Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Liberalism

Marknadsliberalismen och kulturkriget

Marknadsekonomi och liberalism existerar inte i ett vakuum utan vilar på en filosofisk och moralisk grund. Sedan marknadsliberalismen under 1980-talet ingick ett resonemangsäktenskap med postmodernismen har dess företrädare haft svårt att hitta tillbaka till sina intellektuella rötter.

Debatten om ”varsomhelstare” har spårat ur

Föreställningen om att västvärlden har splittrats mellan dem som ”överger sitt land” och dem som ”blir kvar” har fått vingar sedan David Goodhart gav ut sin bok The Road to Somehwere: The Populist Revolt and the Future of Politics. Det är en falsk, och farlig dikotomi. Behovet att ge sig ut i världen är lika existentiellt som behovet av lokalt förankrad identitet – och oftast hör de ihop.

DEBATT: Konservatismen sätter gruppen före individen

Dagens konservatism tar avstånd från liberal frivillighet, och sätter gruppen – vare sig det är kultursfären, nationen, könet eller religionen – före individen. Det menar Ulf Öfverberg, som replik på Jacob Sidenvalls kulturtext om de båda ideologierna.

Ett liberalt samhälle är inte nog

Författaren Thomas Engström och ledarskribenten Lisa Magnusson efterlyser en konservatism som går ut på att bevara den liberala samhällsordningen. En sådan konservatism riskerar dock att stanna vid en fin gest, menar Jacob Sidenvall och pekar på att dagens liberalism tenderar att undergräva det sammanhang den sprungit ur och därmed också sina egna förutsättningar.

Att ta missnöjet på allvar – även när de missnöjda har fel

Populisterna måste mötas på sin egen planhalva, genom att också liberaler tar sig an och visar förståelse för oro och missnöje hos vanligt folk. Även när den innehåller sakfel. Det menar filosofen John Tomasi, som besökte Sverige i november i samband med Mont Pelerin-sällskapets årliga konferens, vars tema i år var populism.

Partiernas död och demokratins återfödelse

De stabila partisystem som dominerat Europa gungar på många håll. Auktoritär populism är i dag den tredje politiska kraften. Vi behöver en diskussion om vad som kan komma i stället – och om den djupa staten, skriver Karin Svanborg-Sjövall i den andra texten om den borgerliga debatten om samhällskontraktet.

Är det höger att vara emot demokratin?

Elitförakt och ökad misstänksamhet mot en juridifiering av politiken vittnar om ett skifte i synen på folkviljan. Behövs en konservativ broms till den liberala elitens dominans? I två texter skriver Karin Svanborg-Sjövall om hur 2017 års debatter om samhällskontraktet blottar nya konfliktlinjer inom borgerligheten.

Populismen: summan av många nollor

Populism är vad man får när man blandar en väldigt gammal och en väldigt modern idé: att samhället är ett nollsummespel, och majoritetsstyre. Den göds av en övertygelse att allt blir sämre – och just därför är olyckskorpar det sista vi behöver. Mattias Svensson har träffat Deirdre McCloskey, professor i bland annat nationalekonomi och historia, för att tala om populism, liberalism och en hoppfull framtid.

Federalismens spöke går genom Europa

När Emmanuel Macron valdes till Frankrikes president fanns varningstecken. Ett tal i tisdags visade att hans vänsterlutande och EU-federalistiska linje har blivit ännu tydligare. Ändå är hans liberala fans snarast obekymrade. När Macron svänger bort från den frihetliga linjen verkar Europas liberaler vara beredda att svänga efter.

Moderaterna har visat att liberalkonservatism fungerar i praktiken

Om moderaterna i längden kan vara både ett liberalt och konservativt parti är något som på sistone debatterats. Ja, svarar statsvetaren och den socialdemokratiske debattören Stig-Björn Ljunggren, som hävdar att det vi ser inom moderaterna – är inte enbart två parallella ideologier utan snarare en sammansmältning till en självständig liberalkonservativ (och moderat) partidoktrin.

Liberalkonservatism handlar om en helhetssyn på samhället

Liberalkonservatism innebär inte en kompromiss mellan två motstridiga ideologier, utan en helhetssyn på samhället där politikens roll enbart är att tillhandahålla ett ramverk medan fria medborgare forar samhällsutvecklingen. Det skiljer den från socialliberalismen som ser politiken som drivande i samhällsutvecklingen och inte drar sig för att reglera människors privatliv.

Kan moralpoliser vara liberala?

Centerkvinnorna, ett förbund som gör anspråk på att vara liberalt, vill censurera bort pornografi från internet. Det är långt ifrån första gången moderna liberaler intar ståndpunkter väldigt långt från liberalismens ursprung. Termen "liberal" har blivit så urvattnad att den kan appliceras på i princip vad som helst.

Våga ta ställning mot monopolet

Det finns en riksdagsmajoritet för gårdsförsäljning, men den goda nyheten har en bitter bismak: Rädslan för att sätta sig emot Systembolaget finns kvar. Alliansen måste våga ifrågasätta alkoholpolitikens heliga ko.

Liberalism som religion

Liberalismen är ingen religiös förkunnelse. Det går utmärkt att vara liberal och ateist, precis som det går utmärkt att vara liberal och gudstroende. Men när liberala debattörer under påsken härleder sitt häcklande av kristendomen till sin politiska övertygelse tycks de ha förvandlat ideologin till religion.

Det öppna samhället, dess hjältar och dess fiender

För de flesta av oss kommer livet att fortsätta mer eller mindre som vanligt efter terrordådet på Drottninggatan. För dem som dödats eller skadats för livet är slaget över. Nu är det upp till oss alla att se till att det inte händer igen. ”Keep calm and carry on” innebär mer än att bara fortsätta som om ingenting hade hänt.

Liberaler ska inte möta högerpopulism med vänsterpopulism

Populism kan inte vara det liberala svaret på populismen. Inte heller är det en bra idé att möta högerkollektivism med vänsterkollektivism. Tvärtom riskerar den otydliga form av liberalism som politiker som Macron står för att förstärka precis de krafter som den säger sig vilja bekämpa. Timbros VD Karin Svanborg-Sjövall svarar Andreas Eriksson.

En ekonomisk dröm som står sig än i dag

Erik Gustaf Geijer var inte bara historiker och poet, han var också politisk och ekonomisk teoretiker, som beskrivits som något av en svensk Adam Smith. 170 år efter hans död skriver doktor Björn Hasselgren om ett marknadsekonomiskt manifest som känns förvånansvärt aktuellt än idag.

Liberala lärdomar från Landskrona

I Landskrona har den styrande koalitionen prioriterat att få igenom sin politik i sakfrågorna istället för att ligga sömnlösa över över vad Sverigedemokraterna säger och gör. För om man verkligen tror på sin politik så måste man rimligen även räkna med att väljarna kan göra det.

1 2 3 4