DEBATT. Valet till Europaparlamentet närmar sig och för en stor grupp svenska väljare är vapenlagstiftningen central. Debattören och sportskytten Pia Clerté har skickat ut en enkät till partiernas tre toppkandidater och andra som förekommit i debatten. Här är sammanställningen av deras svar.
Federalism handlar inte om att förvandla Bryssel till en kopia av fransk statsförvaltning, utan om att införa subsidiaritetsprincipen på riktigt. I brist på federal maktdelning har EU nästan ingen makt på traditionellt federala områden som utrikes- och säkerhetspolitik, men lägger sig i allt fler frågor som borde skötas nationellt.
DEBATT. EU:s slöseri är ett symptom på en överdimensionerad budget. En lösning vore att ta bort strukturfonderna, som öser pengar över jämställdhetsintegrerade mångfaldsprojekt och klimatalarmism, skriver Charlie Weimers. Emanuel Örtengren svarar direkt.
Liberalernas usla opinionssiffror innebär att partiet riskerar att åka ur Europaparlamentet. Det vore ett hårt slag för L att mista inflytande på den överstatliga nivå som de vurmar för, men i ljuset av deras bristande lyhördhet och nedlåtande inställning till EU:s medborgare vore det välförtjänt.
Enligt nya regler måste alla EU:s medlemsländer införa en pappamånad i föräldraförsäkringen. Visserligen kvoterar Sverige redan mer än unionen kräver, men indirekt drabbas vi också. Ju mer beslutsmakt som flyttas till Bryssel, desto mindre blir svenska medborgares chanser att påverka sin egen föräldraledighet.
Den bristande kunskapen om vad EU faktiskt gör är ett stort demokratiskt problem, och ansvaret delas mellan unionen själv, skolan och journalistkåren. De sista som bör axla lärarrollen och folkbilda om EU är dock de politiska partierna.
Jämfört med media i andra länder tog det svensk press påfallande lång tid att reagera på EU:s kontroversiella upphovsrättsdirektiv. Utan en bra EU-bevakning blir det svårt för svenska medborgare att ställa krav, och politiker kan fortsätta försova sig till vår tids stora beslut, skriver Carl-Vincent Reimers, projektledare vid NMI.
Resultaten av SvD:s EU-valkompass visar att den klyfta mellan etablissemang och väljare som låg bakom Brexit även finns i Sverige. De borgerliga partierna behöver anpassa sig efter sina väljares syn på EU.
Brexitkampanjen förenade klassiska liberaler med populister, men i dag ser de senare ut att ha vunnit och de förra försvunnit. Storbritannien utanför EU kommer av allt att döma inte att präglas av frihet, utan av protektionism och vänsterpolitik, skriver Mårten Viberg, internationell forskningsassistent hos Liberal Democrats.
I dagens ständigt tätare union anses man ofta vara emot Europa så fort man ifrågasätter EU:s maktexpansion. Det är en falsk verklighetsbild. Man måste inte vara positiv till unionens utveckling bara för att man är Europavän; tvärtom bör man fråga sig vilken sorts Europa dagens EU egentligen leder till, skriver Carl-Johan Westholm, doktor i statsvetenskap.
Socialdemokraterna och LO ljuger om Moderaternas linje i det kommande EU-valet. Det är inte bara ett problem eftersom det vilseleder väljarna; på sikt riskerar den sortens lögner att kortsluta det politiska samtalet, skriver Europaparlamentarikern Christofer Fjellner.
EU:s vapendirektiv håller på att implementeras i Sverige, men regeringens förslag innehåller betydligt strängare regler än vapendirektivet. Ändå påstår regeringen – felaktigt – att EU kräver det. Smedjan intervjuar forskaren Erik Lakomaa om ett djupt problematiskt lagförslag.
DEBATT: Centerpartiet och Liberalerna har nu överlåtit regeringsmakten till två partier som har en statisk syn på ekonomi, är förtjusta i regleringar och statlig kontroll och som för en utrikespolitik förankrad i 1970-talets socialdemokratiska världssyn. Politiken i ett modernt samhälle består av mer än 73 punkter, skriver Gunnar Hökmark (M) europaparlamentariker.
I sin plattform inför Europaparlamentsvalet vill LO både att svenska kollektivavtal ska gälla på svensk arbetsmarknad och att EU ska spela en större roll i arbetsmarknads- och socialpolitiken. Insikten om att de två önskemålen är oförenliga verkar inte ha sjunkit in.
Det var tänkt att de gula västarna – den ilskna franska gräsrotsrörelsen utan ledning eller telefonnummer – skulle störta president Emmanuel Macron. I stället kan de komma att göra honom till vinnare i EU-valet 26 maj.
I sitt tal till den franska nationen bad president Emmanuel Macron om ursäkt och tillstod att ilskan var ”djup och berättigad”. Presidenten som tidigare hyllades som motvikt mot populismen uppvisar själv populistiska drag och framgångssagan ser ut att vändas i sin motsats.
Trots att inget parti någonsin har gått till val på strängare vapenlagar har vapenlagstiftningen skärpts årtionde för årtionde. Aktivistiska tjänstemän driver fram strängare lagar utan att väljarna får möjlighet att ta ställning till dem – men efter valet 2018 är det annorlunda. Om M, KD, C och SD håller sina löften kan vapenlagstiftningen till slut komma att röra sig i en sundare riktning.
EU-kommissionen tar steg för att frånta Sverige makten över den svenska vargstammen, och regeringen lyfter inte ett finger för att hindra det. Vad man än tycker om vargjakt, förlorar man i längden på att lämna makten över en sådan fråga åt EU. Sveriges vargstam är Sveriges angelägenhet.
All reashopping är inte konsumtionshets, EU har ingen kontakt med folkopinionen, den ökande grova kriminaliteten riskerar att leda till allt fler grindsamhällen, och zombiefilmer och -serier är inte en helt oproblematisk genre. Och så har vi fortfarande ingen regering.
Det är omöjligt att förena löftet om att ”Take Back Control” som Brexit-förespråkarna lovade inför folkomröstningen 2016 med behovet av ett övergångsavtal med EU. Avtalsutkastet för Storbritanniens EU-utträde visar att Brexit är lättare sagt än gjort.