Liberala Studenter vill minska mäns chanser att läsa vidare trots att män redan är underrepresenterade vid universiteten. Det är ännu ett tecken på att många feminister inte alls strävar efter jämställdhet, utan efter att flytta fram kvinnors positioner.
Det svenska skolsystemet är för slappt och för auktoritärt på samma gång. Igen utbildning passar för alla och strävan efter likriktning riskerar att skapa ett system som inte passar för någon. Sverige skulle behöva fler vägar till kunskap och bildning, inte färre. Att ersätta skolplikten med läroplikt vore ett steg i rätt riktning.
Många drog en lättnadens suck när Skolverket efter massiv kritik drog tillbaka förslaget om att stryka antiken ur grundskolans historieundervisning. Men förslaget till ny läroplan för historieämnet är bara toppen av ett isberg. Kanske ännu allvarligare är vad Skolverket planerar att göra med svenskämnet.
Skolverkets förslag om att stryka antiken ur grundskolans historieundervisning är ett grundskott mot den klassiska bildningstanken. Det är också ett svek mot dem som inte kommer från studiemotiverade hem, och som berövas en referensram som är nödvändig för att förstå såväl det förflutna som samtiden.
Elever i Umeå tvingas delta i en klimatmanifestation, och det är ingen isolerad händelse. Det är problematiskt, eftersom demonstrationerna utgör ett politiskt ställningstagande. De som kommenderas ut att ta politisk ställning på skoltid borde vägra, och skolka på riktigt.
Regeringen och stödpartiernas förslag att utöka grundskolan med ett år är svensk politisk problemlösning när den är som sämst. Det är inte bristen på kvantitet som är skolans problem, utan bristen på kvalitet.
Skidsemester eller ändtarmsoperation? Det ena låter onekligen mer lockande än det andra. Men för den som är i behov av en operation borde valet ändå falla på ett vårdbesök. Dessvärre anser alltför många att deras nöjen är så viktiga att bortslösade vårdresurser är en rimlig uppoffring från skattebetalarnas sida.
Ett flertal kommuner har infört porrfilter i skoldatorerna, i syfte att skydda barn och ungdomar från skadliga intryck. I själva verket kan filtret komma att ha en motsatt effekt. När vuxenvärlden stoppar huvudet i sanden riskerar det viktiga samtalet om sex och porr att utebli.
Krisen i svensk skola riskerar att förvärras när eleverna blir fler, men lärarna färre. Många sätter sitt hopp till digitalisering, men den erbjuder såväl fallgropar som möjligheter. Philip Lerulf intervjuar Timbros Karin Svanborg-Sjövall, vd, och Emanuel Örtengren, välfärdsansvarig, om det pågående skyttegravskriget mellan teknikoptimister och teknikkritiker.
Det långa sommarlovet är en rest från bondesamhället när barnen behövde hjälpa till med skörden. I dag gör det snarare skada än nytta. Sommaruppehållet på tio veckor påverkar elevernas kunskaper, och värst blir effekterna för elever med lågutbildade föräldrar.
Är förbud mot slöja i skolan ett integrationsverktyg eller ett integrationsproblem? I Frankrike finns ett sådant förbud, som framför allt lär oss att det centrala är att sådana beslut är förankrade – både hos majoritetsbefolkningen och hos den majoritet muslimer som vill delta i det svenska samhället.
Att införa slöjförbud i skolan riskerar att få helt andra konsekvenser än de önskade. Försöken att bekämpa hederskultur behöver bygga på en bättre förståelse av problematiken. En flicka som tvingas bära huvudduk kommer inte att bli mer positivt inställd till majoritetssamhället om skolan försöker tvinga henne att ta av den, skriver Hamid Zafar och Eli Göndör.
Om Svenska Kyrkan går med på krav på avlägsnandet av det kristna budskapet, från kommuner och andra som vill hålla sammankomster i kyrkorummet, kommer kyrkan att reduceras till en festlokal för offentlig sektor. Kyrkan är mer än tradition och kulturarv. Därför är det rätt att säga nej till skolavslutningar i kyrkan.
Progressiva pedagogers subtila klassförakt, och skolans strävan efter att tillfredsställa individens behov framför kollektivets, står i vägen för en gemensam kunskapsbas i samhället. Ebba Busch Thor har rätt: En litterär kulturkanon är precis vad den svenska skolan behöver, skriver läraren Isak Skogstad.
Fler elever anmäler sina lärare för kränkningar, men det behöver inte betyda att lärarna agerar fel. När elever inte visar respekt för sin omgivning finns det en gräns för hur mycket hänsyn de själva kan kräva i utbyte.
Under fyra års tid har Gustav Fridolin styrt över den svenska skolan. I går meddelade han att han lämnar språkrörsposten. Men vad har han egentligen fått gjort i maktens korridorer? Är han nöjd med sin insats? Läraren och skolskribenten Isak Skogstad har intervjuat utbildningsministern.
Kommunaliseringen av skolan gjorde det möjligt för lokala politiker att behandla skolan som ett socialt experiment. För vissa kommuner gick det värre än andra. I Finspång försökte Socialdemokraternas starka kvinna i början av 90-talet applicera förskolepedagogik på grundskolan. Lärarnas protester ignorerades, och resultatet blev en katastrof.
SvD underkänner läsarnas negativa bild av skolan, eftersom Sverige gjorde ”comeback” i Pisa-undersökningen 2015. Men svensk skola är fortfarande undermålig, och då har inte effekterna av regeringen Löfvens politik kunnat utvärderas ännu. Som så ofta annars i politiken är risken att den sittande regeringen tjänar röster på sina företrädares meriter.
Genom att framhålla den sekulära skolan som neutral och lyfta ut enskilda exempel på konfessionella skolor med problem angriper Socialdemokraterna och Liberalerna konfessionella friskolor. Tvärtom bör varje skola bedömas utifrån sina egna meriter. Lika lite som man kan bedöma alla kommunala skolor utifrån ett enda exempel kan man dra alla konfessionella friskolor över en kam.
Artificiell intelligens och nya digitala verktyg kan både stärka lärarrollen och vara en viktig dellösning på den enorma rekryteringskris som skolan står inför. Att traditionell katederundervisning har starkt empiriskt stöd innebär inte att vi ska sluta pröva nya metoder för skolutveckling. Den tilltagande borgerliga teknikfientligheten i skoldebatten är kontraproduktiv.