Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Reportage

Zapad visar att Sverige behöver rusta upp

Snart inleds den ryska militärövningen Zapad-17. Ryssland övar anfallskrig västerut, och även om hotet om en invasion inte är omedelbart säger övningen mycket om maktbalansen i Östersjöområdet. Sverige har visserligen börjat höja sin försvarsförmåga, men om potentiella motståndare har utvecklats ännu snabbare innebär det att ens egen förmåga i praktiken har sjunkit.

Försvar Kärnvapen Krig Östersjön Ryssland

Kampen om salighetsverket

Kyrkovalet 2017 ser ut att bli ett ödesval för svenska kyrkan. Trots det låga valdeltagandet rustar sig tre av riksdagens partier för att göra kyrkovalet till en förövning inför riksdagsvalet nästa år: S, SD och C. Annika Borg, präst och teologie doktor, tecknar bakgrunden till dagens politiserade kyrka och Socialdemokraternas ansvar för Sverigedemokraternas framgångar.

Kyrkovalet Partipolitik Svenska kyrkan

Kampen för Baltikums frihet pågår än i dag

Mats Johansson kämpade för Baltikums frihet också sedan andra börjat ta den för given, efter Sovjetunionens fall. Han såg tidigare än andra utvecklingen i det nya auktoritära Ryssland. Gunnar Hökmark, Europaparlamentariker (M) och en av grundarna till Måndagsrörelsen för Baltikums frihet skriver om hur det gick till och om vänsterns moraliska skuld.

Baltikum Östersjön Socialdemokraterna Sovjetunionen Utrikespolitik Vänsterpartiet

Sportskyttets framtid avgörs i domstol

Ett rättsfall i högsta förvaltningsdomstolen kan avgöra det svenska sportskyttets framtid. Tjänstemän hos Polismyndigheten försöker frånta civilsamhället rätten att bestämma vilka vapen som är lämpliga för sportskytte. I värsta fall kan de lyckas uppnå rättsligt vad de misslyckats med politiskt: Att hindra sportskyttar från att använda halvautomatiska gevär.

Sportskytte Vapen Vapenlicens

Myndigheten för samhällsskydd, beredskap och normkritik

MSB satsar 10 miljoner på att undersöka hur ”genusgrundade normer och maktrelationer” påverkar aktörer i en samhällskris. Det är bara toppen av det genusvetenskapliga isberget. Medan samhällets skydd och beredskap är minst sagt eftersatt, lägger MSB stora mängder energi på normkritik och genusteori.

Feminism Identitetspolitik Identitetsvänstern Jämställdhet Krisberedskap MSB

Ett ekonomiskt Absurdistan

För en utomstående kan norsk politik te sig obegriplig. Några ideologiska skillnader mellan höger och vänster finns egentligen inte. Den sittande högerregeringen har ökat de offentliga utgifterna med det dubbla jämfört med den tidigare socialistregeringen. Staten spenderar nu årligen 1,3 biljoner. Samtidigt är den stora stridsfrågan inför höstens val en förmögenhetsskatt på sammantaget 14 miljarder norska kronor, 0,7 procent av BNP. Den politiske journalisten Jon Hustad skriver om ett ekonomiskt Absurdistan.

Ekonomi Norden Norge

Kampen om kärnkraften

2010 skulle kärnkraften vara avvecklad. I stället är det i dag tillåtet att bygga nya reaktorer. Sverige står inför ett energipolitiskt vägskäl, men få verkar bry sig – trots att valet i praktiken står mellan kärnkraft eller kolkraft. Det är ett val vars betydelse knappast går att överskatta.

Energi Kärnkraft Miljö

Asyllotteriet

ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN DEL 5. Det svenska asylsystemet har förvandlats till ett lotteri, där unga asylsökande får sin ålder godtyckligt uppskriven. Unga människors öden avgörs på högst tvivelaktiga grunder. Det är en skamfläck för ett land som säger sig värna barns och ungas bästa.

Därför sker de sexuella trakasserierna

ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN DEL 4. Att erkänna förekomsten av kulturkrockar, men inte nämna något om vad krockarna bottnar i, och inte heller värdera de olika synsätten i förhållande till olika normer, är ohållbart och ohederligt. Vi måste medge att västvärlden vunnit fler segrar när det kommer till våra fri- och rättigheter, jämställdhet och allas lika värde och låta dessa fri- och rättigheter gå i arv i de fall det behövs.

Integration Invandring

”Att prata svenska” handlar om mer än att lära sig språk

ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN DEL 3. ”Att prata svenska” refererar vanligtvis till att prata det svenska språket, att behärska dess grammatik och göra sig förstådd på svenska. Många glömmer att nyanlända och ensamkommande även har nytta av, eller rättare sagt ett behov av, ”att prata svenska” i en vidare bemärkelse, skriver Anosh Ghasri.

Hederskultur Invandring Kultur
1 7 8 9 10 11 12