.  Andras alltså. Inte minst när det gäller nya, avreglerade marknader, som till exempel apotek och skolor, har granskningen varit hård och man har ifrågasatt metoder och tolkning av resultat. Helt klart är ansvarsutkrävande baserat på hårda fakta om kvalitet framtaget med gedigna metoder ett journalistiskt grepp i tiden. Det är en bra utveckling.

Hur utvärderar då medier sin egen kvalitet? En viktig aspekt på kvalitet är allsidigheten, det vill säga att medierna speglar världen från olika perspektiv. Detta är en bärande del i de flesta kvalitetsmediers löfte till sin publik. TMI har intervjuat fem mediechefer på SVT, SR, SvD, DN och Corren när det gäller hur de själva utvärderar sin allsidighet eller opartiskhet. De gör de inte systematiskt, visar det sig, med ett undantag.

Det är slående likartade svar från SVT, SR och SvD som alla tycks lita på att kulturen på redaktionerna och den journalistiska professionaliteten som de viktigaste instrumenten för att uppnå allsidighet. Om man utvärderat något när det gäller allsidighet – förutom balsansen mellan partierna i valet – så är det vem som får komma fram, exempelvis könsfördelning och mångfaldsaspekter.

Skulle de missa i allsidighet utgår de ifrån att publiken reagerar. Ingen av dem har någon systematisk metod för att utvärdera allsidigheten, och någon frågar sig om det ens skulle vara möjligt att göra denna typ av utvärdering. I något fall har enskilda nyhetshändelser utvärderats.

Svaren från Dagens Nyheter är tyvärr inte särskilt uttömmande, och ger inte samma öppna inblick i hur de ser på saken. Det är tyvärr inte första gången.

Corren är undantaget och chefredaktören Charlotta Friborg berättar att tidningen systematiskt utvärderar sin egen rapportering. Här verkar det finnas en mycket enkel men formaliserad metod och det fattas redaktionella beslut baserat på utvärderingsresultat.

Med tanke på hur viktig allsidigheten är som en del av mediernas löfte om kvalitet är det märkligt att den inte utvärderas mer. En orsak är nog att ingen har krävt att få veta. Medier granskar som bekant inte medier i någon större utsträckning. I andra branscher har man kommit längre, bland annat för att medier ifrågasatt kvaliteten. Och medier som av andra kräver svar på hur kvaliteten utvärderas men inte gör det själv har ett trovärdighetsproblem.

Inom forskningen finns utvärderingen av hur de politiska partierna behandlas, och från de metoderna finns säkert en del att lära.  Medieprofessorn Jesper Strömbäck har lyft fram gestaltningsteori för att utvärdera hur medier skildrar olika sakfrågor. Kanske kan detta vara pusselbitar som redaktionerna bör titta närmare på.

MATS OLIN

Fotnot: Vad är skillnaden på allsidighet (som är en hörnpelare i de medieetiska reglerna) och opartiskhet (som är ett krav på public service)? Allsidighet är nog ett vidare begrepp än opartiskhet, men i princip allt som inte är opartiskt är inte heller allsidigt. Om opartiskhet är att inte ta sida och att släppa fram olika parter i en konflikt eller en debatt, så behöver allsidighet inte alltid handla om en fråga där det finns parter. Medieetikutredaren Nils Funcke menar att begreppen allsidighet och opartiskhet är till stor del överlappande inom medieetiken.

Sammanfattning av medieintervjuer

Sveriges Television

• tycker att det är viktigt med allsidighet över tiden
• tror på självreflektion, diskussioner på redaktionerna i det dagliga arbetet
• har ingen egen systematisk utvärdering, har utvärderat vissa aspekter till exempel vilka personer som kommer till tals, könsfördelning, vilka delar av Sverige som skildras i nationella sändningar
• tror att tittarna skulle reagera om rapporteringen inte var balanserad

Corren

• har ambitionen att jobba med så många perspektiv som möjligt på en fråga
• har ett enkelt system för att utvärdera publiceringar över tid, utvärderar med plus och minus hur de speglat en fråga
• lyfter fram vikten av att våga vara självkritisk och att det är högt i tak när det gäller intern kritik

Svenska Dagbladet

• viktigt ha allsidighet över tid, men vill inte utlova ”total allsidighet”
• ingen egen systematisk utvärdering
• läsarna reagerar om rapporteringen inte är balanserad
• kultur, tradition och dialog på redaktionen är det viktigaste

Sveriges Radio

• viktigt att över tid belysa en fråga ur olika perspektiv
• tror på public service-andan för allsidighet och balans
• har fört statistik på könsfördelning och mångfaldsaspekter, men inget system för kontinuerlig utvärdering
• publiken reagerar om något blivit fel