Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Reportage

En rädslans kultur

KULTURSIDORNAS FÖRFALL DEL 2. Tystnadskulturen runt den så kallade kulturprofilen är svår att förstå om den inte sätts i samband med svenska kultursidors ovilja att föra kritiska diskussioner om maktförhållanden i kultursfären. Johan Lundberg fortsätter sin granskning av hur kultursidorna under en trettioårsperiod utvecklades till ett forum mer för samstämmighet än för åsiktspluralism. I sin andra artikel visar han hur kultursidornas nedmontering under 00-talet är en nyckel till den senaste tidens rubriker.

Kultur Kulturjournalistik Kulturpolitik Media

Kritikens kris

KULTURSIDORNAS FÖRFALL DEL 1. Under de senaste decennierna har dagstidningarnas litteraturkritik decimerats väsentligt. Recensionerna är färre, kortare och ytligare. För några decennier sedan fungerade kultursidorna som lärda seminarier där ideologiska ståndpunkter och estetiska hållningar diskuterades och ifrågasattes. I dag råder likriktning, konsensus och anpassning till marknadskrafterna.

Kultur Kulturjournalistik Litteratur Media

Jakten på ekologiska procent kostar miljarder

60 procent av all mat i offentlig upphandling ska vara ekologisk 2030, är målsättningen i handlingsplanen till regeringens livsmedelsstrategi. Det kan innebära merkostnader på miljardnivå. Miljövinsterna med ekologiskt är däremot oklara. Jakten på procent riskerar att bli ett dyrt prestigeprojekt för det offentliga, snarare än en strävan efter en bättre miljö.

Jordbruk Miljö Slöseri

Årets Skolkommun: Lärarförbundet låter sina teser bevisa sig själva

Lärarförbundets storsatsning på ”Årets skolkommun” får varje år stor uppmärksamhet, men vad medierna missar är att fackförbundet snarare mäter sina egna hjärtefrågor än hur bra skolorna faktiskt är. Kommuner där eleverna får bra resultat på nationella proven, får dåligt betyg för att andelen utbildade lärare är låg. ”Årets skolkommun” är snarare en belöning till kommuner som följer Lärarförbundets önskemål än en bedömning av skolans kvalitet.

Fackförbund Skolan Utbildning

En dag bland antidemokrater

Nazistdemonstrationen i Göteborg under bokmässehelgen fick stor uppmärksamhet i media och både den och motdemonstrationerna har varit föremål för intensiva debatter. Smedjans chefredaktör Lars Anders Johansson var på plats, både vid Nordiska Motståndsrörelsens samling på förmiddagen och i motdemonstrationen på eftermiddagen. Det här är vad han såg.

Nazism Nordiska motståndsrörelsen Våldsbejakande extremism Vänsterextremism

Välkommen till Storbritanniens striktaste skola

I den mångkulturella och fattiga stadsdelen Brent i nordvästra London finns sedan ett par åt tillbaka en av Storbritanniens striktaste skolor – Michaela Community School. Glöm allt vad elevinflytande och modern pedagogik är. På Michaela är det stenhård disciplin, traditionell katederundervisning och lärarauktoritet som gäller.

Skolan Storbritannien Utbildning

Arvet efter Adenauer lever kvar hos Angela Merkel

På söndag är det val i Tyskland och allt pekar på att kristdemokraten Angela Merkel kommer sitta ytterligare en mandatperiod som förbundskansler. CDU har dominerat tysk politik sedan andra världskriget med det i Tyskland vinnande konceptet trygghet och förutsägbarhet. Tills Merkel kliver ned från sin politiska tron lär tysk politik fortsätta präglas av arvet efter Konrad Adenauer: ”keine Experimente”.

Tyskland

Det öde landet

Sverige utanför storstäderna avfolkas. Idag är Sverige världens mest urbaniserade samhälle. Inte sällan framställs Norge som ett positivt exempel på framgångsrik glesbygdspolitik. Men det är inte så enkelt. Den norska urbaniseringstakten är nästan lika hög som den svenska. Asle Toje, norsk utrikespolitisk forskare och författare, reser genom den svenska landsbygden ser ett land både likt och olikt hans eget.

Glesbygd Landsbygd Nationalstaten Nationsbygge Norge Sverige

Alternative für Deutschland: från ekonomiska liberaler till högerradikaler

Länge såg det ut som att högerpopulismen inte skulle få fäste i Tyskland. Men på bara några få år har Alternative für Deutschland kommit in i nästan samtliga delstatsparlament och i valet till förbundsdagen spås de få mellan åtta till tio procent av rösterna. Vilka är de, vad vill de och hur ser partiets framtid ut? Ledarskribenten Erik Thyselius skriver för Smedjan om AfD:s historia.    

Tyskland
1 6 7 8 9 10 12