Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Segregation

Postkoloniala forskare ger en falsk bild av förorten

Det har länge funnits en obenägenhet att lyssna på människor i förorten. Anledningen står till stor del att finna i den postkoloniala forskning där man tagit på sig rollen av att föra de förtrycktas talan.

Förorten bortom schablonbilderna

Två saker sticker ut i Peter Esaiassons nya bok ”Förorten. Ett samhällsvetenskapligt reportage” (Timbro): det relativt höga förtroendet för myndigheterna och det välmenande föreningslivets utanförskap.

Så skapas ett utanförskapsområde

Många av Sveriges ökända parallellsamhällen var en gång helt vanliga miljonprogramområden. Tillsammans med socialantropologen Aje Carlbom besöker Smedjan Rosengård i Malmö för att reda ut hur den negativa spiralen av etnisk segregation, religiös extremism och parallella samhällsstrukturer omvandlar bostadsområden till parallellsamhällen.

Utsatta områden försvinner inte för att man ignorerar dem

Den organiserade brottsligheten sprider sig, men när polisen listar de utsatta områdena blir flera lokalpolitiker mer upprörda över den ”negativa stämpeln” än de verkar vara över själva utsattheten. Så länge stämpeln betraktas som ett problem i sig, inte en varningsklocka, ser det inte ljust ut för brottsbekämpningen.