Bygger besparingspolitiken på ett räknefel?
Under våren 2013 upptäckte två amerikanska studenter ett räknefel i ett forskningsresultat av nationalekonomerna Carmen Reinhart och Kenneth Rogoff. Deras forskning hade visat att länder har svårt att förena hög skuldsättning med hög tillväxt, men nu uppkom det alltså att Reinhart och Rogoff hade räknat fel.
Vad betydde det här? Hur allvarligt var felet? Fanns det inte något samband mellan skuldsättning och tillväxt? Hade Europas krisande länder valt fel väg för återhämtning? Debatten ljöd högt, bland annat i Sverige, och åtstramningspolitiken ifrågasattes på många håll.
Faktum är att räknefelet inte alls har raserat stödet för en åtstramningspolitik i Europa. Det visar Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och verksam vid IFN, i rapporten ”Bygger besparingspolitiken på ett räknefel?” som Timbro ger ut i dag. För det första var räknefelet inte så graverande som en del debattörer lät påskina, och för det andra bygger åtstramningspolitiken på betydligt mer än dessa två forskares arbete. Snarare är det så att det finns klara skäl för högt skuldsatta länder att sanera sin ekonomi.