
Ser vi äntligen slutet för EU:s vetenskapsförakt?
Motståndet mot genmodifiering har ett högt miljöpris.
Motståndet mot genmodifiering har ett högt miljöpris.
I Mexiko ropas på förbud mot genmodifierad majs, i strid med både vetenskapen och handelsavtalen.
Vinklade tolkningar av forskningsresultat förvandlas i miljödebatten ofta till etablerad kunskap.
Det produktiva jordbrukslandskapet är vackert.
Ifrågasätter du vaccin på grund av att det inte är naturligt är du en foliehatt. Vill du att maten ska produceras under sämre former eftersom det är ”naturligt”, betraktas du däremot som en progressiv miljövän. I själva verket är det miljön som är den stora vinnaren när allt fler konsumenter överger ekomärkt, skriver Per-Ola Olsson.
Vi uppmanas att välja bort kött, både till både vardags och fest, men följs uppmaningen kan det få katastrofala följder. Försvinner svenska nötdjur hotas de svenska naturbetena, som är några världens artrikaste marker och ett kulturlandskap som människan har vårdat i tusentals år. Samtidigt är klimatargumenten för att vi ska välja bort mat från svenska nötdjur svajiga.
Enligt den ena sidan är Glyfosat livsfarligt och miljöfarligt. Enligt den andra sidan är det i stället tack vare Glyfosat man kan bedriva miljövänligt jordbruk. Turerna kring världens mest kända ogräsmedel visar hur lätt det är att politikers förment miljövårdande initiativ får direkt motsatt effekt.
Socialister har alltid avskytt självägande bönder. Det kommer till uttryck i den jordbrukar- och jordägarfientliga politik som ständigt varit socialismens kännetecken, men också i det föraktfulla sättet att uttrycka sig, var gång jordbruksrelaterade frågor kommer på tal. Nu senast i en diskussion om svenska släktgårdar.
Det största hotet mot svenskt lantbruk är statens och EU:s klåfingrighet. Medan skogsbrukare i hög grad verkar i frihet under ansvar, ser staten inte ut att lita på lantbrukarnas förmåga att fatta bra och ansvarsfulla beslut. Svenskt lantbruk behöver ges samma frihet som skogsbruket en gång i tiden gavs, skriver Anna Ek, agronomstudent vid SLU.
Martin Moraeus: Bonde och libertarian. Går det att vara lantbrukare och libertarian samtidigt, i dessa tider av handelshinder och jordbrukssubventioner?
Efter sommarens torka har svenskt jordbruk anklagats för såväl matnationalism som att vara bortskämt med EU-pengar. Men man kan inte både ha kakan och äta den: Ett jordbruk präglat av så mycket skatter och regler har svårt att konkurrera utan stöd.
DEBATT. I klimatpolitiken sjunger Miljöpartiet vetenskapens lov, men i många andra frågor sätter partiet känsloargumenten högre än fakta. Vad gäller exempelvis växtskyddsmedel, GMO-grödor och ekologisk odling driver Miljöpartiet en politik både i Sverige och i EU som går rakt emot vetenskaplig konsensus, skriver Christofer Fjellner.
Genom att handla kött och mejeriprodukter från svenska gårdar bidrar du till att hålla landskapet öppet, vilket är helt avgörande för en lång rad djur och växtarter. Vidare bidrar du till att skapa bättre levnadsförhållanden på landsbygden och till den svenska krisberedskapen. Men långsiktigt krävs att politiken avvecklar de hinder som står i vägen för ett lönsamt lantbruk.
60 procent av all mat i offentlig upphandling ska vara ekologisk 2030, är målsättningen i handlingsplanen till regeringens livsmedelsstrategi. Det kan innebära merkostnader på miljardnivå. Miljövinsterna med ekologiskt är däremot oklara. Jakten på procent riskerar att bli ett dyrt prestigeprojekt för det offentliga, snarare än en strävan efter en bättre miljö.