Lagom till sommaren förbjuds rökning på uteserveringar. Ännu enkelt nöje för många svenskar faller offer för riksdagen – men regleringsivern borde oroa även oss icke-rökare. Anser de sig ha rätten att ta uteserveringarna ifrån rökarna så är de beredda att ta vad som helst från vem som helst.
I veckans avsnitt gästas Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson av gastronomen, kokboksförfattaren, arkivarien, egenföretagaren, tv-profilen och numera också artisten Edward Blom.
STATEN OCH ÖLKULTUREN, DEL 2. Året var 1976. Staten kontrollerade det jättelika Pripps med bryggerier i Stockholm, Frölunda, Malmö, Sundsvall, Gällivare, Torsby, Mora och Tingsryd, och hade mer än hälften av marknaden. Men expansionsplanerna var inte över. De följande åren var Sverige på god väg att få en enda statlig bryggerikoncern.
STATEN OCH ÖLKULTUREN, DEL 1. De senaste åren har en ölkultur mödosamt återskapats i Sverige. I dag finns cirka 400 ölbryggerier utspridda över landet, en siffra som påminner om bryggeriernas guldålder vid sekelskiftet 1900. Man kan lätt glömma att det bara har gått några decennier sedan staten var på väg att ta över hela bryggeribranschen, och statliga Pripps var en symbol för socialiseringsiver och viljan till förstatligande av näringslivet.
Punktskatten på alkohol motiveras ofta med folkhälsoargument, men sambandet är allt annat än uppenbart. En skatt på alkohol gör att hela ekonomin, inte bara alkoholbudgeten, blir lidande. Den enda tydliga vinnaren är, när allt kommer omkring, finansministern.
Sverige är fortfarande ett av EU:s värsta länder när det kommer till att reglera medborgarnas livsstil, och Miljöpartiet särskiljer sig som ett av Europaparlamentets allra mest auktoritära partier på folkhälsoområdet. När politiker tar sig rätten att lägga sig i vad andra äter och dricker är det att dra det elitistiska föraktet för vanliga människor till sin spets.
DEBATT. Årets Nanny State Index visar att Moderaterna är bland de bättre partierna i Europaparlamentet på att kämpa emot livsstilsregleringar och förmynderi. Men det räcker inte att stoppa förbudsivrarnas förslag. Vi behöver även rulla tillbaka många av de förbud och regleringar som redan finns, skriver Christofer Fjellner, EU-parlamentariker för Moderaterna.
I boken Hunger beklagar sig författaren över samhällets inställning till hennes fetma. Boken har alla de väntade identitetspolitiska dragen, men samtidigt har den en poäng. Samhället, i betydelsen det offentliga, anser sig ha alldeles för mycket att säga till om vad gäller individens kropp.
När Finland låter sina medborgare köpa starköl i mataffären springer Sverige med kritik till EU, av omsorg för den finska folkhälsan. Men den finska folkhälsan är finländarnas egen angelägenhet, och EU ska inte fungera som klagoforum för förbudsivrare.
Enligt DN kommer regeringen att förbjuda rökning på uteserveringar och allmänna utrymmen. Det är inte något som borde vara föremål för politik över huvud taget. Restaurangägare borde få bestämma över sina egna uteserveringar, och rökare har lika stor rätt till det offentliga rummet som statsministern själv.
Det går att förstå varför vissa väljer att inte vaccinera sina barn, men det gör det inte mindre livsfarligt att låta bli. Utbrottet i Västsverige måste få tjäna som en påminnelse om att lita på forskning och beprövad erfarenhet, inte konspirationsteorier.
Alkohol, socker, fet mat och tobak omges av allt fler skatter, regleringar och förbud. En liten men högljudd folkhälsolobby strävar efter att, bit för bit, ta ifrån människor rätten att välja hur man vill leva och vilka risker man vill ta. Smedjan har träffat Christopher Snowdon, en av Europas främsta experter på förmynderipolitik, för ett samtal om varför majoriteten tolererar frihetsinskränkningarna – och när den kommer att få nog.
Lagom till Centerpartiets stämma retade Systembolaget upp centerpartisterna rejält med sin propaganda mot gårdsförsäljning i Skåne. Kampanjen ska ha kostat en miljon kronor. Sedan lade det statliga aktiebolaget ännu mer pengar – på att kampanja som utställare på partiets dagar i Malmö.
Thea Andersson, författare till rapporten Ofullständiga rättigheter, visar att alkohollagen och kommunernas tillståndsenheter behandlar krögare som brottslingar. Det är en godtycklighet som baserar sig på totalkonsumtionsmodellen, en modell som varken är särskilt effektiv eller gällande i dagens alkoholpolitik.
Nykterhetsrörelsen talar gärna om alkoholnormen som roten till alkoholkonsumtion och därtill relaterade problem. Samtidigt är rörelsen i sig ett tecken på att alkoholnormen är betydligt svagare än de hävdar – och inte ens jämförbar med nykterhetsrörelsens egen tvingande absolutismnorm.
Alkoglassutredningen tycker att alkoholhaltig glass ska regleras på samma sätt som alkohol. Regeringen vill ge Systembolaget monopol på den femprocentiga glassen, men vill man harmonisera lagstiftningen borde man låta mataffärerna sälja starköl, inte förbjuda dem att sälja alkoglass.
”Politikerföraktet” är en vanlig förklaring till den populistiska vågen i västvärlden. Men vem är det egentligen som föraktar vem? En majoritet av politikerna tror inte ens att väljarna skulle klara av att få bestämma över sina egna kroppar – än mindre sina plånböcker.
Sverige är ett av EU:s värsta länder vad gäller regleringar av hur människor får äta, röka och dricka. Den övergripande trenden är negativ, och det gäller hela Europa – det senaste året har 22 av 28 EU-länder ökat sina förbud och regleringar kring alkohol, mat, läsk, tobak och e-cigaretter. Orsaken sägs vara folkhälsan, men argumentet håller inte. Det handlar om ideologi, skriver Mattias Svensson.
Att inte dricka alkohol i ett land som Sverige kan vara ganska påfrestande. Inte så mycket på grund av dem som dricker sig stupfulla var och varannan helg, utan faktiskt mer på grund av nykterhetsrörelsen.
Folkhälsominister Gabriel Wikström tycker att läskskatt skulle kunna vara en bra idé för Sverige. Tvärtom är det en usel idé. Punktskatter tenderar att få alla möjliga konsekvenser utom de avsedda – som så ofta när politiker försöker bestämma över hur vi ska spendera våra pengar.