Granskningsnämnden granskar inte opartiskhet i Sveriges Radio
Granskningsnämnden för radio och tv ska se till att Sveriges Radio och Sveriges Television är opartiska och sakliga. Men ytterligare ett beslut i nämnden, denna gång om hur Sveriges Radio skildrade tomtockupationen i Malmö i höstas, visar att det inte fungerar. Den 13 april presenterar TMI en rapport som är starkt kritisk till granskningsnämndens arbete i stort.
Janne Josefssons uppmärksammade tv-reportage i september 2015, från den av migranter ockuperade tomten Sorgenfri i Malmö, var startskottet på en intensiv debatt och mediebevakning som pågick till att lägret stängdes av polisen. Timbro Medieinstitut konstaterade att Sveriges Radios rapportering varit ensidig och att vissa perspektiv ständigt återkom, medan andra relevanta saknades helt.
Under en tidsperiod på cirka sex veckor sände Sveriges Radio minst 25 inslag om ockupationen. I inget av dessa inslag finns markägaren intervjuad. Några frågor till myndigheterna – exempelvis polisen och kommunen – om hur de ser på skyddet av markägarens intressen ställs inte. Sveriges Radios nyhetschef var delvis självkritisk när TMI tog kontakt och konfronterade honom med dessa uppgifter.
Sveriges Radio anmäldes till Granskningsnämnden av en privatperson som menade att rapporteringen i Sveriges Radio Malmöhus var snedvinklad att det enbart var ”vänsterradikala” som fått komma till tals och att ”P4 Radio Malmöhus har varit partiska dvs inte skött sina åtagande enligt Sveriges Radios regler att de skall vara opartiska och neutrala.”
Men ordföranden i Granskningsnämnden beslutade att inte pröva anmälan överhuvudtaget. Det ges ingen närmare förklaring annat än det standardmässiga ”autosvaret” i ett mail:
Anmälningar och synpunkter från allmänheten är viktiga som underlag för nämndens tillsynsarbete. Enligt Myndigheten för radio och tv:s instruktion ska nämndens granskning främst avse de anmälningar vars prövning bidrar till effektiv kontroll och en god efterlevnad av gällande regler. Frågor av principiell betydelse eller som berör en enskilds personliga intressen eller liknande intressen för företag ska dock alltid prövas. För att effektivt utnyttja myndighetens och granskningsnämndens resurser behöver dock nämnden prioritera vissa anmälningar. Detta innebär att alla anmälningar inte kan prövas.
Beslutet går inte att överklaga. Och det är ingen mening att TMI hör av sig till nämnden för att få en motivering till beslutet; tidigare förfrågningar har visat att kommentarer till enskilda beslut inte ges. Man kan därför bara spekulera i varför Granskningsnämnden kommit fram till att detta ärende inte skulle ”bidra till effektiv kontroll”, eller varför detta fall inte skulle ha ”principiell betydelse”. Så här beskriver granskningsnämnden själv reglerna:
Kontroversiella ämnen eller händelser får inte behandlas ensidigt så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar. Det är dock tillåtet att skildra ett ämne från en speciell utgångspunkt, om det klart framgår av programmet eller programpresentationen. En ensidig framställning i ett program kan balanseras av ett annat program.
Det kan alltså vara naturligt att enskilda inslag lutar starkt åt något håll med en tydlig vinkel, men inte att alla har samma tendens, när andra perspektiv är relevanta för att förstå sammanhanget.
Migrationen var höstens stora nyhetstema. Och ingen annan fråga har debatterats lika intensivt, inte minst när det gäller mediernas roll. Detta angår de flesta medborgare. Detta angår alla journalister. Man skulle kunna tycka att nämnden borde vara tacksam för en anmälan som möjliggör en principiellt angelägen granskning. Istället för att avgöra småsaker – Sveriges Radio fälldes nyligen för att en programledare sagt att en klädaffär sålde fula kläder – skulle nämnden här kunna göra något av betydelse för allmänheten och public service-uppdraget. Vilka intressen bör få komma till tals? Är det OK att bortse från en sakägarens perspektiv? Men nej, Granskningsnämnden ser ingen principiell betydelse.
Genom att avfärda en legitim och dessutom principiellt viktig anmälan undergräver granskningsnämnden förtroendet för sin verksamhet och för att det sker en relevant prövning av saklighet och opartiskhet.
På ett lunchseminarium den 13 april presenterar TMI en kritisk rapport om granskningsnämndens prövning av sakligheten i SVT och SR. Rapportens slutsats är att den metod som granskningsnämnden använder är dålig, framför allt eftersom nämnden inte gör någon egen utredning av sakläget utan förlitar sig på uppgifter från de granskade: Sveriges Television och Sveriges Radio. En presentation av rapportens tema finns här.