Etnicitet kan vara en av många pusselbitar för att förklara kriminalitet. Men det är upp till forskare, inte staten, att avgöra. Riskerna med statligt sanktionerad kartläggning av medborgares identitet är alltför stora, skriver Andreas Johansson Heinö
Den svenska kulturen är präglad av syndabekännelse – och förlåtelse. Det, och den juridiska kultur det format, krockar nu med en juridisk kultur präglad av klantänkande, där det är viktigare att gruppen kompenserar än att den skyldige tar på sig ansvaret. I konflikten mellan sedvanerätten och rättsstatens principer växer nu en ny typ av brottslingar fram. För att kunna bemöta den nya kriminaliteten måste vi förstå hur den uppstår, skriver Per Brinkemo.
Tiggeriförbud blir en allt populärare idé. I praktiken vore det dock bara trubbig symbolpolitik. De verkliga problemen är den människohandel och de tältläger som associeras med tiggeriet, och de åtgärdar vi inte med ett förbud mot att be om pengar. Vad som behövs är avhysningar och hårdare tag mot trafficking.
En beväpnad självförsvarsrörelse för HBTQ-personer drar till sig uppmärksamhet i USA. I Sverige är det däremot i praktiken aldrig tillåtet för en privatperson att bära vapen i självförsvarssyfte. Vi är hänvisade till en överansträngd ordningsmakt – trots att lagen egentligen ger oss rätt att bära vapen för självförsvar.
Den meritokrati som gjort västvärlden rik grundläggs i skolan. Nu håller skolan på att raseras, och dra meritokratin med sig i fallet. Problemen går djupare än driftsform, lärarkompetens, skolval och ordningsregler. I en ny bok beskriver fyra experter hur synen på vad som är kunskap och hur man lär sig har förändrats i Sverige – och förklarar varför detta ligger bakom de sjunkande skolresultaten och vad man kan göra åt det. Smedjan har träffat Magnus Henrekson, redaktör för boken.
Politiker talar gärna om höjda straffsatser eftersom det är enkelt. Problemet är att högre straff inte leder till fler uppklarade brott. Vad som verkligen behövs är åtgärder som leder till att fler brottslingar fångas, lagfors och straffas. Men det är naturligtvis svårare än att bara ropa efter högre straff.
KLANSAMHÄLLEN I SVERIGE. Svensk juridik är inget universellt fenomen. Andra samhällen har annan syn på rättvisa. Det är därför vi ser parallella domstolar i förorterna. Journalisten Per Brinkemo beskriver en verklighet som existerar parallellt med den svenska offentligheten.
LANDSKRONA DEL 3. Hur vänder man resultaten i en skola där 95 procent av eleverna har utländsk bakgrund? Och hur kan en redan från början brokig koalition hantera alla dessa svårigheter när den dessutom är beroende av stöd från vågmästaren Sverigedemokraterna? Den tredje och sista delen i Svend Dahls artikelserie om Landskrona handlar om stadens skolor.