Timbro Sharing Economy Index: Boende i Sverige

Sammanfattning

• Timbro Sharing Economy Index (TSEI) är en unik rapport över delningsekonomins globala storlek. Indexet har tagits fram under två års tid av forskare vid University of Pennsylvania, Lunds universitet och Entreprenörskapsforum.
• Det är den första globala kartläggningen av delningsekonomins storlek som inte bara utgår från uppskattningar och opinionsundersökningar. Forskarna har analyserat hur mycket webbtrafik de företag som klassas som delningsekonomitjänster har. De har även med hjälp av en så kallad skrapning räknat antalet annonser som ligger uppe över hela världen för företag som Airbnb och HomeAway. Totalt har 286 företag kartlagts varav 23 också har skrapats.
• Island presterar bäst. Sverige kommer först på plats 42 efter både Danmark (plats 8) och Norge (plats 16).
• Vart tredje delningsekonomiföretag erbjuder boendetjänster. Det största företaget som forskarna har kartlagt är Airbnb som har 1,5 miljoner personer som erbjuder tjänster varje vecka.
• I denna rapport presenteras en sammanfattning av Timbro Sharing Economy Index och hur stor boendedelningen är i svenska kommuner utifrån Airbnb:s data.
• Resultatet visar att ett antal mindre kommuner uppvisar högre delningsekonomiaktivitet än storstadskommunerna. Det kan sannolikt förklaras av att de högst rankade kommunerna är populära besöksdestinationer i Sverige.
• Störst boendedelning har turistkommuner som Åre och Gotland, samt kommuner i Stockholmstrakten. Längst ned i rankningen finns bruksorts- och glesbygdskommuner som Hallstahammar, Fagersta och Lycksele.
• Det är hälften så sannolikt att en malmöit hyr ut sitt boende på Airbnb som att en stockholmare gör det. Men bor man i Åre är sannolikheten dubbelt så stor att man hyr ut boendet som den som bor i Stockholm.
• I huvudrapporten om Timbro Sharing Economy Index visas det att länder med högre regleringsbörda inte typiskt har en större delningsekonomi. Detta går emot en vanlig föreställning om att delningsekonomitjänster främst tjänar till att undvika lagar och regler.

De 25 högst placerade länderna

De 25 högst placerade kommunerna

Inledning

Nationalekonomiska konferenser tenderar överlag att vara ganska lågmälda tillställningar. För något år sedan stötte jag dock på ett undantag. På scen stod två välmeriterade akademiker och skällde på varandra. Den ene citerade Bill Clintons rådgivare: “It’s just the economy, stupid!” Varpå den andre fräste: “Det är det inte alls! This time it’s different!”

Vårt delningsekonomiindex kommer inte att sätta punkt för vare sig de akademiska eller politiska diskussioner om delningsekonomin som pågår. Men genom att skapa en definition som är tydlig, avgränsad och möjlig att operationalisera kan debatten förhoppningsvis bli mer konstruktiv än vad fallet är nu, när ingen riktigt verkar vara överens om vad det är man pratar om. Projektet bidrar med värdefulla nya insikter om vad som driver utvecklingen av ”peer to peer”-tjänster, vilket i sin tur belyser några av kapitalismens grundläggande mekanismer. Inte minst är rapporten en tillgång för forskare som vill bidra till den gemensamma förståelsen av delningsekonomin.

Det globala indexet är det första i sitt slag, och prövar ett antal hypoteser för hur utvecklingen av delningsekonomin hänger samman med utformningen av lagar och regleringar. Gynnas eller hämmas den här sortens tjänster av statliga ingrepp i ekonomin? Kan delningsekonomin mildra effekten av bristande tillit i ett samhälle, i sig en hämsko för ekonomisk utveckling? Eller är förmågan att lita till främlingar tvärtom ett krav för att delningstjänster alls ska få fotfäste?

För en marknadsliberal tankesmedja som Timbro är detta ett givet nytt område att undersöka. De politiska reaktionerna på den framväxande delningsekonomin har visserligen varierat, men många länder och städer har genast svarat med att förbjuda eller på olika sätt begränsa framväxten av den här sortens tjänster. Företag som Uber och Airbnb har blivit symboler för en ”gig-ekonomi” som fackliga intressen avskyr, samtidigt som de utsätter gamla branscher för hård konkurrens ofta genom att undgå regleringar som inte längre är tidsenliga eller relevanta.

På så sätt ställer delningsekonomin också existentiella frågor om politiken. Finns det andra sätt att erbjuda konsumentskydd än genom lagstiftning? Vad händer när gränsen mellan anställd och tjänsteleverantör i allt högre grad suddas ut? När digitala affärsmodeller pressar ned transaktionskostnaderna så mycket att själva begreppet företag kanske måste omdefinieras – förändras då också marknadsekonomin i sig?

En fantastisk grupp forskare står bakom huvudrapporten, som denna rapport bygger på. Alexander Funcke har varit forskningsledare. Han är doktor i matematik och verksam vid University of Pennsylvania. Hans forskning inriktar sig främst på frågor om social samordning, och särskilt de som rör sociala normer. Andreas Bergh är docent i ekonomi vid Lunds universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm. Han forskar bland annat om välfärdsstaten, dess institutioner och framväxt, globalisering, social tillit och sociala normer.

Joakim Wernberg är forskningsledare med inriktning på megatrender vid Entreprenörskapsforum. Han har en bakgrund inom teknisk fysik och har doktorerat i ekonomisk geografi vid Lunds universitet. Hans forskning inriktar sig främst på samspelet mellan teknisk och ekonomisk utveckling. Kate Dildy och Gylfi Ólafsson har som medarbetare varit ovärderliga. Vi står i stor tacksamhetsskuld till dem för deras insatser.

Hela rapporten hittar du på engelska på timbro.se/tsei.

Karin Svanborg-Sjövall
vd, Timbro

Vad är delningsekonomi?

Låne- och byteshandel var vanligt redan innan den industriella revolutionen i början på 1800-talet.

Då handlade det om att dela resurser och tjänster inom lokalsamhället. Dagens delningsekonomi skiljer sig åt eftersom den bygger på delning mellan främlingar på global nivå. Det är digitaliseringen som möjliggör att utbud och efterfrågan kan matchas i stora nätverk av främlingar. Timbro Sharing Economy Index är ett unikt försök att definiera denna delningsekonomi och uppskatta delningsekonomins storlek.

Att avgränsa vad som är delningsekonomi är svårt. En del argumenterar för att bara delning utan betalning av saker som någon redan äger bör räknas. Andra anser att även delning mot betalning och delning av saker som har köpts in specifikt för att delas bör anses vara delningsekonomi. De olika beskrivningarna innebär att det råder delade meningar om hur man ska tolka delningsekonomins tillväxt. De som betonar en renodlad form av utbyten utan betalning brukar beskriva delningsekonomin som en antikapitalistisk eller konsumtionskritisk trend, medan de som beskriver delningsekonomin som en kommersiell verksamhet ser en teknikdriven utveckling som betonar sociala relationer och tillit i ett kapitalistiskt system. Ett exempel är Harvardforskaren Arun Sundararajan, författare till boken The Sharing Economy, som karakteriserar delningsekonomin som ”crowd-based capitalism”. Han gör vidare i samma bok en sammanställning av delningsekonomidefinitioner. Det som återkommer i alla definitioner är att delningsekonomin bygger på utnyttjande av överbliven kapacitet, sker över stora digitala nätverk och involverar främlingar.

Eftersom vi använder vår definition för datainsamling innehållerdendetaljeradekriterierförattkunnaklassificera tjänster som delningsekonomitjänster, eller icke. Enligt vår definition är en delningsekonomitjänst:

• • En plattform som möjliggör avtal mellan identifierbara leverantörer av marknadstjänster och identifierbara kunder som efterfrågar tjänsten. Med identifierbar avses att leverantörer och kunder har en stabil identitet på tjänsten, typiskt användarens namn.
  • Transaktionen får inte innebära överförande av ägandeskap, eller uppköp av en löpande tjänst där någon av parterna är bundna till framtida transaktioner.
  • Tjänsten måste sänka transaktionskostnader bortom en ren marknadsföringstjänst.
  • Tjänsten och leverantören kan inte vara samma aktör, och tjänsten får inte på ett avgörande sätt omforma vad leverantören tillhandahåller.
  • Slutligen måste tjänsten åtminstone delvis använda vilande kapital i produktionen av de faktorer som krävs för att tillhandahålla tjänsten.

I korthet gör vår definition att företag som Airbnb, Uber och Lyft klassas som delningsekonomitjänster. Dock skulle till exempel Uber inte längre klassas som en del av delningsekonomin om de mänskliga förarna ersattes med Ubers egna autonoma fordon, då utbudet i detta fall tillhandahålls av själva plattformen Inte heller företag som Blocket eller Tradera är del av delningsekonomin enligt denna definition, eftersom det innebär byte av ägare och inte delning av resurser. Totalt har vi klassificerat över 4 600 företag varav 286 ansågs vara delningsekonomitjänster.

TSEI-indexet består av två delar. Den första är en indikator för utbudet i form av antalet aktiva ”tillhandahållare”, till exempel uthyrare eller chaufförer. Den andra är en indikator för hur många som efterfrågar tjänsterna i form av webbtrafik. Indexet är ett genomsnitt av dessa två indikatorer och sätts i relation till befolkningen i varje land. Värt att påpeka är att eftersom vi använder webbtrafikdata underskattas de tjänster som främst används som appar i efterfrågansindikatorn, men då vi använder samma metod för alla länder ger indexet typiskt ändå en god bild av vilka länder som har den mest utvecklade delningsekonomin. Timbro Sharing Economy Index 2018 visar att delningsekonomin är störst på Island, att Sverige ligger på plats 42 och att Danmark med en åttondeplats är det nordiska land som hamnar högst på den globala rankningen.

Här är de kommuner där flest delar boende

En av de 23 tjänster som vi samlat detaljerad data om är Airbnb. Med hjälp av geografisk data kan vi räkna antalet uthyrare i varje kommun. Vi delar sedan med befolkningsmängden och normaliserar så att Stockholm har värdet 100. De 20 kommuner som har störst befolkning redovisas i figur 2. Hela listan återfinns i slutet av rapporten.

Ett antal mindre kommuner uppvisar högre utbud än storstadskommunerna, det handlar främst om populära besöksdestinationer. Det bör dock påpekas att detta inte betyder att det observerade utbudet löpande möts av en motsvarande grad av efterfrågan.

Till exempel kan man anta att efterfrågan på Airbnb på Gotland och i Båstad är större under sommaren, medan den är större i Åre under vinterhalvåret. I vilket fall talar resultatet för att delningsekonomin bidrar till att skapa nya möjligheter på både utbudsoch efterfrågesidan även utanför storstäderna.

Delningsekonomi och marknadsekonomi

Är delningsekonomin större i länder som har få regleringar och fri handel?

För att undersöka det använder vi oss av kanadensiska Fraser Institutes mått på ekonomisk frihet runt om i världen. Enkelt uttryckt ger detta index ett numeriskt mått på i vilken grad ekonomin i ett visst land är en marknadsekonomi. Högre värden indikerar högre ekonomisk frihet2. Som framgår av figuren nedan är delningsekonomin större i länder med mer ekonomisk frihet men variationen mellan olika länder är stor, och i länder med ekonomisk frihet under 6 på den 10-gradiga skalan är delningsekonomin som vi fångar den högst begränsad.

Ekonomisk frihet har i tidigare forskning kopplats till högre ekonomisk tillväxt4. En ibland framförd uppfattning är att delningsekonomin verkar under andra förutsättningar än den traditionella ekonomin. Men våra resultat tyder på att avregleringar, stärkt rättsväsende och skydd för den privata äganderätten är åtgärder som kan förväntas främja inte bara den traditionella ekonomin utan även delningsekonomin.

När vi tittar separat på de fem komponenter som utgör ekonomisk frihet-indexet ser vi att delningsekonomin är större där rättsväsendet och den privata äganderätten är starkare och där ekonomin är mindre reglerad. En förutsättning för att människor ska kunna dela med sig, låna och hyra ut är att man från början är överens om vem som äger vad och litar på att äganderätten och avtal som bygger på densamma respekteras och upprätthålls.

När en rad andra faktorer (BNP per capita, åldersstruktur, utbildning och tillgången på snabbt internet) beaktas, visar det sig att den enskilt viktigaste faktorn för delningsekonomins storlek är tillgången till snabb internetuppkoppling (256 kbit/s eller snabbare nedladdning) i ett land. Ju större bredbandstillgång, desto större är delningsekonomin. Graden av ekonomisk frihet spelar fortfarande en viss roll när vi kontrollerar för andra faktorer.

Ibland hävdas att delningsekonomin framför allt är ett sätt att kringgå regleringar. I så fall skulle vi finna att länder med mer regleringar har en större delningsekonomi. Men vår statistiska undersökning visar alltså på den motsatta slutsatsen.

Delningsekonomi och tillit mellan människor

Delningsekonomin sägs ofta vara beroende av hög tillit i befolkningen och mellan de inblandade parterna. Självfallet krävs ett visst mått av tillit för att exempelvis släppa in främlingar i sitt hem, eller för att resa iväg utan att ha bokat hotellrum med avsikt att bo hemma hos människor man inte känner och aldrig träffat.

Å andra sidan krävdes sannolikt ännu högre tillit för att göra detta innan olika delningsekonomiföretag som underlättar transaktionen fanns. En vanlig aspekt av en delningsekonomitjänst att den möjliggör nya utbyten eftersom den hjälper parterna att överkomma en brist på tillit mellan köpare och säljere av en tjänst. Det uppnås till exempel genom att till tillhandahålla referenssystem med betygsättande eller kontraktsmallar och annan juridisk hjälp. Det är alltså inte helt uppenbart om delningsekonomi kräver tillit eller kräver en brist på tillit för att växa.

När sambandet mellan delningsekonomin och graden av tillit i samhället undersöks, visar det sig att vårt mått på delningsekonomin är större i länder där fler instämmer i påståendet att man kan lita på människor i allmänhet. Detta förklaras dock helt av att länder med högre tillit är rikare och har bättre internettillgång. Ett sätt att beskriva vad delningsekonomin gör är således att den sänker ribban för hur mycket tillit man måste ha för att våga ingå vissa transaktioner med människor man inte känner. En spännande fråga för framtida studier är hur människors tillit påverkas av de erfarenheter de gör i delningsekonomin.

Airbnb i svenska kommuner

Se PDF för index över svenska kommuner.